Förebygga suicid i vård och omsorg

Det suicidförebyggande arbetet behöver genomföras på både individnivå och verksamhetsnivå, det vill säga både av var och en som arbetar i vården och omsorgen och genom att det suicidförebyggande arbetet inkluderas i ledningssystemet.

Förebygga suicid – individnivå

Den kanske viktigaste suicidförebyggande insatsen på individnivå, det vill säga vad var och en i vården och omsorgen kan göra, är att fråga hur en person mår och hur livet fungerar – samt att bemöta svaret med lyhörda samtal. Centralt är ett professionellt och empatiskt bemötande som skapar trygghet och underlättar för personen som har tankar om att ta sitt liv att berätta.

I det suicidförebyggande arbetet på individnivå är det också viktigt att personalen uppmärksammar brister i verksamheten så att risker i verksamhetens kvalitet hanteras och att avvikelser inte upprepas.

Våga fråga om suicid

Att fråga om personen du möter har tankar på att ta sitt liv ökar inte risken att personen tar sitt liv. Tvärtom kan det innebära en möjlighet för personen att dela det svåra och att våga berätta om vad som leder till sådana tankar.

Tecken på att någon kan ha det svårt kan vara att personen

• uttrycker hopplöshet eller att livet saknar mening
• pratar om ensamhet eller har dragit sig undan sociala kontakter
• känner sig som en belastning för andra
• har svårt att uttrycka behov eller be om hjälp
• har svårt att hantera starka känslor
• har svårt att hantera en förändrad livssituation.

Uppmärksamma brister i verksamheten

I det suicidförebyggande arbetet på individnivå är det viktigt att personalen i vården och omsorgen uppmärksammar när något inte fungerar som det ska. Klagomål och synpunkter kan också komma från vård- eller omsorgstagare eller närstående. Det är genom att uppmärksamma brister i verksamheten, och att använda lärdomarna, som kvaliteten i verksamheten kan förbättras. I alla verksamheter ska det därför finnas en struktur för att ta emot och hantera risker, klagomål och synpunkter samt att utreda och åtgärda skador, missförhållanden och andra avvikelser.

Uppmärksamma brister – socialtjänst och LSS

Du som arbetar inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS behöver känna till bestämmelserna enligt Lex Sarah (Socialtjänstlag 2025:400 och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). Du behöver också känna till att alla verksamheter inom socialtjänst och LSS enligt SOSFS 2011:9 ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Lex Sarah innebär att alla som arbetar eller praktiserar inom socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska rapportera missförhållanden, eller risk för missförhållanden, i syfte att upptäcka brister tidigt och åtgärda dem för att göra verksamheten tryggare för alla. Det kan till exempel handla om missförhållanden som att en person far illa eller får fel stöd.

Film om att förebygga suicid och suicidförsök genom att rapportera missförhållanden

Socialstyrelsen har tagit fram filmen ” Lex Sarah – ett verktyg för att förebygga suicid” som visar varför det är viktigt att rapportera enligt lex Sarah-bestämmelserna när en händelse som rör suicid eller suicidförsök inträffar inom socialtjänst- eller LSS-verksamheter. Filmen ger en överblick om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah och lyfter personalens viktiga roll i det förebyggande arbetet för att minska suicid.

Filmen är cirka 5 minuter lång.

Syntolkad version av filmen Lex Sarah – ett verktyg för att förebygga suicid

Till filmen finns tillhörande reflektionsfrågor för både medarbetare och chefer. Reflektionsstödet kan användas som underlag för gemensam dialog och lärande. Syftet är att skapa en gemensam förståelse för ansvar, rutiner och förebyggande arbete när det gäller lex Sarah i samband med händelser som rör suicid och suicidförsök.

Reflektionsfrågor för dig som arbetar inom socialtjänst och LSS-verksamheter (pdf)

Reflektionsfrågor för dig som är chef inom socialtjänst eller LSS-verksamheter (pdf)

Uppmärksamma brister – hälso- och sjukvård

All hälso- och sjukvård ska enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) bedrivas så att patienter skyddas mot vårdskador. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvård ska också, enligt SOSFS 2011:9, ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Kraven om patientsäkerhet är särskilt viktiga när konsekvenserna är allvarliga såsom vid suicid, suicidförsök eller risk för suicid. Verksamheter behöver därför arbeta systematiskt, strukturerat och förebyggande.

Det innebär bland annat:

• Risk för suicid ska identifieras i tid, dokumenteras och följas upp. En fördjupad bedömning av behov av suicidförebyggande insats ska genomföras.
• Brister i bedömning, bemötande, samverkan eller uppföljning kan utgöra allvarliga risker.
• Suicid och suicidförsök i vården ska utredas för att skapa förståelse för vad som hänt och vilken utveckling verksamheten kan behöva göra.
• Avvikelser, klagomål och synpunkter kopplade till psykisk ohälsa eller suicidrisk ska tas på allvar, även om de kan upplevas som ”små” eller otydliga.

Ett klagomål från en patient eller närstående kan vara en tidig signal om brister i vården. På samma sätt kan personalens egna observationer och avvikelser visa på risker som behöver åtgärdas snabbt. Att rapportera risker, avvikelser, klagomål och synpunkter är därför en viktig del i personalens ansvar – och en viktig del i att rädda liv.

Risker och vårdskador – Samlat stöd för patientsäkerhet

Förebygga suicid – verksamhetsnivå

För att stärka det suicidförebyggande arbetet på verksamhetsnivå krävs kunskap, struktur och en tillåtande kultur med psykologisk trygghet. Genom att chefer uppmuntrar samtal om svåra situationer, ger medarbetarna rätt stöd och säkerställer att rutiner följs och utvecklas, skapas en trygg miljö för både personal och de personer som får insatser.

Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som grund kan verksamheten arbeta både långsiktigt och effektivt för att förebygga suicid.

Detta kan chefer göra:

• Ge medarbetarna kunskap, stöd och forum för reflektion.
• Använda möjligheterna med det systematiska kvalitetsarbetet och utbilda personalen i de delar de behöver för sitt arbete.
• Arbeta för att öka medvetenenhet och kunskap om både struktur för och genomförande av arbetssätt i verksamheten snarare än att skuldbelägga enskilda individer.
• Se till att rutiner för att förebygga suicid är kända, att de används och är uppdaterade.
• Skapa en kultur där det är naturligt att prata om svåra situationer och där fokus är det gemensamma ansvaret och att hjälpas åt i verksamheten.

Bygg in suicidförebyggande insatser i ledningssystemet

Syftet med ett ledningssystem är att säkerställa att verksamheten fungerar tryggt och säkert för alla som får insatser. Målet är att risker upptäcks och hanteras, avvikelser inte upprepas och att kvaliteten i arbetet ständigt förbättras.

I ledningssystemet integreras lagar, föreskrifter och andra regelverk som verksamheten ska följa liksom riktlinjer och kunskapsstöd så att arbetet sker enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom att tydliggöra hur personalen ska arbeta skapas förutsättningar för jämlikt bemötande med god kvalitet och att inget viktigt glöms bort.

Ledningssystemet kan användas som en möjlighet att förebygga suicid genom att inkludera tydliga rutiner för hur personalen kan uppmärksamma vem som kan vara i behov av insatser och stöd och vad man kan göra om någon är i risk för suicid.

Systematiskt arbete för suicidprevention

Hur det suicidförebyggande arbetet uppmärksammas och integreras i det ordinarie arbetet är något som varje verksamhet behöver ta ställning till.

Förbättringsarbetet inom ledningssystemet består av fyra delar som regelbundet upprepas, det så kallade PGSA-hjulet: planera, genomföra, studera och agera.