Insatser för att motverka hemlöshet

Socialtjänsten kan erbjuda akuta insatser till personer som befinner sig i hemlöshet. Det kan handla om härbärgen och akutboenden som erbjuder kost och logi under kortare tid. Även bistånd till boende på hotell och vandrarhem används i samband med akut hemlöshet.

De akuta insatserna syftar till att lösa boendesituationen i ett akut läge och är inte en långsiktig lösning. Därför är det angeläget att så snart som möjligt försöka hitta mer långsiktiga boendelösningar. Detta gäller särskilt för barnfamiljer.

Boende med stöd innebär vanligtvis boende för vuxna med skadligt bruk och beroende som behöver insatser i form av tillsyn eller stöd, men inte vård och behandling. Boende med stöd för vuxna är en biståndsbedömd insats och är ingen permanent lösning på boendesituationen. Boende med stöd kan drivas av både kommuner, privata vårdgivare och organisationer. Vissa boenden med stöd för vuxna har HVB-tillstånd.

Det råder brist på bostäder i många kommuner och det ställs höga krav för att godkännas som hyresgäst. I och med att allt fler personer hamnar utanför den ordinarie bostadsmarknaden har socialtjänsten fått en allt viktigare roll som hyresvärd på den så kallade sekundära bostadsmarknaden.

Den sekundära bostadsmarknaden är kommunernas utbud av boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Den innebär vanligtvis att kommunen hyr en bostad i första hand av ett kommunalt eller privat bostadsföretag och i sin tur hyr ut bostaden i andra hand till den boende. Boendet och kontraktet är ofta förenat med särskilda villkor. I många fall är syftet att andrahandskontraktet ska kunna övergå i ett vanligt förstahandskontrakt om boendet har fungerat en längre tid. Dessa bostäder benämns olika i olika kommuner. Till exempel kallas det sociala kontrakt, försökslägenheter, övergångslägenheter eller referenslägenheter.

Många personer som utsätts för våld och hot behöver stöd både akut och på längre sikt, till exempel när det gäller boende. Skyddat boende är en insats som ges som bistånd enligt SoL till både kvinnor och män, men används oftast för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Insatsen kan också ges till personer under 18 år som utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller utsatts för hedersrelaterat våld. Ett skyddat boende bör vara lämpligt utformat för eventuellt medföljande barn, oavsett barnens ålder och kön. Det framgår av allmänna råd i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser.

Syftet med skyddat boende kan vara att tillfälligt ge skydd i en akut, ibland livshotande, situation. Skyddat boende kan även vara en del av långsiktiga stöd- och hjälpinsatser.

Nya bestämmelser om skyddat boende – meddelandeblad

Den som är utsatt för våld och behöver lämna sitt hem har inte alltid i första hand behov av skydd. Istället kan behovet vara att få en tillfällig bostad för att ordna upp sin situation och skaffa ett permanent boende. Socialtjänsten kan även erbjuda annat lämpligt tillfälligt boende i form av utslussningsbostäder, lägenheter, HVB eller andra former av boenden. Hotell eller liknande är i de flesta fall olämpligt, dels ur säkerhetssynpunkt, dels för att sådana boenden inte är anpassade eller avsedda för vuxna och barn i kris.

Socialnämnden bör också kunna erbjuda stöd och hjälp för att ordna ett stadigvarande boende till den som är utsatt för våld i nära relationer. Det framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer. Det kan vara ett boende i hemkommunen eller i en annan kommun, beroende på hur den individuella situationen ser ut. Alternativt kan socialtjänsten verka för att våldsutövaren erbjuds en ny bostad så att den våldsutsatta kan bo kvar i sitt hem. Läs mer om hur socialtjänsten kan arbeta med övergången från skyddat boende till ett mer stadigvarande boende i Socialstyrelsens rapport Förebygga och motverka hemlöshet.

Förebygga och motverka hemlöshet – Socialstyrelsen

Det finns olika arbetsmodeller som syftar till att hjälpa vuxna personer med psykosocial problematik ur hemlöshet. Bostad först och Vårdkedja är två modeller som bland annat rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Bostad först rekommenderas även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Bostad först är till för personer i hemlöshet med komplexa problem som psykisk ohälsa eller skadligt bruk och beronde. Grundtanken är att personer som befinner sig i hemlöshet först ska få en egen bostad och sedan erbjudas fortsatt flexibelt och individuellt utformat stöd.

Modellen Bostad först, sida inom detta tema

Vårdkedjemodellen innebär att först behandla bakomliggande problematik som skadligt bruk och beroende eller psykisk ohälsa och därefter erbjuda en egen bostad i olika steg. Även stöd- och vårdinsatser ges till en person i olika steg.

Vårdkedjemodellen kan utformas på olika sätt men börjar oftast med någon form av uppsökande verksamhet med erbjudande till en person om boende i härbärge, akutboende eller lågtröskelboende. Därefter erbjuds personen behandlings- eller vårdboende följt av utslussningsboende eller halvvägshus, träningslägenhet eller sociala kontrakt och slutligen en egen lägenhet. Uppflyttningen i vårdkedjan är villkorad och beroende av att personen följer de villkor som ställts upp, till exempel krav på nykterhet och att behandlingsplaner följs.

Socialtjänstlagen (2001:453), SoL