Barn har rätt till relevant information, att komma till tals och ha inflytande utifrån ålder och mognad. Ansvariga behöver ha kunskap om hur denna rättighet ska uppfyllas i den egna verksamheten. Det är viktigt att miljön känns trygg för barnet och att metoder och arbetssätt är väl anpassade efter barnets förutsättningar.
Personer med kognitiva funktionsnedsättningar och personer som har flerfunktionsnedsättning har svårare än andra att föra fram sina synpunkter. Det ställer krav på att personalen har kunskap om vilket kommunikationsstöd varje person behöver för att förstå och kunna uttrycka sig. Ansvaret för en fungerande kommunikation ligger aldrig hos den enskilde.
Att samtala med barn och föräldrar om våld, sida inom temat
Barnets rätt till information
Regionerna ska ge anpassad information till barn om deras rättigheter. Både patientlagen (2014:21), PL, och tandvårdslagen (1985:125), TvL, innehåller bestämmelser om patientens rätt till information. Enligt PL ska patienten få information bland annat om sitt hälsotillstånd och metoder för vård och behandling. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Barn har samma rätt till information som vuxna patienter. Informationen måste anpassas till barnets ålder och mognad. När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information. Om barnet har två vårdnadshavare ska informationen ges till båda, enligt föräldrabalken, FB.
Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, anger att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta barnets behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
- har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning
- har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
- har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar
- utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Samma skyldighet finns om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.
Principen om barnets bästa ska ge vägledning när information ges till barn. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att barnet har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligt om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.
Förberedelse inför besök i tandvården
Att skapa ett bra möte mellan personal och patient är centralt även i tandvården. Tandvårdslagen anger att patienten ska få information om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som kan erbjudas. När patienten är ett barn ska även patientens vårdnadshavare få information. Information får inte lämnas om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar det.
När man möter barn med exempelvis intellektuell funktionedsättning eller autism är det viktigt att förbereda tandläkarbesöket, att omsorgsfullt förklara vad som ska hända. Bildstöd innebär att barnen får se bilder som visar det som ska ske inför och under tandläkarbesöket. Det kan till exempel vara bilder på personalen, väntrummet, tandläkarstolen, putspastan. Förberedelserna och att man håller sig till det som planerats är viktigt för att vinna barnens förtroende.
Mun-H-Center
Mun-H-Center har ett nationellt uppdrag att sprida kunskap om munhälsa och orofacial (mun och ansikte) funktion vid sällsynta hälsotillstånd. Centret erbjuder kurser, utbildningar och ger ut informationsmaterial. Mun-H-Center har en nationell databas. I databasen dokumenteras, analyseras och presenteras hur munhälsa, bettförhållande och orofacial funktion kan påverkas vid olika sällsynta hälsotillstånd.