Hantera våldsamma incidenter

Om en hotfull situation uppstår ska personalen i första hand försöka avvärja den utan att ingripa fysiskt. I vissa lägen kan polis behöva tillkallas och ibland kan det bli nödvändigt att handla enligt reglerna om nödrätt eller nödvärn. Efter en våldsam incident behöver alla inblandade, både ungdomar och personal, få det stöd de behöver.

Här beskrivs kortfattat de juridiska förutsättningarna för agerande vid våldsamma situationer.

Använd så lite våld och tvång som möjligt

Fysiska ingripanden ska så långt som möjligt undvikas. När en ungdom agerar våldsamt kan personalen därför först prova att ta ett steg tillbaka eller uppmana ungdomen att lämna situationen. När detta inte är möjligt eller är tillräckligt kan det vara motiverat att ingripa fysiskt, för att skydda ungdomen själv eller andra. Det kan exempelvis handla om att avvärja akut risk för skada. Om situationen inte kan lösas kan polis behöva tillkallas.

Fysiska ingripanden kan medföra smärta, kroppsskada eller känsla av vanmakt för den unge och personalens ingripande riskerar att utgöra ett brott såsom misshandel eller ofredande.

Nöd, nödrätt och nödvärn

I en nödsituation kan det vara tillåtet att ta till åtgärder som annars är brottsliga. Nödrätt handlar om att rädda liv eller hindra att en person skadar sig. Nödvärn handlar om att försvara sig själv eller skydda tredje part mot brottsligt angrepp.

Nöd och nödvärnsrätt kan aldrig hävdas på förhand utan handlar om att den som begått en brottslig handling kan frias från ansvar i domstol.

Stöd efter våldsamma incidenter

Efter en våldsam incident är det viktigt att ungdomarna erbjuds hjälp och stöd. Det gäller både den som själv agerat våldsamt och eventuellt utsatts för fysiskt ingripande, och de ungdomar som kan ha bevittnat händelsen.

Personal som har utsatts för våld eller hot om våld har rätt till stöd och hjälp för att förebygga och lindra både fysisk och psykisk skada.

Dokumentera och anmäl våldsamma incidenter

Åtgärder och faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras enligt socialtjänstlagen, SoL. Våldsamma incidenter behöver därför dokumenteras.
Handlingar som inneburit hot mot eller medfört konsekvenser för ett barn eller vuxens liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa utgör ett missförhållande och ska rapporteras enligt lex Sarah. All personal på hem för vård eller boende, HVB, har rapporteringsskyldighet.

Mer om lex Sarah för HVB-personal

Om ett barn är inblandat i en våldsam incident kan det finnas anledning att misstänka att barnet far illa. Personal på HVB har skyldighet att genast anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa.

Tillbud och händelser med våld och hot om våld ska dokumenteras även ur ett arbetsmiljöperspektiv. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket när ett tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa inträffat. Att polisanmäla brott som begås av ungdomarna mot personalen måste vägas mot den sekretess som råder inom socialtjänsten.

Utreda, följa upp och utvärdera åtgärder

Syftet med att utreda enligt lex Sarah är att identifiera bakomliggande orsaker till incidenten. Under utredningen eller efter att utredningen har avslutats ska den som bedriver verksamheten ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att nåt liknande händer igen.

I ett systematiskt kvalitetsarbete är det viktigt att ta tillvara erfarenheter från tillämpningen av lex Sarah.

SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah – Socialstyrelsen

Socialstyrelsens handbok för tillämpningen av bestämmelserna i lex Sarah – Socialstyrelsen

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter