För att veta vad som ska utredas och hur arbetet ska genomföras bör socialsekreteraren börja med att planera utredningen. Planeringen bör göras i nära samråd med barnet utifrån dess ålder och mognad, och med vårdnadshavarna. Barnet och vårdnadshavarna kan ge viktig information i utredningen. De kan också föreslå vilka personer som socialtjänsten kan kontakta för att få mer information.
Socialtjänsten får konsultera sakkunniga och ta de kontakter som behövs i samband med en utredning som handlar om stöd och skydd för ett barn.
Planera utredningen
För att planera, fokusera och avgränsa utredningsarbetet kan socialsekreteraren formulera ett antal frågor som utredningen ska besvara. Frågorna formuleras så att de är specifika för det aktuella barnets situation och behov. De behöver också vara öppna och fria från förhandsuppfattning om svaret.
I planeringen ingår också att bedöma vem eller vilka som kan ge information som kan ge svar på utredningsfrågorna och på vilket sätt informationen bäst hämtas in. Så långt det är möjligt planerar socialsekreteraren också in när de olika utredningsaktiviteterna är tänkta att genomföras. En skriftlig utredningsplan kan bidra till ett strukturerat arbetssätt och kan underlätta att hålla tidsplanen. En utredningsplan kan också bidra till tydlighet och öppenhet i förhållande till familjen.
Utredningsplanen kan behöva revideras under utredningens gång. Allteftersom socialsekreterare får mer kunskap om barnets situation kan utredningsfrågorna behöva förändras.
BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen
Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.