Det finns olika anledningar till att barn och unga blir placerade. De kan handla om
- brister i omsorgen
- missförhållanden i hemmet
- barnets eller den ungas eget beteende.
Ensamkommande barn som kommer till Sverige blir placerade för att de saknar vårdnadshavare i landet.
Placeringen ska vara trygg och säker och svara mot barnets eller den unges specifika behov av stöd och hjälp.
Socialtjänsten gör plan för skolgången
Socialtjänsten ska ta fram en övergripande vårdplan och en genomförandeplan när någon blir placerad. Det ska framgå av genomförandeplanen hur barnet eller den unge ska få utbildning i förskola eller skola men också hur barnet eller den unge ska få sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda.
Viktigt med obruten skolgång
För att placerade barn och unga ska kunna lyckas i skolan är det viktigt att skolgången blir kontinuerlig i tid. Det innebär att barnet eller den unge behöver få börja skolan så fort som möjligt i anslutning till placeringen. Skolgången behöver också vara kontinuerlig när det gäller innehåll, det vill säga bygga på elevens förutsättningar, behov och kunskapsnivå utifrån information om elevens tidigare skolgång.
För att förbättra möjligheterna för att barn som byter skola vid placeringen har Skolverket, SPSM och Socialstyrelsen tagit fram ett stöd som heter SAMS.
Placerade barn och unga är en utsatt grupp
Trots att samhället har ett särskilt ansvar för placerade barn och unga, har en stor andel av dem bristande fysisk, psykisk och psykosocial hälsa. Placerade barn och unga har också betydligt mer hälsoproblem och större behov av hälso- och sjukvård än andra jämnåriga. De blir också vaccinerade i lägre utsträckning än deras jämnåriga. Hälso- och sjukvården förskriver även psykofarmaka till placerade barn och unga mer än till andra jämnåriga.
Många placerade barn och unga har ofta låga eller ofullständiga grundskolebetyg, och låg utbildningsnivå som vuxna. Detta gäller även dem som har varit placerade under större delen av uppväxten.
En av de starkaste skyddsfaktorerna mot en sådan negativ utveckling är att barnet har haft en bra skolgång och uppnått utbildningens mål. Det motverkar både framtida ohälsa, missbruk och kriminalitet och ökar chansen att komma in på arbetsmarknaden. För ensamkommande barn är utbildning och en fungerande skolgång även en viktig framgångsfaktor för att kunna etablera sig i det nya landet.
Anmäla oro för placerade barn
Skyldigheten att anmäla oro till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa, gäller även för placerade barn. Om det finns anledning att misstänka att barnet inte har det bra där barnet är placerat eller om barnet till exempel visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende är skolan skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten. Detta gäller även om man har kännedom om att socialtjänsten redan har en pågående utredning.
Anmälan om oro för barn ska skickas till socialtjänsten i den kommun som ansvarar för placeringen.
Ansvarsfördelning mellan vårdnadshavare och andra vuxna
Det finns ett delat ansvar för placerade barns omsorg, trygghet, fostran, tillsyn och uppsikt mellan
- vårdnadshavare
- socialtjänst
- familjehem eller personal på HVB-hem.
Detta kallas ibland för det tredelade föräldraskapet. Det är inte ett juridiskt begrepp men används för att illustrera hur de tre aktörerna delar ansvar och samverkar för barnets bästa.
Ensamkommande barn har i stället en så kallad god man som ska företräda barnet i förmyndarens och vårdnadshavares ställe.
Det tredelade föräldraskapet innebär att vårdnadshavare och socialtjänst, familjehem eller personal på HVB-hem, samarbetar kring barnets behov och gemensamt kommer fram till lösningar kring barnet.
Vårdnadshavarna, som har kvar den juridiska vårdnaden om barnet, har olika inflytande. Det beror på om barnet är
- frivilligt placerad
- placerad med tvång med stöd av lagen av vård av unga, LVU.
Är barnet frivilligt placerad ansvarar vårdnadshavarna för alla beslut som har mer ingripande betydelse för barnets framtid. Det kan till exempel handla om att välja skola eller besluta om vaccinationer.
Familjehemsföräldrar och personal på HVB-hem ansvarar oftast för beslut som rör den dagliga omsorgen. Det innebär att de tar ansvaret för barnet när det gäller till exempel kläder, mat, läxläsning och frågor som rör det dagliga livet.
Om barnet är placerat med stöd av lagen om vård av unga, LVU, kan vårdnadshavarna ha ett fortsatt inflytande men socialtjänsten har rätt att bestämma om barnets personliga förhållanden i den utsträckning som behövs för att genomföra vården. När det är nödvändigt för att genomföra vården har alltså socialtjänsten samma skyldigheter och befogenheter som tillkommer vårdnadshavaren i frågor som rör barnets personliga förhållanden, till exempel vad gäller medicinsk vård eller behandling.
Sekretess i kontakt med familjehem och personal i stödboende
Skolan behöver ha uppmärksamhet på vilka regler för sekretess som gäller i kontakten med familjehem och personal i HVB eller stödboende.
Innan man lämnar ut uppgifter om en elev till någon annan än vårdnadshavaren eller en god man är huvudregeln att skolan ska göra en sekretessprövning.