Omsorgsstrategier

Enligt forskning behöver personalen på institution kunna vara flexibel och hitta balans mellan regler/kontroll och relation/omsorg. Ett så kallat auktoritativt föräldraskap har positiva samband med barn och tonåringars hälsa och utveckling och att det kan användas även på institution.

Modellen för föräldraskapstyper illustrerar i vilken grad föräldrar är lyhörda och stödjande, ställer krav och sätter gränser för sitt barn. Ett auktoritativt föräldraskap, med hög grad av både lyhördhet, engagemang, stöd, tydliga krav och konsekventa gränser, har visat sig främja barns och ungas hälsa och utveckling. Det auktoritativa föräldraskapet präglas också av att det är demokratiskt där barnet uppmuntras att uttrycka sina åsikter och utveckla självständighet. De auktoritativa principerna återfinns i evidensbaserade föräldraskapsstöd och familjebaserade insatser för barn och unga med utagerande beteenden.

Figur-1-Föräldraskapstyper.png
Modell för föräldraskapstyper. Illustration av Baum rinds (1966,1978), Maccoby & Martin (1983).

I både svenska och internationella studier har man identifierat olika omsorgsstilar hos personal på institutioner och som kan liknas vid de olika föräldraskapstyperna:

  • Regelbaserad (auktoritär) där personalen tenderar att agera utan att diskutera och använder ofta en sträng disciplin.
  • Relationsbaserad (eftergiven) där personalen i första hand månar om relationen till ungdomen och undviker att sätta gränser.
  • Likgiltig där personalen varken sätter gränser eller visar omsorg. Personalen uppfattas som oengagerad i sitt arbete, i ungdomarna och deras behov.
  • Auktoritativ. Läs mer nedan.

Även om det kan påvisas samband mellan omsorgsstrategier och barns och ungas beteende och hälsa är relationen däremellan inte enkelriktad. Som omsorgsgivare påverkas man av barnets temperament, personlighetsdrag och beteenden. Det kan vara utmanande att upprätthålla en god och förutsägbar omsorg av barn och unga som uppvisar till exempel trots och andra utagerande beteenden. Såväl föräldrar som personal på hemför vård eller boende, HVB, kan behöva stöd, både för att kunna behålla tålamodet och uppmärksamma positiva beteenden och för att agera konsekvent och inkännande vid exempelvis gränssättning.

Auktoritativa omsorgsstrategier

Auktoritativ omsorg utgår från tre grundpelare:

  1. Vara lyhörd och stödjande.
  2. Stå upp för regler och att sätta gränser.
  3. Ge inflytande och främja autonomi.

Här beskrivs kortfattat hur arbetet på HVB kan utformas med utgångspunkt i auktoritativa omsorgsstrategier. Strategierna beskrivs generellt och behöver anpassas efter varje ungdoms förutsättningar och behov utifrån ålder, mognad, funktion, styrkor och svårigheter.

1. Vara lyhörd och stödjande

Lyhördhet

Att vara närvarande och lyhörd för ungdomarnas behov är den första grundpelaren i auktoritativ omsorg. Personalen kan visa det genom att:

  • Finnas tillgänglig och vara närvarande.
  • Intressera sig för och prata med varje ungdom.
  • Ta initiativ till samtal och aktiviteter.
  • Vara lyhörd för och bekräfta varje ungdoms känslor och behov.
  • Kunna hantera att bli avvisad.

Kontakten behöver utgå från ungdomarnas villkor och med respekt för deras rätt till integritet.

Positiv samvaro

Positiv samvaro handlar om att skapa förutsättningar för goda relationer och att minska konflikter. Personalen kan arbeta för detta genom att:

  • Undvika klagomål och tjat.
  • Kommunicera rakt och tydligt.
  • Rangordna konfliktfrågor, släppa mindre viktiga frågor.
  • Identifiera och hantera omständigheter som ökar risken för konflikter.
  • Ha en strategi för att hantera konflikter.
  • Kunna bli sams efter bråk.

Det kan vara bra att använda jag-budskap, vara tydlig och specifik samt att formulera budskap om vad som ska göras snarare än vad som inte ska göras.

2. Stå upp för regler och att sätta gränser

Förväntningar och gränssättning

Andra grundpelaren handlar om att uttrycka krav och förväntningar samt att tydliggöra gränser för ungdomarnas agerande. Personalen kan arbeta med förväntningar och gränssättningar genom att:

  • Låta socialtjänstens mål och delmål styra det vardagliga arbetet.
  • Förmedla och stå upp för verksamhetens principer om ungdomarnas bästa.
  • Uttrycka förväntan om att var och en kommer att agera på det sätt som bestämts.
  • Utgå från en tro på varje ungdoms förmåga att lyckas.

