Ett eget hem är viktigt för alla människors trygghet, hälsa och livskvalitet – inte minst för barn och unga som är särskilt utsatta. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är en samhällsutmaning som berör allt från personer som lever utan tak över huvudet till barnfamiljer utan en egen bostad. Hemlöshet kan leda till långvarig social utestängning och innebär ett personligt lidande.
Med kunskap om hemlösheten kan rätt åtgärder vidtas både för att förebygga och motverka detta samhällsproblem.
Ett mångfacetterat problem som behöver behovsanpassade lösningar
Orsakerna till hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden kan vara både strukturella och individuella. Därför behöver ansvaret och lösningarna för att förebygga och avhjälpa befintlig hemlöshet ske på olika nivåer i samhället samtidigt och anpassas efter de behov som finns.
Brist på efterfrågade bostäder, höga hyresnivåer som hushåll med lägre inkomster inte klarar att betala samt höga krav för att godkännas som hyresgäst är exempel på strukturella faktorer som bidrar till att utestänga grupper från bostadsmarknaden.
Hemlöshet kan också vara relaterat till individuella förhållanden och situationer, omständigheter som gör att det kan vara svårt att få en bostad eller att behålla sin bostad. Det kan exempelvis handla om att ha skulder och betalningsanmärkningar, vara utsatt för våld och hot i nära relation, lida av psykisk ohälsa eller ha ett beroende. Strukturella och individuella omständigheterna kan naturligtvis gälla samtidigt och bidra till att personer utestängs från bostadsmarknaden.
Ju längre tid en person har varit i hemlöshet, desto svårare är det i regel att få en bostad.
Förutsättningar på bostadsmarknaden
Många grupper möter idag utmaningar att ta sig in på bostadsmarknaden. Det kan till exempel gälla unga vuxna och personer med låg inkomst. När bostadsmarknaden är i obalans och det är brist på efterfrågade bostäder slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden.
Det finns flera strukturella faktorer som bidrar till att utestänga personer och familjer från bostadsmarknaden. Att det är brist på de bostäder som kommuninvånare har behov av och efterfrågar är en viktig faktor. Långt ifrån alla invånare klarar kravet på kapitalinsats för att köpa en bostad samtidigt som kötiderna till hyreslägenheter med lägre hyra är långa. Att sakna kontakter och kunskap om den lokala bostadsmarknaden påverkar också personers möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.
Boverket följer och redovisar utvecklingen av kommunernas lokala bostadsmarknader årligen och gör sammanställningar på regional och nationell nivå.
Läget på bostadsmarknaden – Boverket
En sekundär bostadsmarknad
Bristen på tillgängliga hyreslägenheter och hyresvärdarnas krav på hyresgäster har medfört att socialtjänsten fått fungera som hyresvärd på bostadsmarknaden. Den här så kallade sekundära bostadsmarknaden omfattar kommunernas boendelösningar för personer och familjer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det innebär att kommunen äger eller hyr en lägenhet och därefter hyr ut den i andra hand. Denna typ av långsiktiga boendelösningar kallas träningslägenhet, försökslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande.
Dessa boendelösningar där socialtjänsten får agera hyresvärd är vanliga i landets kommuner och har gjort att socialtjänsten är en av de största hyresvärdarna i Sverige.
Att vara utan ett eget hem
Alla personer som är utan ett eget hem (en egen bostad) är i en hemlöshetssituation. Personer som befinner sig i hemlöshet är en heterogen grupp. Det som är gemensamt för dem är att de befinner sig i en mer eller mindre osäker boendesituation. De varken äger en egen bostad eller hyr en bostad med besittningsrätt.
Det finns tre områden som tillsammans utgör att ha ett eget hem:
- Fysiskt – ändamålsenlig bostad eller utrymme som svarar mot den enskilde personens eller familjens behov
- Juridiskt – besittningsskydd, dispositionsrätt eller äganderätt till bostaden
- Socialt – möjlighet att upprätthålla sitt privatliv och sociala relationer
Att befinna sig i hemlöshet är inte ett konstant läge utan en situation som en person kan befinna sig i under olika lång tid.
Bland de personer som är i en hemlöshetssituation finns både enskilda personer och familjer, män och kvinnor i varierande åldrar som befinner sig i olika livssituationer. Många av dem saknar enbart ett eget hyreskontrakt och kommer inte in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns också personer som till exempel akut tvingats lämna sitt hem och personer med en sammansatt social problematik som har behov av olika vård- och stödinsatser utöver en bostad.
Även personer som vistas tillfälligt i Sverige och utländska medborgare som av olika skäl saknar nödvändiga tillstånd att vistas i landet, kan leva i akut hemlöshet eller under osäkra boendeförhållanden under perioder.
Olika hemlöshetssituationer
Hemlöshet omfattar mer än den synliga hemlösheten, det vill säga de personer som saknar tak över huvudet och befinner sig i akut hemlöshet i det offentliga rummet.
I Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning av hemlöshet används fyra olika situationer av hemlöshet som en person kan befinna sig i. De utgår från en europeisk typologi av hemlöshet som tagits fram för statistiska ändamål, ETHOS LIGHT. Hemlöshetsituationerna omfattar allt från personer i akut brist på tak över huvudet till personer som har mer långsiktiga boendeformer inom den sekundära bostadsmarknaden exempelvis sociala kontrakt.
Enligt kartläggningen befann sig cirka 27 000 personer i någon av dessa fyra hemlöshetssituationer och hade behov av socialtjänsten år 2023. I kartläggningen ingår vuxna personer från 18 år som antingen har svenskt medborgarskap, tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige.
Kartläggning av hemlösheten 2023 – Personer i hemlöshet i behov av socialtjänsten – Socialstyrelsen
All hemlöshet är inte synlig eller känd av myndigheter
Flera aktörer och forskare har uppmärksammat att många personer och familjer som är hemlösa av strukturella orsaker inte syns i kommunernas planering för bostadsförsörjningen eller är kända av kommunernas socialtjänst. Därför kan flera olika källor och underlag behöva användas lokalt för att få en så komplett bild som möjligt av kommunens invånare som är utanför bostadsmarknaden.
Inventera och kartlägga hemlöshet lokalt
För att kunna motverka hemlöshet och bemöta behoven hos vuxna och barn som befinner sig i olika hemlöshetssituationer i kommunen är det viktigt att ha lokal kunskap, både om hemlöshetens omfattning och personernas boende- och levnadsförhållanden. Resultaten från en inventering av socialtjänstens boendeinsatser eller en lokal hemlöshetskartläggning kan utgöra underlag i kommunens planering och styra vilka åtgärder som har störst chans att motverka hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden.
Ett hem har särskilt stor betydelse för barn
Barnfamiljer som av olika skäl är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden är ofta hänvisade till mer eller mindre tillfälliga boendelösningar som inneboende eller i andra hand, med eller utan kontrakt. Det händer också att barnfamiljer blir avhysta (vräkta), har behövt lämna hemmet på grund av våldsutsatthet och att de befinner sig i en akut hemlöshetssituation.
Barn behöver ett tryggt hem och närmiljö
Barn är särskilt utsatta vid hemlöshet. Hemmet är viktigt för barn eftersom de oftast tillbringar en större del av sin tid i bostaden och dess närmiljö. Trygghet och kontinuitet är av grundläggande betydelse för barns utveckling.
Att vara i en hemlöshetssituation och leva i tillfälliga boenden får negativa konsekvenser för barns fysiska och psykiska hälsa och skolgång. Barn som lever under sådana förhållanden kan uppleva otrygghet och utanförskap.
Konsekvenserna av att sakna en fast bostad kan vara både annorlunda och mer omfattande för ett barn än för en vuxen. Varje beslut som rör ett barn behöver grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. En generell utgångspunkt är att en bostad är barnets bästa.
Om barnets bästa och rätt till delaktighet – Kunskapsguiden