Insatser till barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott

Det finns mycket forskning om behandling för barn med normbrytande beteende och risk att återfalla i brott. Insatser som baseras på kognitiv beteendeterapi, KBT, och social inlärningsteori har bäst förutsättningar att vända en negativ utveckling.

Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver utformas för att fokusera på riskfaktorer med målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.

Bra att tänka på

Det tar tid att förändra normbrytande beteende och uppnå varaktiga resultat. Arbetet förutsätter i regel samverkan med flera olika aktörer.
Valet av insats ska föregås av en individuell bedömning och matchas mot det enskilda barnets behov.
Behandlingen behöver omfatta ett aktivt motivationsarbete och anpassas efter barnets och föräldrarnas mottaglighet.
Barnets behov, övergripande mål och insatsernas behandlingsinnehåll behöver formuleras tydligt i uppdraget till den som ska utföra insatserna.
Insatser behöver kontinuerligt följas upp i relation till målet för att veta om insatsen ger önskat resultat.

Mer utförligt stöd och vägledning finns i kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott.

Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott – Socialstyrelsen
Beställ kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott – Socialstyrelsen

Implementering av stödet

Stöd för implementering av kunskappsstödet för att motverka normbrytande beteende

Socialstyrelsen rekommenderar fem strukturerade insatser

Socialstyrelsen rekommenderar fem insatser som socialtjänsten bör erbjuda barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Det är vetenskapligt utvärderade insatser som har bäst förutsättningar att minska fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott hos barn. Därutöver ges även en rekommendation om en insats som socialtjänsten inte bör erbjuda.

De rekommenderade insatserna utmärks bland annat av att de är strukturerade, är inriktade mot specifika riskfaktorer, är beteende- och färdighetsorienterade samt att de oftast inkluderar både barn och föräldrar.

För barn 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende

Socialtjänsten bör erbjuda beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram

Socialtjänsten bör erbjuda beteendebaserade föräldraskapsstödsprogram till barn 6–11 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.

Programmen ges till föräldrar i grupp och syftar bland annat till att stärka föräldra-barnrelationen och föräldrarnas uppfostringsstrategier. Föräldrar får hjälp att utveckla färdigheter som att visa positiv uppmärksamhet, kommunicera på ett enkelt sätt och ha en genomtänkt strategi för gränssättning. Insatsen kan också erbjudas familjehemsföräldrar.

Läs mer: Cope (Community Parent Education), De otroliga åren, Komet för föräldrar med barn 3–11 år, Triple P

Socialtjänsten bör erbjuda multimodala KBT-baserade färdighetsträningsprogram

Socialtjänsten bör erbjuda multimodala KBT-baserade färdighetsträningsprogram till barn 6–11 år med hög risk för normbrytande beteende.

Programmen ges till barn i grupp och syftar bland annat till att stärka förmågan till känsloreglering, problemlösning och socialt samspel. Förutom barngrupp innehåller programmen insatser till föräldrar och kontakt med skolpersonal för att omgivningen ska kunna stödja barnet i färdighetsträningen.

Läs mer: CPP (Coping Power Program), DINA-programmet, Dinosaurieskolan (Dina Dinosaur Treatment Program), SNAP (Stop Now And Plan).

För barn 12–17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende

Socialtjänsten bör erbjuda strukturerad familjebehandling i öppenvård

Socialtjänsten bör erbjuda strukturerad familjebehandling i öppenvård för barn 12–17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.

Programmen ges i öppenvård och syftar bland annat till minska konflikter i familjen, stärka föräldrarnas uppfostringsstrategier och barnets prosociala beteende. Även andra viktiga personer runt barnet involveras, direkt eller indirekt, i behandlingsarbetet.

Läs mer: BSFT (Kort strategisk familjeterapi), FFT (Funktionell familjeterapi), MDFT (Multidimensional Family Therapy), MST (Multisystemisk terapi)

Socialtjänsten bör erbjuda Treatment Foster Care Oregon (TFCO)

Socialtjänsten bör erbjuda Treatment Foster Care Oregon (TFCO) som alternativ till institutionsvård för barn 12-17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.

Treatment Foster Care Oregon är en form av strukturerad familjebehandling som ges under tiden barnet är placerad i en behandlingsfamilj. Förutom behandlingsfamilj består programmet av en ungdomsterapeut och en färdighetstränare som arbetar direkt med barnet, och en familjeterapeut som arbetar med ursprungsfamiljen.

Läs mer: Treatment Foster Care Oregon

Socialtjänsten bör erbjuda strukturerad, individuell KBT-baserad beteende- och färdighetsträning

Socialtjänsten bör erbjuda strukturerad, individuell KBT-baserad beteende- och färdighetsträning för barn 12-17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende. Insatsen kan ges i öppenvård och på institution.

Insatsen ges individuellt och syftar bland annat till utveckla prosociala beteenden och tankesätt samt färdigheter som självkontroll, problemlösning och konsekvenstänkande. Beteende- och färdighetsträning kan med fördel kompletteras med insatser riktade till föräldrar/familj och skola för att samtidigt påverka riskfaktorer i barnets omgivning.

Läs mer: KBT (Kognitiv beteendeterapi)

Socialstyrelsen avråder från "Scared Straight"

Socialtjänsten bör inte erbjuda konsekvensprogram av typen Scared Straight

Socialtjänsten bör inte erbjuda konsekvensprogram av typen Scared Straight.

Syftet med den här typen av konsekvensprogram är att avskräcka barn från kriminellt beteende. Insatsen består av verkliga presentationer av bland annat fängelsemiljöer för att visa på de risker och allvarliga konsekvenser som ett fortsatt normbrytande beteende skulle kunna medföra. Rekommendationen om att socialtjänsten inte bör erbjuda Scared Straight-program baseras på en systematisk översikt som visar att programmen ökar risken för fortsatt kriminalitet jämfört med ingen insats.

Läs mer: Scared Straight

Metoder som finns tillgängliga i Sverige

Rekommendationerna i kunskapsstödet innebär att Socialstyrelsen rekommenderar fem insatser som socialtjänsten bör erbjuda barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende. I fyra av dessa rekommendationer ges exempel på metoder som kan användas för att genomföra insatserna.

Nedan finns presentationsmaterial från företrädare för de metoder som har företrädare i Sverige. Dessutom ett övergripande presentationsmaterial om de metoder som inte har någon företrädare. Fokus i dessa presentationer är vad det innebär i praktiken för en kommun om den skulle vilja börja använda metoden; hur ser processen ut för implementering och vad krävs av kommunen. I respektive presentationer finns kontaktuppgifter till företrädarna och relevanta länkar.

Mer information om metoderna finns i Socialstyrelsens metodguide för socialt arbete.

Metodguiden – Socialstyrelsen