Barn och unga som riskerar att fara illa

Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden med närvarande vuxna, och få utvecklas i sin egen takt utifrån sina egna förutsättningar. De har också rätt att få omvårdnad och en god fostran. Allt detta ingår i barns grundläggande rättigheter. 

Men alla barn har det inte så. Barn som far illa, eller riskerar att fara illa, är uttryck som ofta används när barn inte får den trygga uppväxt de har rätt till. 

Det finns många orsaker till att barn och unga kan fara illa. Det gäller allt som kan leda till att deras hälsa eller utveckling tar skada. 

Det kan till exempel handla om barn eller unga som 

• utsätts för våld av eller upplever våld mellan närstående, till exempel fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp eller kränkningar
• utsätts för fysisk eller psykisk försummelse eller brist på omsorg hemma, så kallad omsorgssvikt
• lever i familjer med allvarliga relationsproblem mellan föräldrarna eller andra i familjen
• far illa på grund av sitt eget beteende, som missbruk, kriminalitet eller självdestruktivt beteende
• utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck eller kvinnlig könsstympning
• utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga eller andra som inte är närstående.

Begreppet barn som far illa innefattar alla former av övergrepp, försummelser och utnyttjanden som leder till faktisk eller potentiell skada för barns hälsa eller utveckling. Detta gäller oavsett om handlingarna är avsiktliga eller oavsiktliga och beror på kulturella bakgrundsfaktorer eller okunskap.

Vad kan skolan och elevhälsan reagera på?

Skolans och elevhälsans personal kan i kontakten med elever få kännedom eller misstankar om att en elev far illa eller riskerar att fara illa. Ibland finns det tydliga tecken på att en elev kan vara utsatt för våld eller bristande omsorg, till exempel blåmärken eller andra fysiska skador. Andra tecken kan vara missbruk, ätstörningar eller upprepad frånvaro. 

Ofta är tecknen mer svårtolkade. Det kan handla om att en elev förändrar sitt beteende eller att skolresultaten sjunker. Det kan också handla om diffusa psykosomatiska eller andra symtom på psykisk ohälsa, till exempel tillbakadragenhet eller tillbakagång i utvecklingen. 

En del elever besöker skolsköterskan eller kuratorn med diffusa symtom. Det kan vara magont och huvudvärk eller annat som kan vara stressrelaterat. Symtomen kan bero på många olika saker. Men ibland kan det handla om att eleven vill att någon vuxen ska fråga hur de mår eller uppmärksamma deras situation. 

Ibland kan tecken på utsatthet vara desamma som symtomen på ett sjukdomstillstånd, till exempel blåmärken, benbrott eller andra psykiska och fysiska symtom. Då behöver dessa sjukdomstillstånd också utredas. 

Det kan finnas skäl för elevhälsan att reagera om en elev inte kommer på de inbokade hälsobesöken. Då behöver elevhälsan på olika sätt försöka att få kontakt med eleven och vårdnadshavaren för att få klarhet i orsaken. 

Våga lyssna på barn som berättar 

Barn och unga vill ofta ha kunskap, stöd och hjälp från vuxna. Den som möter elever i sitt arbete behöver visa viljan och modet att lyssna. Det kan göra det lättare för eleven att berätta om sin situation. 

Personalen i skolan behöver vara uppmärksamma på om någon elev verkar må dåligt, och våga fråga hur hen har det, i skolan, hemma och på fritiden.

Kunskaper om risk- och skyddsfaktorer är ett stöd 

Elevhälsans kunskap om risk- och skyddsfaktorer är ett stöd för att identifiera tecken på att ett barn far illa. Dessa faktorer samverkar ofta på ett komplicerat sätt. Utvecklingen av ohälsa hos ett visst barn beror på hur olika risk- och skyddsfaktorer samspelar i det enskilda fallet.

Multipel utsatthet innebär att ett barn som blir utsatt för en form av övergrepp löper större risk att utsättas för fler. Risken för att drabbas av psykologiska symptom ökar också i takt med antalet övergrepp, trauman eller negativa händelser. När risker återfinns på flera nivåer, det vill säga hos barnet självt, i familjen, i nätverket och i samhället, innebär det en större risk för att barnet ska utsättas för fler övergrepp. Varje ny belastning läggs till den negativa inverkan från tidigare riskfaktorer. Över tid ger det en växande negativ effekt.

Riskfaktorer för att en elev ska fara illa finns hos individen själv, hos föräldrar och familj och i omgivningen. Individuella riskfaktorer för att fara illa kan till exempel vara att barnet har en funktionsnedsättning, någon annan utvecklingsavvikelse eller en kronisk sjukdom. 

Barn och unga med en svår hemmiljö 

Föräldrarnas och vårdnadshavarnas förmåga att tillgodose barnets behov är central när det gäller att identifiera om barn riskerar att fara illa. Det är avgörande för barns hälsa och utveckling att ha en trygg anknytning till en eller flera personer. 

Situationen hemma kan påverka barnets beteende i skolan och leda till utsatthet även där. Att ett barn inte får tillräcklig omsorg kan bero på att en förälder eller annan vuxen i familjen har egna problem och svårigheter. Då blir föräldern mer eller mindre känslomässigt otillgänglig. Det kan göra att barnet inte får det stöd det behöver, i vardagen och i skolan, vilket ökar risken att barnet far illa. Det kan också göra att barnet tar ett orimligt stort ansvar för andra i familjen.

Riskfaktorer i hemmiljön kan till exempel handla om

• missbruk
• allvarlig sjukdom
• psykisk sjukdom
• kriminalitet
• arbetslöshet
• stress
• dödsfall. 

Det kan också handla om att någon av föräldrarna har en funktionsnedsättning. 

De faktorer som ökar risken för att barn far illa i sin hemmiljö eller omgivning är ungefär samma som för att barn ska utveckla ett normbrytande och destruktivt beteende. 

Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende – Kunskapsguiden

Forskning visar att många elever har allvarliga problem hemma någon gång under uppväxten. Dessa elever löper en nästan dubbelt så stor risk att gå ut grundskolan utan fullständiga betyg. Risken för allvarlig psykisk och fysisk ohälsa ökar också, liksom risken för att bli ekonomiskt beroende av samhället. 

Barn som anhöriga 

Med begreppet barn som anhöriga avses barn som har en förälder eller annan vuxen i familjen med allvarlig sjukdom, missbruk eller andra betydande svårigheter. Det kan få omfattande konsekvenser för barnets hälsa och skolgång. Detsamma gäller om en förälder avlider. 

Om barn oroar sig för föräldrars svårigheter och situationen hemma riskerar det att påverka barnets möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Barn som är anhöriga tar ofta på sig ett stort ansvar för sig själva, för föräldrar och syskon – och deras egna behov får stå tillbaka. Det kan gå ut över skolarbetet och närvaron i skolan. Barn som är unga omsorgsgivare stannar ibland hemma från skolan för att hjälpa eller stödja någon i familjen. 

När skolan möter barn med till exempel koncentrationssvårigheter, försämrade skolresultat eller hög skolfrånvaro behöver skolan ha kunskap om hur föräldrars svårigheter påverkar barnen och deras möjlighet att utvecklas. Att berörd personal i skolan känner till barnets problem är en förutsättning för att kunna ge det stöd som barnet kan behöva för att klara skolans mål. 

Stöd från skolan 

All personal är viktiga i arbetet med att uppmärksamma elever som har svårigheter hemma och vars skolgång påverkas av detta. Elevhälsans personal kan användas som en viktig resurs i samverkan med lärare, elev och vårdnadshavare. Elevhälsan kan förutom att ge stöd bland annat bidra med att 

• ställa frågor i samband med skolans hälsobesök om eventuell oro för någon i familjen
• hänvisa eller remittera till annat stöd i kommunen eller hälso- och sjukvården
• bidra med sin kompetens i fortbildning för övrig skolpersonal.

Det är inte skolans uppdrag att arbeta med föräldrarnas svårigheter, men skolan kan inom ramen för sitt uppdrag vara betydelsefull genom att skapa goda förutsättningar för utveckling, lek och lärande för eleven. 

Skolor som har handlingsplaner är bättre på att uppmärksamma barn som växer upp med missbruk eller psykisk ohälsa i familjen. 

Barn som anhöriga – Kunskapsguiden

Barn och unga som utsätts för eller upplever våld 

Våld mot barn och unga i nära relationer är en av de allvarligaste riskerna för deras hälsa och utveckling, särskilt om det samtidigt finns andra riskfaktorer. 

Barn som är placerade 

För barn och unga som placeras i familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende, HVB, är det extra viktigt med en obruten skolgång. 

Barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer 

Det finns grupper av barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer, utöver dem som nämnts ovan, och som kan behöva extra uppmärksamhet. 

Det gäller exempelvis 

• asylsökande barn
• ensamkommande flyktingbarn
• så kallade ”papperslösa” barn
• barn till föräldrar som befinner sig i vårdnadstvister
• barn i familjer med skyddad identitet
• barn i ekonomiskt utsatta familjer
• unga hbtqi-personer. 

Att möta barn som flytt från krig – Rädda barnen

Skolans arbete med barn och elever som har skyddad identitet – Skolverket

HBTQ – Kunskapsguiden

Skolan är viktig för utsatta barn och unga 

Skolan är viktig för barn och unga i utsatta situationer. En fungerande skolgång kan göra att ett barn som har det svårt hemma ändå kan må bra och klara sig bra i livet. Forskning visar att skolframgång är den starkast skyddande faktorn för alla barn. Därför är det extra viktigt att barnen får en chans att lyckas i skolan och att skolan är en trygg plats för dem.

Ofta behöver flera aktörer stötta de barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten i en kommun har ett särskilt ansvar för barn som far illa.