Socialtjänstens ansvar

Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra socialtjänstens uppgifter. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Rutiner för att ge stöd till personer som har utsatts för våld

Den som bedriver socialtjänst ansvarar för att verksamhetens ledningssystem innehåller de processer och rutiner som behövs för att verksamheten ska uppfylla de krav som ställs i arbetet med barn som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Det anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Med stöd av ledningssystemet ska den som bedriver socialtjänst planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

Anmäla oro för barn

Personal inom socialtjänsten har en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det behövs inga tydliga tecken eller bevis för att göra en anmälan.

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare hos Socialstyrelsen

Lex Sarah

Personal inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten.

Samtal med barn och föräldrar

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa i svåra situationer. Det handlar om att lyssna och kunna ta emot det som berättas.

Samtal med barn och föräldrar, inom temat

Förebyggande arbete

Ett aktivt och uppsökande arbete, riktat mot personer som utsatts för våld, är viktigt. Det kan få fler att söka hjälp och ytterligare våld kan förebyggas. Lättillgänglig information som är anpassad till olika grupper har stor betydelse i det förebyggande arbetet. 

Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

Socialnämnden ska, enligt HSLF-FS 2022:39, fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka

1. våldsutsatta som behöver stöd och hjälp
2. barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp
3. våldsutövare som behöver insatser för att ändra sitt beteende.

När och hur frågorna ska ställas är upp till varje socialnämnd att avgöra utifrån hur verksamheten ser ut.

Att utreda – vad en utredning bör innehålla

Kommunens socialnämnd har ett stort ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av eller mot en närstående. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning om detta kommer till nämndens kännedom.

Om nämnden får kännedom om att ett barn kan vara i behov av skydd eller stöd har nämnden ett stort ansvar att utreda situationen. En utredning kan genomföras oavsett barnets eller vårdnadshavarens inställning. Utredningar som gäller barn som kan behöva skydd bör ha högsta prioritet inom socialtjänsten och ska inledas utan dröjsmål.

En utredning av ett barns behov av skydd eller stöd ska inte göras mer omfattande än vad som behövs. Utredningen ska bedrivas så att ingen utsätts för skada eller olägenhet i onödan. Bestämmelserna gäller både utredningar i fall som avses i bestämmelsen om anmälningsskyldighet och utredningar om behov av stödinsatser i andra fall.

Om det under en förhandsbedömning framkommer uppgifter om att ett barn kan ha utsatts för våld eller bevittnat våld ska en utredning inledas enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, HSLF-FS 2022:39.

I en utredning som gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld ska socialnämnden, enligt HSLF-FS 2022:39, göra en bedömning av risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Vid behov ska en ny bedömning göras.

Konsultera barn- och ungdomspsykiatrin

Bedömning av små barns symtom och behandlingsbehov är en svår uppgift, som kräver goda kunskaper om utvecklingspsykologi, anknytningsteori och traumasymtom. Forskning kan ge generell kunskap om barns och ungas utveckling, anknytningsmönster och separationseffekter samt risk- och skyddsfaktorer. Det är många gånger nödvändigt att konsultera barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, om konsekvenserna för ett barn som lever med våld.

Bedöma behov och erbjuda insatser och stöd

Barnet har rätt till individuellt anpassade insatser utifrån sina specifika behov. Socialnämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta och barn som bevittnat våld är utformade med utgångspunkt i bästa tillgängliga (allmänna råd i HSLF-FS 2022:39).

Det är viktigt att beskriva på vilket sätt de föreslagna insatserna kan hindra eller undanröja riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för just det enskilda barnet.

Socialnämnden ska, enligt HSLF-FS 2022:39, erbjuda barnet insatser med utgångspunkt i dess olika behov av

1. skydd
2. råd och stöd
3. vård och behandling.

Nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas.

Polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Om det finns en misstanke om brott mot ett barn enligt brottsbalken eller lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, bör en polisanmälan göras skyndsamt, såvida det inte strider mot barnets bästa. Om det är oklart huruvida en polisanmälan ska göras, bör polis eller åklagare konsulteras. Detta framgår av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:6) om handläggning av ärenden som gäller barn och unga.

Brottsbalken – riksdagen

Lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor – riksdagen

Viktigt skilja mellan funktionsnedsättning och social problematik

Symtomen hos ett barn som far illa kan likna symtom hos barn med olika funk­tions­nedsättningar. Beteenden som barnet har på grund av sin funktionsnedsättning kan i socialtjänstens utredningar ibland tolkas som tecken på att det finns brister i föräldrarnas omsorg om barnet. Det kan handla om att barnet inte går i skolan, är inåtvänt och inte fungerar i sociala sammanhang, har vänt på dygnet, har magproblem eller uppträder aggressivt. Om dessa problem tolkas som symtom på brister i omsorgen och socialsekreteraren inte känner till eller inte tar hänsyn till att barnet har en funk­tions­nedsättning som ger liknande symtom, riskerar socialtjänsten att fatta felaktiga beslut.

Omvänt finns också en risk att socialtjänsten missar att ett barn med funktions­nedsättning far illa och tror att beteendet enbart beror på funktions­ned­sätt­ningen.

Individuellt anpassade insatser

Det är barnets behov av insatser som är styrande. Barnet ska alltid få individuellt anpassade insatser utifrån sina specifika behov. Att det finns ett visst basutbud eller en viss verksamhet i en kommun innebär inte att den passar alla barn, utan en insats kan behöva skapas speciellt för ett visst barn.

Barn som utsatts för eller bevittnat våld är ingen enhetlig grupp, och olika barn kan behöva olika insatser. Det är därför viktigt att det finns tillgång till olika former av insatser, så att barnet kan få stöd och hjälp akut, till exempel i form av skydd, på kort och lång sikt. Insatserna ska även samordnas så att de inte motverkar varandra.

Insatsen behöver anpassas till bland annat barnets ålder, erfarenheter, individuella förutsättningar och behov och våldets karaktär. Behoven av insatser kan också variera över tid. Konsekvenserna av vad barnet varit med om kanske inte visar sig omedelbart, utan först efter en tid.

Stöd till föräldrarna utifrån barnets behov

Socialtjänsten behöver tydligt skilja på barnets och övriga familjemedlemmars behov av insatser. Socialnämnden bör kunna erbjuda barnets föräldrar och närstående råd och stöd.

Socialnämnden ska också verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ändrar sitt beteende. När socialnämnden fullgör uppgiften ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och dennes närstående.

Om insatser ges till flera i en familj ska insatserna samordnas med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet för den som utsatts för våld och barn som bevittnat våld. Om det finns flera syskon i en familj, behöver varje barns behov av insatser bedömas individuellt.

Samverkan

Barn som utsätts för våld kan behöva insatser från flera olika verksamheter för att få sina behov tillgodosedda. Barnets bästa är utgångspunkten när samverkan rör barn. Det är barnets behov av insatser som avgör vilka verksamheter som behöver samverka. Det är nödvändigt att alla inblandade samordnar sina insatser för att barnet ska få anpassade insatser utifrån sina behov. Samverkan behövs ofta både i enskilda ärenden och på övergripande nivå.

Följa upp insatserna

Det är viktigt att följa upp insatser som ges till personer som har utsatts för våld, barn som bevittnat våld eller våldsutövare för att socialnämnden systematiskt ska kunna undersöka om insatserna leder till förbättringar för den enskilde.