Personer med autism har ofta stora behov av psykologiska och medicinska insatser, socialt stöd och pedagogiska insatser. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ansvarar för att ge stöd och samverka. När det gäller barn och unga har även förskolan och skolan ansvar att samverka.
Merparten av barn och unga med autism-diagnos behöver varierande stödinsatser i perioder eller under hela uppväxten.
Utformningen av stöd ser olika ut för barn i olika åldrar och på olika utvecklingsnivå. Insatserna bör utgå från en övergripande individuell plan som tar hänsyn till
- barnets styrkor och svagheter
- barnets individuella behov
- graden av autismsvårigheter
- barnets funktionsnivå i vardagen
- familjens behov och önskemål.
Andra viktiga faktorer som bidrar till att insatserna har effekt är om personal som möter barnet har särskild kunskap om autism och om föräldrarna får föräldrautbildning.
Många vuxna med autism kan ha fungerande strategier och sammanhang utan stödinsatser. Andra har ett visst behov av stöd och en del har ett omfattande stödbehov genom hela livet.
Stödinsatser från hälso- och sjukvården
De vanligaste stödinsatserna är pedagogiska insatser, till exempel beteendeterapi med inriktning på träning i socialt samspel och kommunikation. Stödinsatserna kan även vara anpassning av pedagogik och social miljö, efter de svårigheter som personen med autism har, och färdighetsträning.
Det är också viktigt att tidigt erbjuda stöd i form av hjälpmedel och kompensatoriska strategier för att möjliggöra en så positiv utveckling som möjligt.
Socialt stöd från kommunens socialtjänst
Personer med autism har rätt till stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Personer som har stöd enligt LSS har också rätt att få en individuell handlingsplan där alla stödinsatser ska samordnas.
Insatser och stöd enligt LSS, tema på Kunskapsguiden
Stöd i förskola och skola
Stödinsatser i förskola och skola bygger på ett psykopedagogiskt arbetssätt som är anpassat till barn och unga med autism. Insatserna har fokus på att främja utveckling, lärande och delaktighet i gemenskap med andra och riktas mot de funktionsnedsättningar som riskerar att bli hindrande för barnet i den processen.
Psykopedagogiska insatser innefattar kunskap om funktionsnedsättningen, konsekvenser i vardagen, råd och tips hur man kan hantera svårigheter i vardagen, och möjlighet att träffa andra familjer i liknande situationer.
Stöd i arbetslivet
Personer med autism kan behöva stöd i arbetslivet genom anpassade åtgärder utifrån individuella behov. Många föredrar arbetsuppgifter med fasta rutiner. En del har svårt för småprat, exempelvis i kafferum, eller svårigheter i oförutsägbara situationer.
Arbetsförmedlingen kan göra en utredning med fokus på den arbetssökandes förutsättningar för olika arbeten. Utredningen ligger sedan till grund för bedömning av vilka insatser och vilken sorts stöd som individen kan behöva i sitt arbetssökande och vid en anställning.
Studenthälsan
Studenter på universitet och högskolor har möjlighet att vända sig till studenthälsan med frågor som rör deras studier och hälsa. Studenthälsan erbjuder individuella stödsamtal, rådgivning och olika typer av stöd som kan underlätta i studiesituationen.
Personalen på studenthälsan har också en viktig uppgift när det gäller att uppmärksamma och känna igen autism hos ungdomar och vuxna, och vid behov även lotsa studenten vidare till en neuropsykiatrisk utredning.
Försäkringskassan
Försäkringskassans personal behöver uppmärksamma symtom som kan tyda på autism hos klienterna och informera om möjligheter till utredning inom hälso- och sjukvården.
Utvärdering av stödinsatser
Att följa utvecklingen är viktigt för att bedöma effekten av olika stödinsatser. Den behandlande eller stödjande enheten bör regelbundet följa upp stödinsatserna. På så sätt kan man uppnå bästa resultat utifrån dagens kunskapsläge.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för en grupp diagnoser, till exempel adhd, autism och språkstörning. I temat om NPF kan du bland annat läsa om vad som är gemensamt för NPF, svårigheter inom NPF-spektrumet, och vad som är viktigt att tänka på för dig som möter personer i ditt arbete som har eller kan ha NPF, i till exempel vården och omsorgen inklusive socialtjänsten och elevhälsan.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism
De nationella riktlinjerna vänder sig i första hand till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Men riktlinjerna kan också ge vägledning till dig som arbetar inom vården eller omsorgen, i arbetet med vård och stöd till enskilda personer.
Digitalt stöd för implementering av nationella riktlinjer adhd och autism
Socialstyrelsen har tagit fram ett digitalt stöd för att underlätta införandet av riktlinjerna. Det vänder sig till medarbetare, verksamhetsutvecklare och chefer. Här finns bland annat material som riktar sig till dig som arbetar i socialtjänsten, till exempel filmer, fallbeskrivningar och förslag på hur man kan lägga upp workshops.
Remissversion av Vård och insatsprogram för autism – SKR
Vård- och insatsprogrammen (VIP) är ett kunskapsstöd som vänder sig till dig som är verksam inom primärvård, specialiserad vård, socialtjänst och skola. Vård- och insatsprogrammen arbetas fram av nationella arbetsgrupper (NAG) med deltagare från regioner och kommuner med spridning över landet. Arbetet sker inom ramen för Nationellt programområde (NPO) psykisk hälsa som är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning hos Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.