Krav och förväntningar behöver vara individuellt anpassade för varje ungdom. Ordningsregler kan vara generella men behöver vara möjliga för alla ungdomar att följa.

Uppsikt och tillsyn

Personalen på HVB har ett uppsikts- och tillsynsansvar och för att kunna skydda ungdomarna från att komma till skada eller skada andra behövs kännedom om vad de gör. Personalen kan arbeta med uppsikt och tillsyn genom att:

  • Intressera sig för och prata med var och en om skola, kompisar och intressen med mera.
  • Skaffa kunskap om vad ungdomarna gör, vilka de umgås med och var de brukar befinna sig.
  • Bestämma och/eller komma överens med var och en, exempelvis om när det är dags att komma hem, förutsättningar för kamratumgänge och aktiviteter.

Förtroendefulla relationer ökar sannolikheten för att ungdomarna berättar för personalen vad de gör och var de är. Även om de inte vill berätta så mycket behöver personalen skaffa sig kännedom för att kunna ta ansvar för uppsikt och tillsyn.

Positiv uppmärksamhet och logiska konsekvenser

I en auktoritativ omsorg ingår att ge positiv uppmärksamhet och uppmuntran och att använda genomtänkta, förutsägbara och logiska konsekvenser. Personalen kan arbeta med detta genom att:

  • Ge varje ungdom övervägande positiv uppmärksamhet.
  • Stödja och uppmuntra ansträngningar och framsteg.

Positiv uppmärksamhet handlar både om att bekräfta det som är bra och att minska på förmaningar och tillrättavisningar. När positiv förstärkning är otillräckligt är det viktigt att i samtal med ungdomen försöka ta reda på vad som kan ligga bakom beteendet.
Utifrån en analys av ungdomens behov och förmågor kan också genomtänkta, logiska konsekvenser användas för att stödja ungdomen i positiv riktning.

Att använda konsekvenser får inte ske på bekostnad av positiv uppmuntran eller andra förstärkande åtgärder. För att bidra till förutsägbarhet behöver de konsekvenser som används vara kända för ungdomarna på förhand. Personalen behöver också kunna förklara och försäkra sig om att ungdomarna förstår kopplingen mellan aktuell handling och konsekvens. Det är också viktigt att de konsekvenser som används står i proportion till det ungdomarna har gjort.

Struktur och förutsägbarhet

Ungdomar som bor på HVB har ofta erfarenhet av en instabil tillvaro. Struktur och förutsägbarhet kan fungera stödjande och skapa trygghet. Personalen kan arbeta med struktur och förutsägbarhet genom att:

  • Skapa och upprätthålla vardagliga rutiner.
  • Komma överens om gemensamma förhållningssätt och agera konsekvent.
  • Använda konsekvenser som är kända för ungdomarna på förhand.
  • Fullfölja det man har sagt att man ska göra.
  • Undvika tomma hot.
3. Ge inflytande och främja autonomi

Involvera, kompromissa och främja autonomi

Den tredje grundpelaren i auktoritativ omsorg handlar om att på olika sätt uppmuntra ungdomarna till självständighet, involvera dem i diskussioner, att lyssna in och att kompromissa. Personalen kan arbeta med att involvera, kompromissa och främja ungdomarnas autonomi genom att:

  • Lyssna in och ta hänsyn till var och ens åsikter och önskemål.
  • Efterfråga och understödja varje ungdoms initiativ och förslag på lösningar.
  • Skilja på vad som är förhandlingsbart och inte.
  • Göra kompromisser och realistiska överenskommelser med var och en.
  • Överlåta ansvar till varje ungdom i takt med ålder och mognad.

Ungdomarna har rätt till delaktighet och inflytande, vilket innebär rätt att få information, att få komma till tals, bli lyssnade på, att få inflytande och i vissa fall bestämma själva.

Kunskapsstöd och studiehandledning 

Kunskapsstödet Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete vänder sig till föreståndare och annan personal med ansvar att leda eller utveckla arbetet på HVB för barn och unga. Det ska främja en gemensam kunskapsgrund och samsyn gällande omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete och bidra till att barn och unga på HVB får en likvärdig omsorg av god kvalitet som främjar deras hälsa och utveckling.

Det finns även en studiehandledning för utbildning i och implementering av kunskapsstödet och webbutbildningen med samma namn. Studiehandledningen riktar sig till dig som leder en HVB-verksamhet eller ansvarar för kompetensutveckling och som håller i utbildningstillfällen på HVB.

Kunskapsstöd Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete – Socialstyrelsen

Studiehandledning Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete – Socialstyrelsen

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!