Om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett mångfacetterat problem. Orsakerna är både strukturella och individuella. Därför behöver också åtgärderna för att förebygga och motverka hemlösheten vara mångfacetterade.

Brist på bostäder, främst tillgängliga hyresbostäder, hyresnivåer som hushåll med lägre inkomster inte klarar samt höga krav för att godkännas som hyresgäst är exempel på faktorer som bidrar till att utestänga vissa grupper från bostadsmarknaden.

Hemlöshet kan också vara relaterat till individuella förhållanden och situationer, omständigheter som gör att det kan vara svårt att få eller att behålla sin bostad.

Ju längre en person har varit i hemlöshet, desto svårare är det i regel att få en bostad igen.

Läget på bostadsmarknaden

Situationen på bostadsmarknaden har förändrats under senare år. Det råder brist på bostäder i de flesta av landets kommuner, både i storstadsregionerna och i kommuner med mindre folkmängd. Efter en lång period med få nybyggda bostäder har bostadsbyggandet kommit igång igen. Boverket beräknar att det behövs cirka 67 300 nya bostäder årligen under perioden 2023–2030 för att svara mot den förväntade befolkningsökningen och för att ta om hand det behov av bostäder som byggts upp under de senaste 15 åren då bostadsbyggandet inte motsvarat befolkningsökningen.

Under 2000-talet har både inkomstskillnaderna och bostadspriserna ökat i Sverige och antalet hushåll för vilka det är orealistiskt att spara ihop till en ägd bostad har blivit fler. Andelen hushåll som är hänvisade till en hyresrätt har därmed blivit fler samtidigt som andelen hyresrätter i landets bostadsbestånd har minskat. Allt fler hushåll har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och att anpassa sin boendesituation efter ändrade livsförhållanden.

Svårigheter med att få en hyreslägenhet handlar dels om en brist på hyreslägenheter, dels om höga krav för att få ett hyreskontrakt. För att bli aktuell som hyresgäst behövs ofta lång kötid, en viss inkomstnivå, i många fall en fast inkomst från anställning, boendereferenser och att man inte har några betalningsanmärkningar. Nybyggnation och renoveringar medför också höga hyror som inte alla har råd med. Detta har lett till att framförallt grupper som ännu inte kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden har svårt att få ett hyreskontrakt. Det kan till exempel vara unga vuxna, personer och familjer med svag ekonomi och personer som inte bott i landet så länge.

Den svarta bostadsmarknaden

I och med att personer ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden finns utrymme för en andrahandsmarknad med otrygga boendeförhållanden. Det förekommer att personer och barnfamiljer med låga inkomster eller som lever på försörjningsstöd är hänvisade till att bo i andra eller tredje hand utan kontrakt eller med olagliga kontrakt, med oskäliga hyreskostnader. Den svarta bostadsmarknaden innebär att många människor lever under mycket osäkra boendeförhållanden, att de kan behöva flytta ofta och riskerar att hamna i akut hemlöshet.

Den sekundära bostadsmarknaden

Bristen på tillgängliga hyreslägenheter och hyresvärdarnas krav på hyresgäster har medfört att socialtjänsten fått en roll som hyresvärd på den så kallade sekundära bostadsmarknaden. Den sekundära bostadsmarknaden är kommunernas boendelösningar för personer eller familjer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det innebär vanligtvis att kommunen hyr en lägenhet i första hand och därefter hyr ut den i andra hand. Boendet och kontraktet är ofta förenat med tillsyn och särskilda villkor.

Vilka befinner sig i hemlöshet?

Att befinna sig i hemlöshet är inte ett statiskt läge och personer som befinner sig i hemlöshet är en väldigt heterogen grupp. Det som är gemensamt för dem är att de befinner sig i en mer eller mindre osäker boendesituation. De saknar en egen bostad som de antingen äger eller hyr med besittningsrätt.

När bostadsmarknaden är i obalans och det är brist på efterfrågade bostäder slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det gäller exempelvis personer som är nya på bostadsmarknaden och kanske saknar kötid, fast inkomst och boendereferenser.

Bland de personer som är i en hemlöshetssituation finns både enskilda personer och familjer, män och kvinnor i varierande åldrar och i olika livsomständigheter. Många av dem saknar enbart ett eget hyreskontrakt och kommer inte in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns också personer som akut tvingats lämna sitt hem och personer med en sammansatt social problematik som har behov av olika vård- och stödinsatser.

Därutöver kan personer som vistas i Sverige tillfälligt och utländska medborgare som av olika skäl saknar nödvändiga tillstånd att vistas i landet, leva i akut hemlöshet eller under osäkra boendeförhållanden under perioder.

Olika hemlöshetssituationer

Hemlöshet omfattar mer än den synliga hemlösheten, det vill säga de personer som saknar tak över huvudet och befinner sig i akut hemlöshet i det offentliga rummet.

Socialstyrelsens definition av hemlöshet omfattar fyra olika hemlöshetssituationer som personer kan befinna sig i under en kortare eller längre tid. Situationerna omfattar allt från personer i akut brist på tak över huvudet till personer som har mer långsiktiga boendeformer inom den sekundära bostadsmarknaden.

Fyra olika situationer av hemlöshet

Hemlöshetssituation 1: Akut hemlöshet

Här ingår personer som är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende, vandrarhem eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler eller på offentliga platser, utomhus eller i trappuppgångar, garage, källare, vindsutrymmen, tält, bilar eller motsvarande.

Hemlöshetssituation 2: Institutionsvistelse och boende med stöd

Den här hemlöshetssituationen gäller institutionsvistelse och boende med stöd då personen ska lämna boendet inom tre månader utan att ha egen bostad ordnad inför flytten eller utskrivningen.

Här ingår personer som antingen är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, bor i boende med stöd eller i inackorderingshem. Även personer som vårdas eller behandlas på SiS- institution, hem för vård och boende, HVB, eller familjehem ingår i denna hemlöshetssituation. Ingår gör också personer som får heldygnsvård inom hälso- och sjukvården, inklusive de som vårdas enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Hemlöshetssituation 3: Långsiktiga boendelösningar via socialtjänsten

Här ingår personer som bor i långsiktiga boendelösningar med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen, SoL. Det gäller personer som bor i försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt, Bostad först eller motsvarande. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal eller kontrakt, ofta andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor, regler och begränsad besittningsrätt.

Hemlöshetssituation 4: Eget ordnat kortsiktigt boende

Här ingår personer som bor ofrivilligt, tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar. Här ingår även personer som tillfälligt bor inneboende eller i andra hand hos en privatperson.

I Socialstyrelsens nationella kartläggning av hemlöshet 2023 framgår det att drygt 27 000 personer i Sverige ingår i någon av de fyra olika hemlöshetssituationerna. I kartläggningen ingår vuxna personer från 18 år som antingen har svenskt medborgarskap, tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige.

Läs mer om kartläggningen av hemlöshet 2023 och vilka hemlöshetssituationer som ingår i den hos Socialstyrelsen

Kvinnor och män i hemlöshet

På övergripande nationell nivå finns skillnader mellan kvinnor och män som lever i hemlöshet. Det är vanligare att kvinnor i hemlöshet bor med sina barn stadigvarande eller växelvis, än att män gör det. Flertalet hemlösa föräldrar som bor med sina barn bor i långsiktiga boendelösningar, det vill säga hemlöshetssituation 3.

Majoriteten av de personer som befinner sig i hemlöshet är män. Män har i allmänhet också varit i hemlöshet under längre tid än kvinnor. Bland män i akut eller tillfällig hemlöshet, det vill säga hemlöshetssituation 1, 2 och 4, är skadligt bruk eller beroende den vanligaste faktorn som bidragit till hemlösheten. För kvinnor i samma hemlöshetssituation är psykisk ohälsa den vanligaste faktorn. Men för både män och kvinnor uppges skadligt bruk eller beroende, psykisk ohälsa och instabila inkomster ha bidragit till hemlösheten.

Näravårdpodden om hemlöshet – SKR

”Kvinnor går under radarn – vi vet inte så mycket om hur det är för kvinnor i hemlöshet". Lyssna på ett samtal om kvinnor i hemlöshet med Elisabet Mattson, professor vårdvetenskap Marie Cederschiölds högskola och Klara Essemyr, psykolog, Capio Vård för hemlösa Pelarbacken.

Kartlägga hemlöshet lokalt

För att kunna motverka hemlöshet och bemöta behoven hos vuxna och barn som befinner sig i olika hemlöshetssituationer i kommunen är det viktigt att också ha lokal kunskap om hemlöshetens omfattning och personernas boende- och levnadsförhållanden. Resultaten från en lokal hemlöshetskartläggning kan utgöra underlag i kommunens planering och styra vilka åtgärder som har störst chans att motverkar hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden.

Bostadens betydelse för barn

Barnfamiljer som av olika skäl är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden är ofta hänvisade till mer eller mindre tillfälliga boendelösningar som inneboende eller i andra hand, med eller utan kontrakt.

Barn är särskilt utsatta vid hemlöshet. Bostaden är viktig för barn eftersom barn oftast tillbringar en större del av sin tid i bostaden och dess närmiljö. Trygghet och kontinuitet är av grundläggande betydelse för barns utveckling.

Hemlöshet och en otrygg boendesituation får negativa konsekvenser för barns fysiska och psykiska hälsa och skolgång. Barn som lever under sådana förhållanden kan uppleva otrygghet och utanförskap.

Framgångsfaktorer för att förebygga och motverka hemlöshet

Rapporten presenterar förslag för fortsatt arbete både på lokal och på nationell nivå för att förebygga och motverka hemlöshet. Arbetssätt och framgångsfaktorer finns samlat, som en slags verktygslåda för socialtjänsten och kommunerna.

Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar – Socialstyrelsen (pdf)

Läs mer om delarna i denna text i Socialstyrelsens vägledning Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar.

​Aktuell lagstiftning
Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär. Socialstyrelsen, 2017.
Individ- och familjeomsorg – Lägesrapport 2018. Socialstyrelsen.
Läget på bostadsmarknaden i riket. Boverket, 2017.
Betänkandet vräkning och hemlöshet drabbar också barn. (SOU 2005:88).
Varför vräks barn fortfarande. Socialdepartementet dnr S2010/4139/FST, 2011.
Andersson, G. & Swärd H. Barn utan hem: olika perspektiv. Studentlitteratur, 2007.
Inget rum för trygghet- barn och unga om vräkning och hemlöshet. Barnombudsmannen, 2016.
Swärd H. Hemlöshetsfrågan, bostadsmarknaden och socialtjänsten, i Ju förr desto bättre - vägar till en förebyggande socialtjänst. (SOU 2018:32).
Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, (SOU 2018:35)
Behov av bostadsbyggande 2023-2030. Boverket, 2023.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.