I föräldrabalken står att alla barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som har vårdnaden om barnet ska tillgodose dessa behov samt se till att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. När ett barn placeras övergår delar av det ansvaret från vårdnadshavarna till socialnämnden och personalen på HVB. Det kallas ibland för det tredelade föräldraskapet.
Det tredelade föräldraskapet
Det tredelade föräldraskapet innebär inte att personalen på HVB kan eller ska ersätta barnets föräldrar. Vården behöver stödja barnets relationer med föräldrar, syskon och andra närstående och stärka förutsättningarna för att relationerna håller över tid. Personalen kan samtidigt behöva agera i vårdnadshavarens ställe både på HVB- hemmet och i kontakten med exempelvis barnets skola, tränare och kompisars föräldrar. För att kunna agera som en enad aktör i det tredelade föräldraskapet behöver HVB-personalen ha en samsyn kring hur barnets behov av omsorg och tillsyn ska tillgodoses.
HVB-personal har skyldigheter gentemot barnet som föräldrar inte har. Verksamheten på HVB är reglerad i lag och förordning som stadgar att verksamheten ska bygga på respekt för människors integritet och självbestämmande. HVB är också skyldig att tillgodose de ungas mänskliga rättigheter enligt till exempel Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det innebär att barn och unga som bor på HVB kan ha rätt till ett starkare integritetsskydd än i en familj.
Särskilda utmaningar vid omsorg av barn och unga på HVB
Kollektiv kontext
Vård och omsorg av barn och unga ska alltid utgå från individuella behov. Men omsorg på HVB sker i en kollektiv kontext. Enskildas behov och önskemål kan vara svårt att förena med övriga ungdomsgruppens behov. Dynamik och samspel mellan ungdomar kan också försvåra för personalen att ge individuellt anpassad omsorg. Detta är utmaningar som behöver diskuteras och hanteras på HVB.
Omsorg med hänsyn till mognad
Omsorg och tillsyn behöver anpassas utifrån varje ungdoms ålder och mognad. Mognad handlar om individens förmåga att förstå och bedöma vilka konsekvenser ett handlande medför. Mognad relaterar inte bara till hjärnans utveckling utan påverkas också av ärftliga faktorer och av sociala och känslomässiga erfarenheter. Puberteten innebär dessutom en period av stora förändringar som också kan påverka en ungdoms förutsättningar att ta ansvar, fatta beslut, förstå och bedöma konsekvenser.
Det är inte ovanligt att ungdomar på HVB har en ojämn utveckling där de är brådmogna i vissa avseenden och har outvecklade förmågor inom andra områden. För omgivningen kan det vara svårt att förstå en sådan ojämn mognadsutveckling. Det finns risk att ungdomarnas beteenden och uttryck feltolkas och att de krav som ställs är för höga eller för låga.
Mognadsbedömning för barns delaktighet – Kunskapsguiden
Särskilda svårigheter hos ungdomar på HVB
För att kunna ge en god omsorg av barn och unga på HVB är det viktigt att det bland personalen dels finns generell kompetens för att bemöta barn och unga med sociala, känslomässiga och beteendemässiga problem, dels specifik kunskap om HVB-hemmets målgrupp. För att kunna ge individualiserad omsorg behövs också kunskap om varje ungdoms behov och förutsättningar.
Förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är hög bland ungdomar på HVB. Även missbruk, depression och ångest är vanligt. Dessa tillstånd kan innebära svårigheter att hantera omgivningens krav, tolka situationer och bedöma konsekvenser.
Även ungdomar utan funktionsnedsättningar kan ha särskilda svårigheter till följd av sociala och känslomässiga påfrestningar. Att växa upp under ogynnsamma omständigheter kan till exempel innebära att det blir svårare att utveckla tänkande och känslomässig förmåga. Även förutsättningarna att utveckla praktiska och sociala färdigheter kan påverkas.
Infoteket om funktionshinder – Region Uppsala
Funktionshinderguiden – Region Stockholm
Autismforum, Habilitering och hälsa – Region Stockholm
Etik och professionalitet
En utgångspunkt i personalens omsorg behöver vara att försöka utveckla det bästa tänkbara hos varje ungdom. Det är ett viktigt men komplext uppdrag.
Personalen behöver stöd för att utveckla och upprätthålla ett professionellt förhållningssätt, förmåga att se varje individs styrkor och svårigheter och stärka ungdomarnas inflytande och egenmakt. Det är viktigt att personalen får möjlighet att samtala och reflektera kring etiska frågor och dilemman, både enskilt och i grupp.
Kunskapsstöd och studiehandledning
Kunskapsstödet Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete vänder sig till föreståndare och annan personal med ansvar att leda eller utveckla arbetet på HVB för barn och unga. Det ska främja en gemensam kunskapsgrund och samsyn gällande omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete och bidra till att barn och unga på HVB får en likvärdig omsorg av god kvalitet som främjar deras hälsa och utveckling.
Det finns även en studiehandledning för utbildning i och implementering av kunskapsstödet och webbutbildningen med samma namn. Studiehandledningen riktar sig till dig som leder en HVB-verksamhet eller ansvarar för kompetensutveckling och som håller i utbildningstillfällen på HVB.
Kunskapsstöd Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete – Socialstyrelsen
Studiehandledning Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete – Socialstyrelsen
Webbutbildning för dig som arbetar på HVB
Som ett komplement till kunskapsstödet Omsorg, gränssättning och våldsförebyggande arbete, finns en webbutbildning som riktar sig till dig som arbetar på HVB och möter barn och unga. Webbutbildningen omfattar HVB-personalens ansvar, gränssättning, regler och konsekvenser, vikten av samsyn samt hur ett gott vårdklimat kan skapas för att förebygga våld och konflikter.
Podd om gränssättning och våldsförebyggande arbete på HVB
Vad får och kan egentligen personalen på HVB göra för att skydda barn från att komma till skada? Och hur man kan förebygga konflikter och våld? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.