Förebygga avhysningar

Socialtjänsten har en viktig roll när det gäller stöd och insatser för att förebygga avhysningar från bostäder. Att förebygga avhysningar är en betydelsefull del i samhällets samlade insatser mot hemlöshet.

Få händelser skapar en så stor risk för hemlöshet och en försvagad position på bostadsmarknaden som att bli avhyst. Personer som en gång blivit avhysta har ofta svårt att komma in på bostadsmarknaden igen.

Även barnfamiljer berörs av avhysningar. En osäker boendesituation har negativ inverkan på bland annat barns trygghet, hälsa, skolgång och utbildningsresultat. Avhysningar innebär att redan utsatta familjer utsätts för stora påfrestningar som kan komma att följa barnen under lång tid.

Avhysning

Avhysning är den juridiskt korrekta termen för ordet ”vräkning” som ofta används i vardagligt tal. Begreppet ”vräkning” togs bort ur lagstiftningen (Utsökningsbalken) 1981.

Förebyggande arbete

Framgångsrikt arbete med att förebygga avhysningar kännetecknas av samarbete mellan socialtjänsten, hyresvärdar och Kronofogden samt att socialtjänsten tidigt tar kontakt med hyresgästen och erbjuder råd och lämpliga stödinsatser.

Till socialtjänstens uppgifter hör att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. I den uppsökande verksamheten handlar det till exempel om att erbjuda information till grupper som riskerar att vara särskilt sårbara och ge stöd till enskilda individer. Den enskilde hyresgästen har ett eget ansvar att söka hjälp men i vissa fall kan personen vara förhindrad att ta det ansvaret och behöver information om vilken hjälp som finns. I vissa fall kan personen behöva motiveras att ta emot hjälp.

Inom socialtjänsten finns stöd och insatser som kan fungera indirekt förebyggande mot avhysning. Här menas stöd och insatser som i första hand är tänkta att tillgodose andra behov men som bidrar till att risken för hyresskulder och störningar minskar.

Indirekt förebyggande stöd och insatser, sida inom temat

Grundläggande förutsättningar för att förebygga avhysningar

Kommunernas förutsättningar för hur arbetet med att förebygga avhysningar organiseras och vilka resurser som behöver avsättas skiljer sig åt eftersom problemen med avhysningar och hemlöshet varierar över landet. Att ha god kännedom om boendeförhållandena i kommunen är därför centralt.

Arbetet med att förebygga avhysningar kan organiseras på olika sätt. I vissa kommuner ingår det som en del i den ordinarie verksamheten, till exempel inom en mottagningsenhet eller inom ekonomiskt bistånd. Andra kommuner har anställt särskild personal som arbetar riktat mot hyresvärdar och enskilda för att finna fungerande lösningar vid risk för hyresskulder eller störning av grannar.

Oavsett hur kommunen organiserar arbetet underlättar det om det finns personal med särskilt ansvar för arbetet med att förebygga avhysningar och en tydlig kontaktväg in till socialtjänsten när det gäller boendeproblem, exempelvis i form av en person eller funktion med direktnummer. Det är också bra om det finns framtagna rutiner och checklistor att utgå ifrån i arbetet.

För att kunna arbeta aktivt med att förebygga och förhindra avhysningar behöver socialtjänstens personal ha kunskap om hur processen för avhysningar går till, vad lagen säger, vilka tidsfrister som gäller och om möjligheterna att agera. Även personal från bostadsföretag, Kronofogden och andra aktörer behöver ha relevant kunskap om detta samt om parternas olika roller och befogenheter.

Riskfaktorer och särskilda riskgrupper

En viktig förutsättning för att kunna förebygga avhysningar är att känna till och identifiera så kallade riskfaktorer för avhysning.

Riskfaktorer för avhysning

Individuella riskfaktorer

Individuella riskfaktorer för avhysning kan vara långvariga försörjningsproblem, missbruk/skadligt bruk och beroendeproblem, psykisk eller fysisk ohälsa, demenssjukdom, våld i nära relation, tidigare hyresskulder eller tidigare risk för avhysning.

Strukturella riskfaktorer

Strukturella riskfaktorer är riskfaktorer som hör samman med brister inom socialtjänstens verksamhet. Några exempel:

  • Personlig kontakt tas endast med vissa grupper som riskerar avhysning, eller inte alls.
  • Avsaknad av rutiner för hur ett meddelande om uppsägning av en hyresgäst från hyresvärden ska hanteras.
  • Okunskap hos personalen om socialtjänstens möjlighet att förhindra en avhysning på grund av hyresskuld inom återvinningsfristen.
  • Långa handläggningstider för ekonomiskt bistånd som kan innebära att återvinningsfristen hinner löpa ut.
  • Okunskap om den svarta hyresmarknaden som kan innebära att personen eller familjen som i praktiken bor i lägenheten inte får det stöd de behöver.

Vilka riskerar att bli avhysta?

Alla som inte betalar hyran i tid, inte sköter om sin lägenhet, hyr ut sin lägenhet utan värdens godkännande eller som stör sina grannar riskerar att bli avhysta. De hushåll som befinner sig i farozonen för att bli avhysta har ofta svaga nätverk och små ekonomiska ramar. Det handlar framförallt om personer som befinner sig i någon form av ekonomisk- eller social utsatthet till följd av våld i nära relation, separation, långvarig arbetslöshet, psykisk eller fysisk sjukdom, missbruk eller skadligt bruk och beroende. Långvariga försörjningsproblem kan medföra ekonomiska svårigheter som kan leda till att personer och familjer får svårt att få vardagsekonomin att gå ihop.

Äldre personer

Enligt Kronofogdens statistik över verkställda avhysningar gäller cirka 10 procent personer över 65 år. Kognitiva nedsättningar på grund av ålder kan bland annat leda till en oförmåga att betala räkningar, även om ekonomiska medel finns. En annan konsekvens kan vara att hyresgästen inte längre klarar av att sköta sin bostad så att sanitära olägenheter uppstår. En annan riskgrupp är äldre personer med låga pensioner som inte klarar av hyreshöjningar i samband med omfattande renoveringar.

Unga vuxna

Allt fler unga vuxna ansöker hos Kronofogden om att bli av med sina skulder, så kallad skuldsanering. Det är dock få unga vuxna som beviljas skuldsanering och stora kunskapsluckor avseende privatekonomi noteras hos målgruppen.

Personer med beroendeproblematik eller samsjuklighet

Personer med missbruks- eller beroendeproblem är en riskgrupp när det gäller avhysning och hemlöshet. Ett stabilt boende är ofta en förutsättning för att kunna delta i behandling och för att komma ifrån ett missbruk, skadligt bruk eller beroende.

Sedan januari 2018 har socialtjänsten även ett ansvar att förebygga, motverka och bistå med insatser vid spelberoende.

Ungefär hälften av alla vuxna med missbruk, skadligt bruk eller beroende har samtidigt en annan psykiatrisk diagnos. Personer med samsjuklighet är en heterogen grupp och vissa har ett omfattande behov av sociala stödinsatser.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar

En riskgrupp är personer med psykiska funktionsnedsättningar. Många lever i ekonomisk utsatthet, social isolering och exkludering. Personer med erfarenhet av psykiatrisk slutenvård är överrepresenterade bland dem som har blivit avhysta. Personer med förmodad psykisk ohälsa förekommer också ofta i störningsärenden.

Samlarsyndrom

Samlarsyndrom (även kallat hoarding disorder) är ofta kroniskt, svårbehandlat och kan leda till avhysning och hemlöshet. Personer med samlarsyndrom är ofta i behov av insatser från både psykiatri och socialtjänst.

Personer som utsätts för våld i hemmet

Våld i nära relation kan vara en bakomliggande orsak till att personer blir uppsagda från bostaden på grund av störningar eller hyresskulder. Socialtjänsten ska verka för att alla som utsatts för brott och deras närstående får stöd och hjälp. En form av våldsutsatthet kan vara ekonomiskt våld som kan medföra konsekvenser i form av ekonomiska problem och skuldsättning som finns kvar och påverkar livssituationen lång tid efter att relationen är över.

Information till hyresgäster

Hyresgäster behöver få kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter som är förknippade med ett hyresavtal. Detta är framförallt en fråga för hyresvärdarna.

Socialtjänsten har ansvar för att informera enskilda om möjligheterna att ansöka om ekonomiskt bistånd och möjligheter till annat stöd, exempelvis budget- och skuldrådgivning och bostadsbidrag via Försäkringskassan.

En förutsättning för att hyresgästen ska kunna ta till sig informationen är att den utgår från personens individuella behov och förutsättningar. Det handlar exempelvis om sådant som språkförståelse och funktionsförmåga. De budskap som förmedlas behöver vara raka och tydliga.

Hyresgästföreningen och andra föreningar i civilsamhället kan också ha en betydelsefull roll när det gäller att förmedla kunskap om frågor som rör bostäder och hyresförhållanden.

Samverkan

När det gäller socialtjänstens arbete med att förebygga avhysningar behövs både förebyggande och förberedande samverkan som är anpassad utifrån lokala förhållanden. För att lyckas är det viktigt att samverkande parter upprättar och följer upp gemensamma rutiner som säkerställer formerna för samverkan.

Parternas olika intressen behöver tydliggöras i ett tidigt skede. Det kan handla om tydlighet kring vilka roller, mandat och ansvar involverade aktörer har. Det är dessutom grundläggande att samtliga involverade har förtroende för varandras uppdrag och agerande. Vid samverkan är det viktigt att rollfördelningen är klargjord och tydlig även för den berörde hyresgästen.

Socialtjänstens sekretess vid samverkan

Hur sekretessbelagda uppgifter ska hanteras är en fråga som behöver vara klargjord i samband med samverkan. Inom socialtjänsten gäller sekretess gentemot andra myndigheter och aktörer enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

Att flera myndigheter samarbetar innebär inte att den sekretess som gäller mellan myndigheterna ändras, utan varje myndighet eller aktör behöver följa de regler om sekretess som gäller deras verksamhet.

Exempel på modell för lokal samverkan

I flera kommuner i landet samverkar socialtjänsten med lokala hyresvärdar i syfte att nå hyresgäster redan innan information om uppsägning kommer in till socialtjänsten. Ett sådant arbete förutsätter en regelbunden kommunikation mellan de olika aktörerna. Det kan handla om att socialtjänsten genom hyresvärden får information om hyresgäster som riskerar avhysning för att på så vis kunna agera och arbeta uppsökande innan hyresvärden gör en ansökan om avhysning. Erfarenheter visar att det är värdefullt för socialtjänsten att etablera ett organiserat samarbete med lokala hyresvärdar. Det underlättar dialog, gör det lättare att ta kontakt i ett tidigt skede och kan tydliggöra förväntningarna på varandra.

Arbetssättet i kommuner som följt upp sitt arbete med att förebygga avhysningar och kan se positiva resultat är likartat. 

Det kännetecknas i stora drag av att:

  • Hyresvärdarna systematiskt informerar nya hyresgäster om rättigheter och skyldigheter och vad som kan hända om hyran inte betalas i tid eller om man stör sina grannar.
  • Hyresvärdarna är aktiva och kontaktar omgående hyresgäster som är sena med hyran De informerar också om möjligheten att söka stöd från socialtjänsten.
  • Socialtjänsten och hyresvärdarna har gemensamma rutiner och regelbundna träffar för att underlätta samarbetet.
  • Socialtjänsten och hyresvärdarna har regelbundet gemensamma möten där hyresvärden kan informera om hyresgäster som av olika skäl riskerar att bli avhysta och som kan behöva stöd från socialtjänsten.
  • Socialtjänsten bedriver ett aktivt uppsökande arbete och medverkar efter samtycke från hyresgästen vid trepartssamtal för att hitta gemensamma lösningar på problemet.
  • Socialtjänsten och hyresvärden söker vid behov gemensamt upp hyresgäster som är svåra att nå.

Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar, hos Socialstyrelsen (pdf)

Läs mer om delarna i denna text i Socialstyrelsens vägledning Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar.

Metodstöd - Hemma!

Kronofogden har i samarbete med länsstyrelserna i Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten tagit fram ett metodstöd till bostadsföretag och kommuner som visar hur man kan arbeta förebyggande mot avhysningar.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar, Socialstyrelsen, 2022

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter