Om barn och föräldrar får möjlighet att vara delaktiga under utredningstiden kan det öka deras känsla av trygghet i kontakten med socialtjänsten. För att lyckas upprätta en förtroendefull kontakt behöver socialsekreteraren vara lyhörd och respektera familjers reaktioner.
Barnets egen uppfattning är en viktig del i utredningen
De flesta barn både vill och kan medverka i samtal. Socialsekreteraren kan använda olika sorters tekniker och metoder som stöd för samtal med barn. Hur samtalet utformas beror både på vilka frågor utredningen behöver besvara, och på barnets önskemål och förutsättningar. Utredningssamtal med barnet bör ske både enskilt och tillsammans med vårdnadshavare. Ibland kan barnet vilja att någon annan är med som stöd i samtalet.
Samtidigt är det viktigt att känna till och respektera att det inte är någon skyldighet för barnet att samtala med socialtjänsten. Om barnet inte vill delta i samtal behöver socialtjänsten hämta in barnets åsikter på annat sätt.
Gör barn och föräldrar delaktiga under utredningstiden
Socialsekreteraren kan öka familjers upplevelse av trygghet och förutsägbarhet i kontakten med socialtjänsten genom att göra det möjligt för barn och föräldrar att ta aktiv del utredningen. Det innebär bland annat att barnet och föräldrarna under utredningstiden får information om socialtjänstens arbete och den information socialtjänsten hämtat in.
Socialsekreteraren behöver också stödja föräldrar och uppmärksamma de resurser som finns, utan att släppa fokus på barnets behov och utan att bortse från svårigheter i familjen. Om samarbetet fungerar bra under utredningen ökar möjligheten för ett framgångsrikt förändringsarbete.
Socialtjänsten har möjlighet att ta de kontakter som behövs
Socialtjänsten har olika möjligheter att ta de kontakter som behövs för att få svar på utredningens frågor. Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd, får nämnden konsultera sakkunniga och ta de kontakter som behövs.
Familjens privata nätverk, som släktingar, nya partners och vänner, kan bidra till utredningen. I vissa ärenden kan socialtjänsten behöva inhämta information från andra som har kännedom om barnets och familjens situation, exempelvis skola, hälso- och sjukvård och polis. Samverkan kan också behövas med andra enheter inom socialtjänsten, till exempel familjerätt, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende eller funktionsnedsättning.
Viktigt att kunna regler om sekretess
När socialsekreteraren hämtar in information från personer runt barnet är det viktigt att känna till vilka sekretessregler som gäller. En myndighetsperson kan omfattas av anmälningsskyldighet och ska i så fall lämna ut de uppgifter som behövs för utredningen av barnet, även om uppgifterna normalt skyddas av sekretess. Socialsekreteraren behöver vara noga med valet av frågor så att uppgiftslämnaren förstår vilken information som är nödvändig för utredningen.
BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen
Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.