Insatser för att motverka hemlöshet

Socialtjänsten bedriver uppsökande arbete och erbjuder stöd till hemlösa personer. Kommunerna använder sig av olika lösningar. Det handlar både om akuta insatser och långsiktiga boendelösningar som utgår från individers särskilda behov. Den idéburna sektorn fyller en viktig funktion när det gäller hjälp och stöd till människor som lever i utsatthet och hemlöshet.

Till socialnämndens uppgifter hör att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden för personer i hemlöshet. Kommunerna använder sig av olika lösningar. Det handlar både om akuta insatser och långsiktiga boendelösningar som utgår från individers särskilda behov. Den idéburna sektorn fyller en viktig funktion när det gäller hjälp och stöd till människor som lever i utsatthet och hemlöshet.

Socialtjänsten har en betydelsefull uppgift när det gäller att förebygga hemlöshet, både på strukturell och på individuell nivå. Det kan till exempel handla om att kartlägga hemlösheten i kommunen för att få underlag för ett strategiskt hemlöshetsarbete och om att delta aktivt i samhällsplaneringen. Det handlar också om att erbjuda olika insatser till enskilda individer.

Förebyggande och uppsökande arbete

Av socialtjänstlagen, SoL, framgår att det hör till socialnämndens uppgifter att bedriva uppsökande verksamhet, att informera om socialtjänsten och erbjuda hjälp till enskilda personer och grupper. Den uppsökande verksamheten ska särskilt inrikta sig på enskilda och grupper som av olika orsaker kan antas behöva stöd av socialtjänsten och som själva inte söker den hjälp de behöver. Ett aktivt uppsökande arbete är ofta en förutsättning för att nå dessa personer och för att kunna erbjuda dem individuellt anpassade insatser.

Samverkan mellan socialtjänsten, andra samhällsorgan och den idéburna sektorn är viktig för att uppmärksamma och ge stöd och hjälp till personer som lever i utsatthet och hemlöshet.

Information, råd och stöd för att söka bostad

Socialtjänsten har inte ansvar för att tillhandahålla bostäder till bostadslösa i allmänhet. Däremot kan socialtjänsten ge information om hur man kan söka bostad. Utifrån enskilda personers behov kan socialtjänsten även ge praktiskt stöd. Av SoL framgår att socialtjänsten har ansvar för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden ska i sin verksamhet bland annat främja den enskildes rätt till bostad.

Socialtjänstens boendeinsatser

Socialtjänsten kan, efter biståndsbeslut, erbjuda olika former av insatser till personer som lever i hemlöshet. Det kan exempelvis handla om boendeinsatser med olika typer av stöd.

Boendeinsatser med olika typer av stöd

Akuta boendeinsatser

Socialtjänsten kan erbjuda akuta insatser till personer som befinner sig i hemlöshet. Det kan handla om härbärgen och akutboenden som erbjuder kost och logi under kortare tid. Även hotell och vandrarhem används i samband med akuta placeringar.

De akuta insatserna syftar till att lösa boendesituationen i ett akut läge och är inte en långsiktig lösning. Därför är det angeläget att så snart som möjligt försöka hitta mer långsiktiga boendelösningar. Detta gäller särskilt för barnfamiljer.

Stödboende

Stödboende är en placeringsform för barn och unga i åldern 16-20 år. Det finns även en form av boende för vuxna som brukar kallas för stödboende. Det rör sig vanligtvis om vuxna med missbruks- eller beroendeproblematik som behöver insatser i form av tillsyn eller stöd, men inte vård och behandling. Stödboende för vuxna är en biståndsbedömd insats och är ingen permanent lösning på boendesituationen. Stödboenden drivs av både kommuner, privata vårdgivare och organisationer. Vissa stödboenden för vuxna har HVB-tillstånd.

Långsiktiga boendelösningar

Det råder brist på bostäder i många kommuner och det ställs höga krav för att godkännas som hyresgäst. I och med att allt fler personer hamnar utanför den ordinarie bostadsmarknaden har socialtjänsten fått en allt viktigare roll som hyresvärd på den så kallade sekundära bostadsmarknaden.

Den sekundära bostadsmarknaden är kommunernas utbud av boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Den innebär vanligtvis att kommunen hyr en bostad i första hand av ett kommunalt eller privat bostadsföretag och i sin tur hyr ut bostaden i andra hand till den boende. Boendet och kontraktet är ofta förenat med särskilda villkor. I många fall är syftet att andrahandskontraktet ska kunna övergå i ett vanligt förstahandskontrakt om boendet har fungerat en längre tid. Dessa bostäder benämns olika i olika kommuner, till exempel kallas det sociala kontrakt, försökslägenheter, övergångslägenheter eller referenslägenheter.

Skyddat boende

Många personer som utsätts för våld och hot behöver stöd både akut och på längre sikt, exempelvis när det gäller boende. Skyddat boende är en insats som ges som bistånd enligt SoL till både kvinnor och män, men används oftast för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Insatsen kan också ges till personer under 18 år som utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller utsatts för hedersrelaterat våld. Ett skyddat boende bör vara lämpligt utformat för eventuellt medföljande barn, oavsett barnens ålder och kön. Det framgår av allmänna råd i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer.

Syftet med skyddat boende kan vara att tillfälligt ge skydd i en akut, ibland livshotande situation. Skyddat boende kan även vara en del av långsiktiga stöd- och hjälpinsatser.

Andra boendeinsatser till våldsutsatta

Den som är utsatt för våld och behöver lämna sitt hem har inte alltid i första hand behov av skydd. Istället kan behovet vara att få en tillfällig bostad för att ordna upp sin situation och skaffa ett permanent boende. Socialtjänsten kan även erbjuda annat lämpligt tillfälligt boende i form av utslussningsbostäder, lägenheter, HVB eller andra former av boenden. Hotell eller liknande är i de flesta fall olämpligt, dels ur säkerhetssynpunkt, dels för att sådana boenden inte är anpassade eller avsedda för vuxna och barn i kris.

Socialnämnden bör också kunna erbjuda stöd och hjälp för att ordna ett stadigvarande boende till den som är utsatt för våld i nära relationer. Det framgår av  Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. Det kan vara ett boende i hemkommunen eller i en annan kommun, beroende på hur den individuella situationen ser ut. Alternativt kan socialtjänsten verka för att våldsutövaren erbjuds en ny bostad så att den våldsutsatta kan bo kvar i sitt hem.  Läs mer om hur socialtjänsten kan arbeta med övergången från skyddat boende till ett mer stadigvarande boende i Socialstyrelsens rapport Förebygga och motverka hemlöshet.

Förebygga och motverka hemlöshet hos Socialstyrelsen

Arbetsmodeller för att hjälpa personer med psykosocial problematik ur hemlöshet

Det finns olika arbetsmodeller som syftar till att hjälpa vuxna personer med psykosocial problematik ur hemlöshet. Bostad först och Vårdkedja är två modeller som bland annat rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Bostad först rekommenderas även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

Bostad först

Bland de grupper som kan få hjälp genom Bostad först finns personer i hemlöshet som har allvarliga psykiska sjukdomar eller psykisk ohälsa, missbruks- och beroendeproblematik eller andra psykosociala problem. Den bärande idén i Bostad först är att personer i hemlöshet erbjuds långsiktigt boende i en egen lägenhet utan några krav på att först ha genomgått behandling eller uppvisat nykterhet eller drogfrihet. Med bostaden som bas kan personerna sedan få stöd att stärka sin förmåga att hantera det som tidigare hindrat dem från att få och behålla ett eget boende.

Den som får en lägenhet inom ramen för Bostad först uppmuntras att formulera hur den vill komma tillbaka till ett självständigt och socialt integrerat liv. Utifrån detta får den boende erbjudande om olika insatser för att komma tillrätta med  missbruk, beroende eller psykisk ohälsa. Enligt modellen hålls boendet strikt isär från alla former av behandling och den boende kan tacka nej till föreslagna insatser utan att förlora sin lägenhet. Det sociala stöd som erbjuds sker på den boendes egna villkor.

En handbok om Bostad först har tagits fram av Sveriges stadsmissioner

En skrift om Bostad först har tagits fram av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR

Vårdkedja

Vårdkedjemodellen innebär att först behandla bakomliggande problematik som missbruk, beroende eller psykisk ohälsa och därefter erbjuda en egen bostad, i olika steg. Även stöd- och vårdinsatser ges till en person i olika steg.

Vårdkedjemodellen kan utformas på olika sätt men börjar oftast med någon form av uppsökande verksamhet med erbjudande till en person om boende i härbärge, akutboende eller lågtröskelboende. Därefter erbjuds personen behandlings- eller vårdboende följt av utslussningsboende eller halvvägshus, träningslägenhet eller sociala kontrakt, och slutligen en egen lägenhet. Uppflyttningen i vårdkedjan är villkorad och beroende av att personen följer de villkor som ställts upp, till exempel krav på nykterhet och att behandlingsplaner följs.

Den idéburna sektorn

Den idéburna sektorn fyller en viktig funktion när det gäller möjligheten till hjälp och stöd för personer som lever i utsatthet och hemlöshet. Den idéburna sektorns verksamhet innebär inte att socialtjänstens ansvar för stöd och hjälp upphör.

Den idéburna sektorn består av olika frivilligorganisationer och informella nätverk som försöker stötta och hjälpa personer i utsatta situationer. Förutom svenska medborgare och personer med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet hjälper en del organisationer även grupper som EU-medborgare, gömda flyktingar eller personer som rest in i landet och aldrig tagit kontakt med svenska myndigheter.

Den idéburna sektorn är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bedrivs i icke vinstutdelande föreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller liknande sammanslutningar. Verksamheterna tillgodoser ofta basbehov som mat, möjlighet att ta en dusch och tvätta kläder och i vissa fall boende. De erbjuder även ibland aktiviteter i syfte att förbättra den sociala delaktigheten, exempelvis genom samhällsorientering, hälsofrämjande insatser och kurser i svenska.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. Socialstyrelsen.
Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen, 2016.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2017.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2018.
Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES medborgare. Socialstyrelsen, 2017.
Förebygga och motverka hemlöshet, Socialstyrelsen, 2021

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter