Personer med schizofreni har ofta svårt att få till ett aktivt vardagsliv med god livskvalitet. Svårigheterna beror bland annat på kognitiv funktionsnedsättning. Dessa personer har ofta dåligt arbetsminne, svårt att styra sin uppmärksamhet och nedsatta exekutiva funktioner. Funktionsnedsättningarna gör det svårt att genomföra målinriktade handlingar och att organisera sin tid.
En mycket liten andel av personer med schizofreni studerar eller arbetar, men en betydligt större andel skulle kunna göra det om de får stöd. Att studera eller arbeta ger större delaktighet i samhället och bättre ekonomi, vilket i sin tur ger individen bättre förutsättningar att återhämta sig från sjukdomen.
Individens behov kan variera över tid, och det behöver därför finnas olika typer av rehabilitering att välja mellan. I vissa fall handlar det om att ha någonstans att vara, att kravlöst träffa andra människor i ett sammanhang. I andra fall handlar det om att ha något att göra, och i ytterligare andra fall handlar det om att få stöd att komma vidare till ett aktivt liv med studier eller arbete.
Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver lyssna in och erbjuda stöd till de personer som är intresserade av att börja arbeta eller studera. Man behöver också planera tillsammans, genomföra och följa upp insatsen, till exempel inom ramen för en samordnad individuell plan. Dessutom behöver man bedöma vilken läkemedelsbehandling som ger bäst förutsättningar för individen att kunna arbeta, och om individen behöver någon typ av kognitiv träning kopplad till arbetsrehabiliteringen.
Anpassad daglig sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning
För den som för tillfället inte vill eller kan studera eller arbeta kan daglig sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning vara ett alternativ. Daglig sysselsättning kan ge ett mer aktivt vardagsliv med sociala kontakter och en fungerande vardagsstruktur, och bidra till återhämtning och möjlighet till framtida arbete. Verksamheter för sysselsättning drivs ofta av kommunen och deltagarna får tillgång till dem med eller utan biståndsbeslut. Arbetsinriktad daglig sysselsättning innebär arbetsliknande aktiviteter med en viss grad av förväntad aktivitetsnivå.
Sysselsättning, daglig aktivitet utanför hemmet inom det nationella vård- och insatsprogrammet
Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen
Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen bygger på att personer med psykisk funktionsnedsättning som vill börja arbeta får stöd av en arbetsspecialist att snabbt söka arbete, utan bedömning av arbetsförmåga. Arbetsspecialisten ger fortsatt stöd genom att samordna och skräddarsy individens stöd från myndigheter (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen), anhöriga, vänner och arbetsgivare.
IPS utgår från och integreras med psykiatrisk behandling, och effekten av olika åtgärder kan bli bättre när de kombineras, till exempel IPS kombinerat med kognitiv och social färdighetsträning.
Sysselsättning, stöd till arbete enligt IPS-modellen inom det nationella vård- och insatsprogrammet