Vård av barnet i familjehem, HVB eller stödboende ska upphöra när behovet inte längre finns kvar. Socialtjänsten bör i god tid innan vården avslutas komplettera genomförandeplanen med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen upphört. Det gäller både barn som flyttar tillbaka till sina föräldrar och barn som flyttar till eget boende. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas efter att vård och fostran utanför det egna hemmet har upphört.
Vården kan upphöra av flera skäl
Det finns olika situationer som kan leda till att vården upphör. Det kan till exempel vara att vårdnadshavare eller barn som är 15 år eller äldre begär att vård enligt SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska avslutas. Ett annat exempel är när placeringar avbryts oplanerat av olika anledningar, så kallade sammanbrott i vården.
Vårdnadshavare eller barn som är 15 år eller äldre begär att vård enligt SoL ska upphöra
Vid en frivillig placering ska vården upphöra om vårdnadshavare eller barn som fyllt 15 år begär det.
Vårdnadshavare eller barn som är 15 år eller äldre begär att vård enligt LVU ska upphöra
Vård enligt LVU ska omprövas om vårdnadshavaren eller barn som är 15 år eller äldre begär det. Socialnämnden ska då inleda en utredning och fatta ett nytt beslut om placering. Vårdnadshavaren och barn som är 15 år eller äldre kan överklaga beslutet som nämnden fattar till förvaltningsrätten.
Omplacering och oplanerat avbrott av vården – sammanbrott
Oplanerade avbrott av vården i förtid förekommer relativt ofta. Det handlar framför allt om ungdomar med beteendeproblem och kan leda till omplacering eller för tidig hemgång. Oplanerade avbrott är generellt sett negativa för de barn och unga som berörs. Socialtjänsten behöver vara lyhörd och aktiv i uppföljningen för att förebygga sammanbrott.
Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna
Om ett barn varit placerat i samma familjehem i minst två år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemmet. Därefter ska frågan övervägas varje år. Utgångspunkten ska vara barnets bästa. Bestämmelsen har kommit till för att förhindra att barn som rotat sig i familjehemmet ska behöva bryta upp och flytta tillbaka till föräldrar de har mindre anknytning till.
Familjehemsplaceringen upphör om familjehemsföräldrarna blir särskilt förordnade vårdnadshavare.
Placeringskommunen får däremot fortsätta att betala ekonomisk ersättning och ska vid behov ge fortsatt råd och stöd till de nya vårdnadshavarna.
Stöd och uppföljning efter att vården upphör
Socialtjänstens arbete i samband med att vården upphör innehåller många olika delar. Socialsekreteraren ansvarar för att planera för och tillgodose barnets eller ungdomens behov av stöd och hjälp efter utflyttningen från ett familjehem eller HVB. Det kan till exempel handla om att säkerställa fortsatt kontakt med familjehemmet eller få hjälp att skaffa bostad.
Ensamkommande barns utflytt kan se olika ut, bland annat beroende på Migrationsverkets beslut. Eftersom barnen många gånger saknar ett nätverk i Sverige kan de behöva särskilt stöd.
Om barnet efter placeringen ska återvända till det egna hemmet, bör socialnämnden tillgodose vårdnadshavarens behov av stöd i föräldrarollen. Huvudprincipen är att socialtjänsten ska arbeta för återförening mellan barn och föräldrar. En bedömning om vad som är lämpligast ska alltid göras utifrån barnets bästa.
Samverkan med andra verksamheter som skola och hälso- och sjukvård kan vara viktigt för att barn och föräldrar ska få rätt stöd.
Gruppen unga som lämnar vården för att etablera sig i vuxenlivet på egen hand har i olika sammanhang beskrivits som en sårbar grupp som samhället har ett särskilt stort ansvar för. Därför är det viktigt att de får det stöd de behöver. Även om man alltid ska försöka nå samförstånd med både föräldrar och barn finns det möjlighet för socialtjänsten att utan samtycke under särskilda omständigheter följa upp barnets situation efter en avslutad placering.
Läs mer om stöd till placerade unga i övergången till självständigt boende
Följa upp barnets situation när placeringen upphör
Sedan 1 juli 2022 är det obligatoriskt för socialtjänsten att följa upp barnets situation när vård enligt LVU upphör. Det gäller oavsett vilken placeringsform barnet har varit placerad i, det vill säga familjehem, jourhem, stödboende eller HVB. Det gäller även oavsett vad grunden för vården är, alltså både vid vård på grund av miljö enligt 2 § LVU och vid vård på grund av eget beteende enligt 3 § LVU. Det gäller dock inte om placeringen avslutas direkt efter ett omedelbart omhändertagande. Uppföljning efter vård enligt LVU får pågå i max sex månader. Men den ska inte pågå längre än nödvändigt.
Uppföljning utan samtycke efter avslutad placering enligt SoL kan göras när socialtjänsten bedömer att det inte finns skäl för vård enligt LVU, men att barnet är i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd. I de fallen måste det alltså göras en individuell bedömning i det enskilda fallet och möjligheten ska tillämpas restriktivt. Uppföljning utan samtycke efter placering enligt SoL får pågå i max två månader och kan bara göras efter placering i familjehem eller HVB, alltså inte efter placering i jourhem eller stödboende.
Syftet med en uppföljning utan samtycke efter placering enligt SoL eller vård enligt LVU är att följa barnet för att få den information som behövs för att kunna bedöma om barnets situation är trygg och stabil. Om socialtjänsten bedömer att det finns behov av exempelvis en öppenvårdsinsats som barnet eller vårdnadshavaren inte har velat ta emot frivilligt, kan uppföljningen även innehålla ett motiverande arbete. Under uppföljningen får socialtjänsten prata enskilt med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Socialtjänsten får också konsultera sakkunniga och ta de kontakter som de bedömer behövs. Hur omfattande en uppföljning ska vara måste bedömas i varje enskilt fall.
Material om uppföljning av barnets situation utan samtycke
Socialstyrelsens har tagit fram en film med tillhörande reflektionsmaterial för socialtjänsten om uppföljning utan samtycke. Tanken är att materialet ska bidra till lärande och utveckling och vara ett stöd för en bättre tillämpning av bestämmelserna.
Syntolkad version av filmen om uppföljning
Uppföljning – Reflektions- och diskussionsmaterial – Socialstyrelsen