Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver utformas för att fokusera på riskfaktorer med målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.
Bra att tänka på
- Det tar tid att förändra normbrytande beteende och uppnå varaktiga resultat. Arbetet förutsätter i regel samverkan med flera olika aktörer.
- Valet av insats ska föregås av en individuell bedömning och matchas mot det enskilda barnets behov.
- Behandlingen behöver omfatta ett aktivt motivationsarbete och anpassas efter barnets och föräldrarnas mottaglighet.
- Barnets behov, övergripande mål och insatsernas behandlingsinnehåll behöver formuleras tydligt i uppdraget till den som ska utföra insatserna.
- Insatser behöver kontinuerligt följas upp i relation till målet för att veta om insatsen ger önskat resultat.
Mer utförligt stöd och vägledning finns i kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott.
Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott – Socialstyrelsen
Beställ kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott – Socialstyrelsen
Implementering av stödet
Stöd för implementering av kunskappsstödet för att motverka normbrytande beteende
Socialstyrelsen rekommenderar fem strukturerade insatser
Socialstyrelsen rekommenderar fem insatser som socialtjänsten bör erbjuda barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Det är vetenskapligt utvärderade insatser som har bäst förutsättningar att minska fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott hos barn. Därutöver ges även en rekommendation om en insats som socialtjänsten inte bör erbjuda.
De rekommenderade insatserna utmärks bland annat av att de är strukturerade, är inriktade mot specifika riskfaktorer, är beteende- och färdighetsorienterade samt att de oftast inkluderar både barn och föräldrar.
För barn 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende
För barn 12–17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende
Socialstyrelsen avråder från "Scared Straight"
Metoder som finns tillgängliga i Sverige
Rekommendationerna i kunskapsstödet innebär att Socialstyrelsen rekommenderar fem insatser som socialtjänsten bör erbjuda barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende. I fyra av dessa rekommendationer ges exempel på metoder som kan användas för att genomföra insatserna.
Nedan finns presentationsmaterial från företrädare för de metoder som har företrädare i Sverige. Dessutom ett övergripande presentationsmaterial om de metoder som inte har någon företrädare. Fokus i dessa presentationer är vad det innebär i praktiken för en kommun om den skulle vilja börja använda metoden; hur ser processen ut för implementering och vad krävs av kommunen. I respektive presentationer finns kontaktuppgifter till företrädarna och relevanta länkar.
Mer information om metoderna finns i Socialstyrelsens metodguide för socialt arbete.
Presentationsmaterial:
Personuppgiftsbehandling vid videoinspelning inom socialtjänsten
Inom socialtjänsten används ibland manualbaserade metoder och program som ägs av utländska aktörer. Dessa aktörer utbildar användare i sina metoder och kan därefter ge licens för att använda metoden. I samband med licensiering, fortbildning eller handledning kan användaren behöva visa hur metoden tillämpas – ofta genom en ljud- eller videoinspelning från ett samtal, till exempel med ett barn och dess familj.
Vid sådana inspelningar uppstår viktiga frågor om hantering av personuppgifter. Innan den aktuella inspelningen påbörjas behöver därför socialtjänsten göra en bedömning av om den är tillåten enligt dataskyddsförordningen eller annan lagstiftning.
Konsekvensbedömning
Vid den här bedömningen kan socialtjänsten behöva göra en konsekvensbedömning avseende dataskydd (se artikel 35 i EU:s dataskyddsförordning, GDPR). Det gäller särskilt när det är fråga om att behandla integritetskänsliga personuppgifter eller när det är fråga om uppgifter om barn eller någon annan sårbar grupp av personer.
Konsekvensbedömningen är ett bra arbetsverktyg som bland annat behövs för att klargöra om behandlingen är laglig och proportionerlig, vilka risker för enskilda personers personliga integritet som finns med behandlingen samt vilka skyddsåtgärder som måste genomföras vid behandlingen för att hantera och avhjälpa riskerna.
Om frågor uppstår
Vid eventuella frågor gällande behandling av personuppgifter är det ofta lämpligt att kontakta dataskyddsombudet eller en annan funktion som ansvarar för kommunens dataskydd.
Läs mer
Mer information om att genomföra en konsekvensbedömning enligt GDPR och annat som rör personuppgiftsbehandling hittar du hos
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
Konsekvensbedömning enligt GDPR