Det är inte ovanligt att personer som ansöker om eller begär insatser från socialtjänsten har en god man eller förvaltare. Det är inte heller ovanligt att anhöriga tar en aktiv roll i den enskildes stöd och omsorg. Vid både handläggningen av ärenden och genomförande av insatser behöver personalen förhålla sig till ställföreträdare och anhöriga som förekommer runt den enskilde.
God man och förvaltare
Personer som har nedsatt eller helt saknar beslutsförmåga kan ha behov av stöd av en god man eller förvaltare som förordnas enligt regler i föräldrabalken. En god man eller förvaltare kan ha i uppdrag att sörja för den enskilda personen, bevaka den enskildes rätt eller förvalta dennes egendom.
En person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Den goda mannen får bara företräda den enskilda inom ramen för sitt förordnande. Enligt huvudregeln får en god man företräda den enskilde i frågor och genomföra åtgärder som hen har samtyckt till. Detta betyder att en god man i regel inte får fatta beslut som rör den enskildes stöd och service från socialtjänsten utan sin huvudmans samtycke. Den gode mannen ska fungera som ett biträde och ge stöd till sin huvudman.
En förvaltare har till skillnad mot den gode mannen befogenhet att självständigt föra sin huvudmans talan. Denna befogenhet innebär dock inte att förvaltare har rätt att besluta om den enskildes socialtjänst mot dennes vilja.
I den goda mannens eller förvaltaren uppdrag ingår inte vissa frågor som är av personlig karaktär eller som innebär personliga ställningstaganden. Sådana åtgärder kan till exempel vara medicinska vård- och behandlingsåtgärder, val av bostadsform eller ansökan om kontaktperson. Det är därför viktigt att handläggare och utförare inom socialtjänsten förvissar sig om att den enskilde kommer till tals även i de fall en god man eller förvaltare är utsedd.
Att ge vård och omsorg mot en persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Därmed följer att god man eller förvaltare inte kan samtycke till vård och omsorg mot den enskildes vilja eller användandet av tvångsåtgärder.
Fullmakter
En enskild kan upprätta en fullmakt där hen utser en person som ska företräda honom eller henne i frågor som rör stödet. Men den enskildes vilja ska alltid respekteras oavsett vad fullmaktshavaren har för inställning till den aktuella frågeställningen.
En fullmakt kan bara användas om den som utfärdat fullmakten fortfarande förstår innebörden av den. Om fullmaktsgivaren efter att fullmakten utfärdats får en nedsatt beslutsförmåga kan det därför innebära att fullmakten inte längre är giltig. Huvudregeln är att fullmakten enbart kan göras gällande om den som utfärdat fullmakten har full kapacitet att förstå innebörden av den.
Framtidsfullmakter
Lagen om framtidsfullmakter ger enskilda en möjlighet att utse någon som kan ha hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte själva kan det. Framtidsfullmakter är ett alternativ till ordningen med god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Framtidsfullmakten blir giltig när den enskilde blir beslutsoförmögen. Det är fullmaktshavaren som avgör när detta inträffar. Det ska därutöver finnas möjlighet att få frågan prövad av domstol.
Den som fyllt 18 år och har förmåga att ha hand om sina angelägenheter får enligt lagen upprätta en framtidsfullmakt. Den som inte förstår vad en framtidsfullmakt är kan inte heller skriva en fullmakt med bindande verkan. Det är inte heller möjligt att skriva en framtidsfullmakt för någon annans persons räkning.
I begreppet personliga angelägenheter ingår frågor om socialtjänst, till exempel boende, daglig verksamhet eller kontaktperson. Dit hör också att hjälpa fullmaktsgivaren i sina kontakter med hälso- och sjukvården och den sociala omsorgsverksamheten. Vård- och behandlingsåtgärder inom hälso- och sjukvården ingår inte i begreppet personliga angelägenheter.
Anhöriga som ställföreträdare
Eftersom inte alla kan antas förbereda sig för framtiden genom att upprätta framtidsfullmakter, har kompletterande regler om företrädarskap genom anhöriga införts i 17 kapitlet föräldrabalken. Reglerna gäller för personer som på grund av sjukdom eller liknande inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Anhöriga ska kunna vara behöriga att ta hand om ekonomiska angelägenheter om den enskilde inte lägre har förmåga att göra det själv.
Anhörigas behörighet kan också gälla vid tillfällig beslutsoförmåga, till skillnad från en framtidsfullmakt. Behörigheten för anhöriga ska omfatta rättshandlingar som har anknytning till personens dagliga livsföring. I första hand avses vardagliga betalningar hänförliga till bostaden, tjänster av olika slag och inköp av mat och kläder.
I likhet med reglerna om framtidsfullmakter är det den anhöriga som ska bedöma om behörigheten gäller. Men det finns ett krav på att oförmågan ska vara uppenbar, vilket innebär att det inte får råda någon tveksamhet kring detta. Bestämmelserna bygger på att den anhörige har god kontakt och kunskap om den enskilde för att kunna bedöma när hen inte längre har förutsättningar att klara sina ekonomiska angelägenheter.
Den enskildes make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon, syskonbarn ska i tur och ordning vara behöriga att företräda den enskilde, enligt bestämmelserna. En förutsättning är att den behöriga personen är myndig.
Personer som saknar förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter redan när de blir myndiga undantas från den krets av personer för vilka anhöriga ska ha behörighet att agera, enligt föräldrabalken. Dessa personer får alltså endast företrädas av en god man eller förvaltare, i likhet med vad som gäller beträffande framtidsfullmakter.
Stödperson
Om den enskilde vill så kan hen välja att ha med sig en stödperson. Det kan vara vem som helst som den enskilde har en god relation till. Stödpersonen kan skapa trygghet genom sin närvaro men också vara den person som den enskilde är van att kommunicera med och på så sätt vara ett viktigt stöd för den enskilda när det gäller att uttrycka sin vilja. Om stödpersonen samtidigt också är ställföreträdare eller anhörig så är det viktigt att stödpersonen kan skilja sina olika roller åt.
Guide till metodstödet
Guiden hjälper dig att få en översiktlig bild av temat Stödja vuxna personers vilja, dess innehåll och struktur och hur det kan användas.
Presentationsmaterial
Presentationsmaterialet Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja – Introduktion och diskussion kan användas för att sprida kunskap och få igång en diskussion om att stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.