Tidiga insatser vid insjuknande i psykos

I ett tidigt skede av psykossjukdom finns stora möjligheter att vända utvecklingen och stödja individen att återhämta sig. Avgörande för en tidig diagnos är att personalen som möter patienterna eller brukarna har kunskap om tidiga symtom och besvär. De bör också sträva efter att göra patienten eller brukaren delaktig i de beslut som fattas.

Varje år insjuknar 1 500–2 000 personer i psykos i Sverige. Långa perioder av obehandlad psykos kan medföra allvarliga konsekvenser för dessa personer. Till exempel kan de förlora kontakten med sina familjer och vänner. Obehandlad psykos kan även leda till självmordsförsök.

Insjuknandet är ofta traumatiskt både för den drabbade individen och för de närstående. Den som insjuknar i psykos söker många gånger inte hjälp i vården på egen hand, och kan uppleva kontakter med vården som skrämmande. Stigmatiserande attityder om psykosdiagnoser och negativa bilder av psykiatrin och dess behandlingsmetoder kan också bidra till att många inte söker eller inte håller kontakten med psykiatrin.

Prognosen för personer i tidiga faser av schizofreni och schizofreniliknande tillstånd förbättras ju tidigare tillståndet diagnostiseras och behandlas. Avgörande för en tidig diagnos är att personalen som möter patienterna eller brukarna har kunskap om tidiga symtom och besvär. De bör också sträva efter att göra patienten eller brukaren delaktig i de beslut som fattas. Dessutom är det viktigt att personalen arbetar för att motverka stigmatisering, till exempel genom att bemöta patienter och brukare med respekt och vara lyhörda för deras perspektiv.

Tidiga insatser vid tecken på psykos i primärvård inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Hög tillgänglighet till psykiatrisk bedömning av vårdbehov

Hög tillgänglighet till bedömning av vårdbehov vid misstänkt psykos handlar främst om att i rätt tid ge ett professionellt och respektfullt bemötande och föra en dialog med patienten. Syftet är att möjliggöra en tidig upptäckt av psykos och tidigt erbjuda fortsatta insatser. Hög tillgänglighet ställer krav på fysisk tillgänglighet, såsom telefontillgänglighet, öppethållande, bemanning och personalorganisation, både gentemot patienter och anhöriga som söker hjälp och gentemot andra aktörer som söker hjälp för en persons räkning. Internationellt benämns team för snabb specialistbedömning av personer med misstänkt psykos ofta early detection teams, vilket är ett exempel på en modell för att arbeta med hög tillgänglighet.

Hög tillgänglighet till psykiatrisk bedömning inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Struktur för samverkan mellan primärvården och psykiatrin

Psykotiska symtom kan tyda på ett potentiellt allvarligt tillstånd, men kan vara svårbedömda. Primärvården kan därför behöva stöd och handledning i hur de bör handlägga patienter med misstänkt psykotiska symtom och i vilka fall det är aktuellt att psykiatrin tar över vården av patienten.

En etablerad struktur för primärvården och psykiatrin att samverka kring tidig upptäckt av patienter med misstänkt psykotiska symtom kan möjliggöra att patienter får rätt behandling snabbare. Arbetssättet innebär att primärvården har kontinuerlig tillgång till psykiatrisk specialistkompetens i form av handledning och stöd.

Konsultation till primärvården där psykiatrin stödjer och handleder primärvården inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Samordnade insatser för personer som insjuknar för första gången

Så kallad tidig intervention för personer som insjuknar i psykos för första gången syftar till att ge dem vård och stöd som är särskilt utformad för att hjälpa förstagångsinsjuknade att komma tillbaka till ett aktivt liv, med mesta möjliga delaktighet och självständighet i samhälle och arbetsliv. Program för tidig intervention kan organiseras på olika sätt och inkludera olika behandlingsmetoder, men har ofta ett återhämtningsinriktat perspektiv och delat beslutsfattande som ett genomgående arbetssätt. Ofta ingår ett multidisciplinärt team där teammedlemmarna ansvarar för cirka 10–15 patienter var.

Viktiga behandlingskomponenter vid förstagångsinsjuknade i psykos är låg dos av antipsykotisk läkemedelsbehandling, utbildning om psykossjukdom och dess behandling, psykologisk behandling, social färdighetsträning och stöd till studier eller arbete. För att motverka allvarliga konsekvenser av psykosinsjuknandet är det också viktigt att involvera familj eller andra närstående, något som också kan öka chansen att personerna stannar kvar i behandling.

I Sverige finns i dag endast ett fåtal specialiserade team för personer som insjuknar för första gången så för att tillgodose behoven skulle betydligt fler sådana team behöva etableras.

Samordnade insatser för förstagångsinsjuknande i psykos inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter