Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver utformas för att fokusera på riskfaktorer med målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.
Bra att tänka på
- Det tar tid att förändra normbrytande beteende och uppnå varaktiga resultat. Arbetet förutsätter i regel samverkan med flera olika aktörer.
- Valet av insats ska föregås av en individuell bedömning och matchas mot det enskilda barnets behov.
- Behandlingen behöver omfatta ett aktivt motivationsarbete och anpassas efter barnets och föräldrarnas mottaglighet.
- Barnets behov, övergripande mål och insatsernas behandlingsinnehåll behöver formuleras tydligt i uppdraget till den som ska utföra insatserna.
- Insatser behöver kontinuerligt följas upp i relation till målet för att veta om insatsen ger önskat resultat.
Mer utförligt stöd och vägledning finns i kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott.
Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott – Socialstyrelsen
Beställ kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott – Socialstyrelsen
Stöd för implementering
Under 2023 genomförde Socialstyrelsen ett samlat stöd för implementering av kunskapsstödet tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, inom ramen för Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning i socialtjänsten. Det stöd som gavs under året till ett 70-tal kommuner, är nu tillgängligt här. Stödet består av fyra delar som kan användas på olika sätt och i olika ordning utifrån behov.
Kunskapsstödet Insatser för att motverka normbrytande beteende
Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott – Socialstyrelsen
Målgrupp för detta material är socialsekreterare, samordnare, verksamhetsutvecklare och verksamhetsnära chefer för både myndighetsutövning och utförare.
Presentation av kunskapsstödet
Filmad övergripande presentation av kunskapsstödet och rekommendationerna.
Workshop om kunskapsstödet
Här finns ett förslag på upplägg och genomförande av workshop med personal som tagit del av inspelningen Presentation av kunskapsstödet. Workshopen kan antingen genomföras lokalt eller regionalt. Syftet med workshopen är att deltagarna tillsammans ska landa i vad kommunen redan gör på området och vad man ser behov av och möjlighet till att göra framöver. Workshopen beräknas ta omkring 1-1,5 timme.
Stödmaterial för workshop om kunskapsstödet (pdf)
Risk, behov och mottaglighet (RBM)
Principerna om risk, behov och mottaglighet (RBM) är en forskningsbaserad modell för bedömning och behandling av normbrytande/kriminellt beteende. Socialstyrelsens kunskapsstöd inklusive de insatser som rekommenderas har sin grund i denna modell.
Målgrupp för detta material är arbetsledande chefer, verksamhetsutvecklare, metodstödjare eller motsvarande, socialsekreterare och behandlare inom öppenvården.
Föreläsning Risk, behov och mottaglighet (RBM)
I denna inspelning beskrivs RBM-modellen och hur den kan tillämpas i socialtjänstens arbete med barn och unga. Förhoppningen är att föreläsningen ska öka deltagarnas förståelse av vad som behöver utvecklas i den egna verksamheten för att kunskapsstödet ska kunna implementeras lokalt. Föreläsningen är ungefär 2 timmar och 15 minuter lång.
Föreläsare: Henrik Andershed, Örebro universitet. Therese Åström, Socialstyrelsen.
Presentationsmaterial – Föreläsning om Risk, behov och mottaglighet (RBM)
Workshop om risk, behov och mottaglighet (RBM)
Här finns ett förslag på upplägg och genomförande av workshop med personal som tagit del av inspelningen Föreläsning om Risk, Behov och Mottaglighet (RBM) ovan. Workshopen kan antingen genomföras lokalt eller regionalt. Syftet med workshopen är att gemensamt inventera nuvarande arbete lokalt och/eller regionalt samt att identifiera och dokumentera utvecklingsbehov. Workshopen beräknas ta omkring 1-1,5 timme.
Stödmaterial för workshop om risk, behov och mottaglighet (RBM)
Introduktion till avtalssamverkan
För flera kommuner kan det finnas utmaningar kring möjligheterna att kunna erbjuda en eller flera av de rekommenderade insatserna i metodstödet. Ett alternativ till att köpa in insatser är att ingå ett avtal om samverkan med andra kommuner. Mot denna bakgrund ges föreläsning på ca 45 minuter i syfte att ge en introduktion till vad avtalssamverkan är, hur det kan vara hjälpsamt i relation till de rekommenderade insatserna samt förutsättningar för avtalssamverkan.
Målgrupp för detta material är samordnare, verksamhetsutvecklare och verksamhetsnära chefer både för myndighetsutövning och utförare.
Föreläsare: Åsa Furén-Thulin, SKR. Helena Linde, SKR.
I en särskild rapport och metodguide finns exempel som är knutna till samverkan.
Avtalssamverkan inom socialtjänsten – SKR
Socialstyrelsen rekommenderar fem strukturerade insatser
Socialstyrelsen rekommenderar fem insatser som socialtjänsten bör erbjuda barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Det är vetenskapligt utvärderade insatser som har bäst förutsättningar att minska fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott hos barn. Därutöver ges även en rekommendation om en insats som socialtjänsten inte bör erbjuda.
De rekommenderade insatserna utmärks bland annat av att de är strukturerade, är inriktade mot specifika riskfaktorer, är beteende- och färdighetsorienterade samt att de oftast inkluderar både barn och föräldrar.
För barn 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende
För barn 12–17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende
Socialstyrelsen avråder från "Scared Straight"
Metoder som finns tillgängliga i Sverige
Rekommendationerna i kunskapsstödet innebär att Socialstyrelsen rekommenderar fem insatser som socialtjänsten bör erbjuda barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende. I fyra av dessa rekommendationer ges exempel på metoder som kan användas för att genomföra insatserna.
Nedan finns presentationsmaterial från företrädare för de metoder som har företrädare i Sverige. Dessutom ett övergripande presentationsmaterial om de metoder som inte har någon företrädare. Fokus i dessa presentationer är vad det innebär i praktiken för en kommun om den skulle vilja börja använda metoden; hur ser processen ut för implementering och vad krävs av kommunen. I respektive presentationer finns kontaktuppgifter till företrädarna och relevanta länkar.
Mer information om metoderna finns i Socialstyrelsens metodguide för socialt arbete.