Flera studier beskriver att minst 50 procent av barnen med adhd också har en språkstörning. En norsk studie visade att det var 10 gånger vanligare att barn med adhd också hade en nedsatt språkförmåga jämfört med barn utan adhd. Av de barn som hade både adhd och läs- och skrivsvårigheter hade drygt 80 procent även en nedsatt språkförmåga. I studien deltog 5000 skolbarn i åldern 7-9 år.
Både svenska och internationella studier har visat en hög samförekomst mellan språkstörning och dyslexi. Bland barn med grav språkstörning uppfyllde närmare 80 procent också kriterierna för dyslexi.
Det har stor betydelse för ett barns uppväxt att man upptäcker om barnet uppfyller kriterierna för flera av dessa utvecklingsrelaterade diagnoser så att barnet kan få ett riktat stöd för just sina specifika svårigheter. Annars riskerar barnet att få svårigheter med inlärning i skolan vilket bland annat kan påverka framtida yrkesval och försörjning. Av den här anledningen föreslår flera forskare att man rutinmässigt ska undersöka flera förmågor om barnet uppfyller kriterierna för någon av dessa diagnoser.
Språkstörning och adhd
Det är vanligt att barn som diagnostiserats med adhd även har en språkstörning, ungefär 50 procent. Däremot är det inte lika vanligt att barn med språkstörning även har adhd, ungefär 20 procent. Det visar att adhd och språkstörning inte är samma sak.
Några studier uppmärksammar att det finns risk för överdiagnostisering av adhd hos barn som har en språkstörning. Det kan bero på att många instrument och skattningsskalor för bedömning av adhd inkluderar språkliga kriterier och aspekter. Det kan också bero på att barn med språkstörning kan uppvisa liknande symtom som barn med adhd, exempelvis i en klassrumssituation. Precis som barn med adhd kan barn med språkstörning ha svårt att nå skolans mål, uppfattas som att de inte lyssnar, ha svårt att göra läxor, ha svårt att sitta stilla och följa instruktioner, även om den bakomliggande orsaken inte är densamma. Det kan finnas risk för att ovanstående beteende utan närmare utredning förklaras som hyperaktivitet, impulsivitet eller underliggande uppmärksamhetsstörning och att barn med språkstörning misstas för att ha adhd. Vilket i sin tur kan leda till att barnen inte får korrekt stöd för sina svårigheter.
Språkstörning och autism
Det är mer osäkert hur många som har både språkstörning och autism. Hos barn med autism har ungefär 50 procent av de med IQ inom normalvariationen också måttlig till svår språkstörning. Ungefär 25 procent har en språklig förmåga som motsvarar den andra barn har i samma ålder.
I en svensk studie undersöktes tal- och språkförmåga hos 4–6 år gamla barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning och resultatet visade att ca 60 procent av barnen hade måttlig till svår språkstörning. I tillägg hade ca 20 procent av barnen även en talstörning, det vill säga svårt att uttala språkljud. Dessa siffror tyder på att språk- och talsvårigheter är vanligare hos barn med autism än hos barn utan autism.
Språkstörning och Developmental Coordination Disorder
Developmental Coordination Disorder, DCD, påverkar en persons precision när personen utför motoriska aktiviteter. Det gör att personen kan uppfattas som klumpig. En del barn med språkstörning kan även ha svårt att koordinera motoriska rörelser. Det uppmärksammas i en forskningsöversikt om barn med språkstörning i åldrarna 4-17 år, utan ytterligare diagnostiserad funktionsnedsättning. I översikten beskrivs att det är vanligt att barn med språkstörning även har svårigheter med motorisk kontroll även om de inte diagnostiserats med, DCD.
Språkstörning och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter delas in i generella och specifika läs- och skrivsvårigheter. Specifika läs- och skrivsvårigheter benämns också som dyslexi. Generella läs- och skrivsvårigheter kan ha flera olika orsaker och innebär att både läsförståelse, avkodning (läsförmåga) och förmågan att uttrycka sig i skrift kan vara påverkade. Generella läs- och skrivsvårigheter förekommer ofta hos personer med språkstörning.
Diagnosen dyslexi ställs när en individ har kvarstående svårigheter att avkoda text och stava trots intensiv träning och det inte finns andra förklaringar till svårigheterna i individens generella kognitiva förmåga.
Det finns ett starkt samband mellan språklig förmåga och läs- och skrivförmåga men alla personer med språkstörning har inte avkodningssvårigheter, och alla med dyslexi har inte en språkstörning. Detta innebär att språkstörning och dyslexi är två separata diagnoser men som ofta förekommer samtidigt. Båda dessa diagnoser är också vanliga tillsammans med andra utvecklingsrelaterade diagnoser som till exempel adhd, dyskalkyli, talstörning och motorisk koordinationsstörning; DCD.