Lex Sarah – HVB och stödboende

Bestämmelserna om lex Sarah finns i socialtjänstlagen och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah. De gäller bland annat för den som arbetar vid hem för vård eller boende (HVB) och stödboenden.

Lex Sarah handlar om att rätta till missförhållanden och att utveckla verksamhet. Det gör man genom att ta reda på de bakomliggande orsakerna till att ett missförhållande kunde inträffa och agera för att det inte ska hända igen.

Skyldighet att rapportera, utreda, avhjälpa och anmäla

Bestämmelserna om lex Sarah säger bland annat att personer som arbetar vid HVB och stödboenden ska medverka till att verksamheten och insatser som genomförs är av god kvalitet. I det ingår fyra skyldigheter:

  1. Alla som arbetar vid HVB och stödboenden är skyldiga att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden som uppstår inom verksamheten. Vad som är missförhållanden, risker för missförhållanden och hur rapporteringen går till beskrivs längre ner.
  2. Den som bedriver HVB eller stödboende är skyldig att utreda alla lex Sarah-rapporter.
  3. Den som bedriver HVB eller stödboende är skyldig att avhjälpa eller undanröja missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden.
  4. Om ett missförhållande eller en risk för ett missförhållande är allvarligt är den som bedriver verksamheten skyldig att snarast anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Mer information om skyldigheterna finns på den övergripande sidan om lex Sarah på Kunskapsguiden

Lex Sarah är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Genom att utreda och åtgärda brister skapas större trygghet och högre kvalitet i verksamheten. Syftet är att hitta systemfel i verksamheten – inte att peka ut vem som har gjort fel i en särskild situation.

Skyldigheten att rapportera gäller oavsett arbetsroll

Alla som arbetar på HVB eller stödboende är skyldiga att rapportera om man upptäcker eller får höra talas om ett missförhållande. Det gäller oavsett om man arbetar direkt med barn och unga eller med andra uppgifter, som till exempel kock eller chef. Även uppdragstagare och praktikanter är skyldiga att rapportera.

Missförhållanden och påtagliga risker ska rapporteras

Alla missförhållanden och alla påtagliga risker för missförhållanden ska rapporteras. Att riskerna ska vara påtagliga innebär att de ska vara klara och konkreta. Exempel på en påtaglig risk kan vara att en anställd upptäcker en händelse i sista stund och gör något för att avvärja ett hot, eller när en anhörig upptäcker en händelse och hinner uppmärksamma personalen innan händelsen leder till några konsekvenser.

För att en händelse ska vara ett missförhållande eller en risk för ett missförhållande utifrån lex Sarah måste vissa kriterier vara uppfyllda:

  • Det ska vara något som en personal har gjort, eller något som en personal låtit bli att göra fast den borde.
  • Händelsen måste röra den egna verksamheten. HVB-personal ska till exempel inte rapportera missförhållanden inom den kommunala socialtjänsten.
  • Händelsen måste innebära eller ha inneburit ett hot mot eller ha gett konsekvenser för de placerade barnens och ungdomarnas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Ibland kan den som rapporterar inte veta om det som har hänt beror på något som en personal har gjort, eller låtit bli att göra fast den borde. Så kan det vara till exempel vid våldshandlingar mellan barn och ungdomar. Då är det viktigt att ändå rapportera det som har hänt, och sedan får utredningen visa om det rapporterade var ett missförhållande eller inte.

Exempel på missförhållanden som kan inträffa inom HVB och stödboende

  • Våld mellan de placerade barnen eller ungdomarna
  • Begränsningsåtgärder utan lagstöd
  • Hot, bestraffningar, trakasserier, kränkande bemötande eller annat olämpligt beteende från personal mot placerade barn eller ungdomar
  • Brister i den fysiska miljön för placerade barn och ungdomar

Hur ska rapporteringen göras?

Arbetsgivaren är skyldig att informera arbetstagaren om dennes skyldighet att rapportera och vem den ska rapportera till. Informationen ska ges när anställningen eller uppdraget börjar och därefter återkommande. Många verksamheter har en särskild blankett som används vid rapporteringen, men det går även att rapportera muntligt.

En lex Sarah-rapport måste göras av en personal inom verksamheten och kan därför inte göras anonymt – eftersom det då inte går att veta om det är någon inom verksamheten som gjort den.

Åtgärder kan behövas redan under utredningstiden

Om en situation är akut behövs ofta andra åtgärder utföras direkt, utöver själva lex Sarah-rapporteringen. Något kanske måste lagas eller nya rutiner sättas upp för att det som har hänt (eller hade kunnat hända) inte ska hända igen. Man ska alltså inte vänta på ett beslut i en lex Sarah-utredning innan man vidtar sådana åtgärder, utan det ska göras parallellt med den. Däremot är det fortfarande viktigt att göra en lex Sarah-rapport, även om åtgärder gällande missförhållandet eller risken för missförhållande redan har genomförts.

Mer information om lex Sarah-utredningar finns på den övergripande sidan om lex Sarah på Kunskapsguiden

Problem som inte hör till lex Sarah

Syftet med bestämmelserna om lex Sarah är inte att lösa problem i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, samarbetsproblem i en arbetsgrupp eller arbetsmiljöproblem. Sådana problem behöver också åtgärdas, men inte med stöd av bestämmelserna om lex Sarah. Till exempel kanske det rapporterade ska hanteras som ett klagomål, är en arbetsmiljöfråga eller något som behöver tas upp i samverkan med någon annan myndighet.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter