Om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett mångfacetterat problem. Orsakerna är både strukturella och individuella. Därför behöver också åtgärderna för att förebygga och motverka hemlösheten vara mångfacetterade.

Brist på bostäder, främst tillgängliga hyresbostäder och hyresnivåer som hushåll med lägre inkomster inte klarar och höga krav för att godkännas som hyresgäst är exempel på faktorer som bidrar till att utestänga vissa grupper från bostadsmarknaden.

Hemlöshet kan också vara relaterat till individuella förhållanden och situationer, omständigheter som gör att det kan vara svårt att få eller att behålla sin bostad.

Ju längre en person har varit i hemlöshet, desto svårare är det i regel att få en bostad igen.

Läget på bostadsmarknaden

Situationen på bostadsmarknaden har förändrats under senare år och det råder brist på bostäder i de flesta av landets kommuner, både i storstadsregionerna och i kommuner med mindre folkmängd. Efter en lång period med få nybyggda bostäder har bostadsbyggandet kommit igång igen. Boverket beräknar att det behövs ca 60 000 nya bostäder årligen under perioden 2021–2030 för att svara mot den förväntade befolkningsökningen och ta om hand det behov av bostäder som byggts upp de senaste 15 åren då bostadsbyggandet inte motsvarat befolkningsökningen.

Under 2000-talet har både inkomstskillnaderna och bostadspriserna ökat i Sverige och antalet hushåll för vilka det är orealistiskt att spara ihop till en ägd bostad har blivit fler. Andelen hushåll som är hänvisade till en hyresrätt har därmed blivit fler samtidigt som andelen hyresrätter i landets bostadsbestånd har minskat. Allt fler hushåll har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och att anpassa sin boendesituation efter ändrade livsförhållanden.

Svårigheter med att få en hyreslägenhet handlar dels om en brist på hyreslägenheter, dels om höga krav för att få ett hyreskontrakt. Ofta behövs lång kötid, en viss inkomstnivå, i många fall en fast inkomst från anställning, boendereferenser och att man inte har några betalningsanmärkningar för att bli aktuell som hyresgäst. Nybyggnation och renoveringar medför också höga hyror som inte alla har råd med. Detta har lett till att framförallt grupper som ännu inte kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden har svårt att få ett hyreskontrakt, exempelvis unga vuxna, personer och familjer med svag ekonomi och personer som inte bott i landet så länge.

Den svarta bostadsmarknaden

I och med att personer ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden finns utrymme för en andrahandsmarknad med otrygga boendeförhållanden. Det förekommer att personer och barnfamiljer med låga inkomster eller som lever på försörjningsstöd är hänvisade till att bo i andra- eller tredje hand utan kontrakt eller med olagliga kontrakt, med oskäliga hyreskostnader. Den svarta bostadsmarknaden innebär att många människor lever under mycket osäkra boendeförhållanden, att de kan behöva flytta ofta och riskerar att hamna i akut hemlöshet.

Den sekundära bostadsmarknaden

Bristen på tillgängliga hyreslägenheter och hyresvärdarnas krav på hyresgäster har medfört att socialtjänsten fått en roll som hyresvärd på den så kallade sekundära bostadsmarknaden. Den sekundära bostadsmarknaden är kommunernas boendelösningar för personer eller familjer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det innebär vanligtvis att kommunen hyr en lägenhet i första hand och därefter hyr ut den i andra hand. Boendet och kontraktet är ofta förenat med tillsyn, särskilda villkor.

Vilka befinner sig i hemlöshet?

Att befinna sig i hemlöshet är inte ett statiskt läge och personer som befinner sig i hemlöshet är en väldigt heterogen grupp. Det som är gemensamt för dem är att de befinner sig i en mer eller mindre osäker boendesituation. De saknar en egen bostad som de antingen äger eller hyr med besittningsrätt.

När bostadsmarknaden är i obalans och det är brist på efterfrågade bostäder slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det gäller exempelvis personer som är nya på bostadsmarknaden och kanske saknar kötid, fast inkomst och boendereferenser.

Bland de personer som är i en hemlöshetssituation finns både enskilda personer och familjer, män och kvinnor i varierande åldrar och i olika livsomständigheter. Många av dem saknar enbart ett eget hyreskontrakt och kommer inte in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns också personer som akut tvingats lämna sitt hem och personer med en sammansatt social problematik som har behov av olika vård- och stödinsatser.

Därutöver kan personer som vistas i Sverige tillfälligt och utrikes medborgare som av olika skäl saknar nödvändiga tillstånd att vistas i landet leva i akut hemlöshet eller under osäkra boendeförhållanden under perioder.

Olika hemlöshetssituationer

Hemlöshet omfattar mer än den synliga hemlösheten, det vill säga de personer som saknar tak över huvudet och befinner sig i akut hemlöshet i det offentliga rummet. Socialstyrelsens definition av hemlöshet omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i under en kortare eller längre tid. Situationerna omfattar allt från personer i akut brist på tak över huvudet till mer långsiktiga boendeformer inom den sekundära bostadsmarknaden.

Fyra olika situationer av hemlöshet:

  • Akut hemlöshet
    Personen är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar, tält, bilar eller motsvarande.
  • Institutionsvistelse och stödboende
    Personen är antingen intagen eller inskriven på en kriminalvårdsanstalt, ett hem för vård och boende (HVB), ett familjehem eller en SiS-institution, eller bor på ett stödboende som drivs av socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Personen ska flytta därifrån inom tre månader (efter mätveckan) men har inte någon egen bostad ordnad inför flytten eller utskrivningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.
  • Långsiktiga boendelösningar
    Personen bor i en av kommunen (socialtjänsten) ordnad boendelösning såsom försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal (eller kontrakt) där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler.
  • Eget ordnat kortsiktigt boende
    Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt (max tre månader efter mätveckan) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson.

Drygt 33 000 hemlösa personer rapporterades in under Socialstyrelsens nationella kartläggning vecka 14, 2017. I kartläggningen ingick vuxna personer i de fyra hemlöshetssituationerna med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige.

Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär, hos Socialstyrelsen

Kvinnor och män i hemlöshet

På övergripande nationell nivå finns skillnader mellan kvinnor och män som lever i hemlöshet. Det är vanligare att kvinnor i hemlöshet bor med sina barn stadigvarande eller växelvis, än att män gör det. Den vanligaste faktorn som bidragit till att föräldrar oavsett kön är i en hemlöshetssituation är att de inte har godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden.

Flertalet hemlösa föräldrar som bor med sina barn har ett boende på den sekundära bostadsmarknaden, majoriteten av dem är kvinnor. Män har i allmänhet varit i hemlöshet under längre tid än kvinnor. Bland männen är det vanligare att de har behov av beroendevård och fler män än kvinnor vistas på institution eller har kortsiktiga boendelösningar som de ordnat själva. När det gäller kvinnor som befinner sig i akut hemlöshet har en tredjedel hamnat i denna situation till följd av våld i en nära relation.

Kartlägga hemlöshet lokalt

För att kunna motverka hemlöshet och bemöta behoven hos vuxna och barn som befinner sig i olika hemlöshetssituationer i kommunen är det viktigt att också ha lokal kunskap om hemlöshetens omfattning och personernas boende- och levnadsförhållanden. Resultaten från en lokal hemlöshetskartläggning kan utgöra underlag i kommunens planering och styra vilka åtgärder som har störst chans att motverkar hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden.

Bostadens betydelse för barn

Barnfamiljer som av olika skäl är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden är ofta hänvisade till mer eller mindre tillfälliga boendelösningar som inneboende eller i andra hand, med eller utan kontrakt.

Barn är särskilt utsatta vid hemlöshet. Bostaden är viktig för barn eftersom barn oftast tillbringar en större del av sin tid i bostaden och dess närmiljö. Trygghet och kontinuitet är av grundläggande betydelse för barns utveckling.

Hemlöshet och en otrygg boendesituation får negativa konsekvenser för barns fysiska och psykiska hälsa, och skolgång. Barn som lever under sådana förhållanden kan uppleva otrygghet och utanförskap.

""

Podden om hemlöshet och bostadens betydelse

Antalet hemlösa som sover under bar himmel eller i offentliga utrymmen har ökat med närmare 400 personer, eller 130 procent sedan 2011. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjort. Hur kan man vända utvecklingen? Och hur jobbar man i kommunerna med detta?

Framgångsfaktorer för att förebygga och motverka hemlöshet

Rapporten presenterar förslag för fortsatt arbete både på lokal och på nationell nivå för att förebygga och motverka hemlöshet. Arbetssätt och framgångsfaktorer finns samlat, som en slags verktygslåda för socialtjänsten och kommunerna.

Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar, hos Socialstyrelsen (pdf)

Läs mer om delarna i denna text i Socialstyrelsens vägledning Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar.

​Aktuell lagstiftning
Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär. Socialstyrelsen, 2017.
Individ- och familjeomsorg – Lägesrapport 2018. Socialstyrelsen.
Läget på bostadsmarknaden i riket. Boverket, 2017.
Betänkandet vräkning och hemlöshet drabbar också barn, (SOU 2005:88).
Varför vräks barn fortfarande, Socialdepartementet dnr S2010/4139/FST, 2011.
Andersson, G. & Swärd H. Barn utan hem: olika perspektiv. Studentlitteratur, 2007.
Inget rum för trygghet- barn och unga om vräkning och hemlöshet. Barnombudsmannen, 2016.
Swärd H. Hemlöshetsfrågan, bostadsmarknaden och socialtjänsten, i Ju förr desto bättre - vägar till en förebyggande socialtjänst, (SOU 2018:32).
Regionala byggbehovsberäkningar 2021–2030, Boverket
Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, (SOU 2018:35)

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter