Vid en psykos får man en förändrad verklighetsuppfattning och har svårt att skilja på fantasi och verklighet. Man kan ha vanföreställningar, hallucinationer eller tankestörningar, till exempel känna sig förföljd eller höra röster.
Varje år insjuknar 1500–2000 personer i psykos. Men alla som får en psykos har inte schizofreni eller någon annan psykossjukdom. Psykos eller psykotiska symtom kan även förekomma vid till exempel skadligt bruk eller beroende, maniska tillstånd, svår depression, posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och hjärnskador. Det kan också vara en reaktion på kraftig stress i kombination med sömnbrist.
Psykossjukdom påverkar livet
En psykossjukdom innebär att man förutom psykoser också har en kognitiv funktionsnedsättning som påverkar livet på olika sätt och olika mycket.
Sjukdomsdebuten sker tidigt i livet, vanligen runt 18–30 års ålder. Psykossjukdom är något vanligare bland män, och män insjuknar ofta något tidigare än kvinnor.
Cirka 30 000–40 000 personer har en psykossjukdom, och schizofreni är den vanligaste. Andra psykossjukdomar som har likheter med schizofreni kallas ibland för schizofreniliknande tillstånd: till exempel schizoaffektivt syndrom, kroniska vanföreställningssyndrom, korta och övergående psykotiska syndrom och ospecificerad icke-organisk psykos.
Få personer insjuknar i psykossjukdom i hög ålder, men det händer. Personer som har insjuknat tidigare i livet behöver fortsatt vård och stöd när de blir äldre, men kanske på ett annat sätt. Behandling och stöd behöver anpassas till den äldre personens förutsättningar och behov.
Med delaktighet och rätt stöd kan fler få bättre liv
Den nedsatta funktionsförmågan kan påverka flera områden av livet: till exempel möjligheten att få och behålla ett arbete, ha relationer med andra och ta hand om sig själv i vardagen. Många får ett förändrat känsloliv, minskad motivation, svårigheter att planera, utrycka sig, komma igång och slutföra sysslor. Det är på grund av funktionsnedsättningarna som många personer med psykossjukdom behöver stöd i vardagslivet, av till exempel boendestödjare.
Förmågan att ta till sig, förstå och utvärdera information kan vara nedsatt. Det kan också vara svårt att fatta genomtänkta beslut som handlar om ens eget liv, om till exempel vård och stöd. Därför behöver vården och omsorgen förmedla information om olika alternativ på ett anpassat sätt, säkra att personen har tagit till sig informationen och ge stöd genom själva beslutsprocessen. Många har ett särskilt behov av stöd i kontakter med vård och myndigheter.
Delaktighet och stöd för beslutsfattande kan bidra till goda relationer till personalen och öka förutsättningar för återhämtning.
Personer med psykossjukdom har en ökad dödlighet i kroppsliga sjukdomar men också i suicid. Många lever i socioekonomisk utsatthet. Med rätt vård och stöd skulle fler kunna få ett bättre liv på egna villkor.
Vanligt med samsjuklighet
Personer med psykossjukdom får oftare än andra personer kroppsliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Troligen beror det på en kombination av ohälsosamma levnadsvanor och vissa biverkningar av antipsykotiska läkemedel. Läkemedlen kan bland annat påverka kroppens ämnesomsättning så att man går upp i vikt.
En annan anledning kan vara att personer med psykisk sjukdom får sämre kroppssjukvård än befolkningen i övrigt.
Även psykisk samsjuklighet är vanlig vid psykossjukdom. Ungefär hälften av patienterna har någon gång depression och minst en fjärdedel har ångestsyndrom, antingen före insjuknandet eller samtidigt med psykossjukdomen. Personer med psykossjukdomar har ofta även kognitiva funktionsnedsättningar som angränsar till autism och autismliknande tillstånd. Det är också vanligt med samtidigt skadligt bruk eller beroende av substanser.
För personer med samsjuklighet i form av psykossjukdom och beroende är det viktigt att olika verksamheter samarbetar så att dessa personer får en integrerad vård och inte hänvisas fram och tillbaka mellan psykiatri, beroendevård och kommunal missbruksbehandling.
Behandling vid samsjuklighet med missbruk och beroende
Närstående kan både ge och behöva stöd
Närstående till personer med psykossjukdom bär ofta ett stort ansvar för att hjälpa och stödja. De närstående kan bidra till vården och omsorgen med sina perspektiv på och kunskaper om personens situation.
Både personen med psykossjukdom och de närstående behöver få utbildning med information om sjukdomen, vad det finns för stöd och behandling, och hur man kan hantera olika delar av sjukdomen och situationen.
Närstående kan också behöva stöd för egen del utifrån vilken relation de har till den person som har sjukdomen. Kommunerna ansvarar för att erbjuda stöd för att underlätta för personer som hjälper, vårdar eller stödjer en närstående.
Patient- och brukarföreningar kan ofta vara ett viktigt stöd för närstående. Två organisationer med erfarenhet och engagemang i frågor som rör schizofreni och liknande tillstånd är Schizofreniförbundet och Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH.
Återhämtning från psykossjukdom
Att insjukna i psykossjukdom innebär att på olika sätt tappa sina förmågor att fungera i vardagslivet. Det medför ofta att man helt eller delvis förlorar sina sociala sammanhang och sin sociala trygghet. Begreppet återhämtning beskriver de processer som handlar om att återfå sin funktionsförmåga och att återskapa sociala sammanhang, trygghet och en fungerande vardag.
En person med psykossjukdom kan återhämta sig. Många kan ha kvar symtom och risk att återinsjukna i psykos men ha strategier som gör att de har ett fungerande liv med arbete, relationer och trygghet.
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver ha ett brett återhämtningsinriktat arbetssätt och erbjuda många typer av insatser och stöd, så att personen kan återhämta sig fysiologiskt, psykologiskt och socialt.
Återhämtning, sida inom temat Personligt ombud på Kunskapsguiden
Återhämtning vid psykisk ohälsa – återhämtningsprocessen – Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka
Återhämtningsguiden – Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, Skåne
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd innehåller rekommendationer om insatser vid insjuknande i psykos, läkemedelsbehandling, psykologisk behandling, samordning, stöd för boende och arbete samt åtgärder vid fysisk ohälsa. Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och yrkesverksamma inom området. Här finns också Socialstyrelsens utvärdering från 2022, som visar att fler personer med psykossjukdom behöver få vård, stöd och samordnade insatser från vård och socialtjänst.
Psykisk hälsa och ohälsa
Här finns en introduktion till området psykisk hälsa och ohälsa, med länkar till de myndigheter och andra aktörer som har ansvar för området. Du hittar också alla de teman på området som finns på Kunskapsguiden.