Familjecentralen samlar socialtjänst, öppen förskola och hälso- och sjukvård i en tvärprofessionell samverkan kring barn och föräldrar och spelar därmed en viktig roll i ett våldsförebyggande arbete.
Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, bygga tillit och erbjuda stöd kan familjecentralen stärka skyddsfaktorer och tidigt uppmärksamma risker för våld och förekomst av våld.
Hitta på sidan:
- Främja en trygg uppväxt
- Förebygga våld mot barn
- Upptäcka våld
- Agera till skydd för barnet
- Bygga relation och tillit
Främja en trygg uppväxt
Främjande insatser syftar till att stärka eller bibehålla hälsa och välbefinnande genom att ta tillvara människors egna resurser och bygga på det som fungerar i människors liv. En trygg uppväxt är grundläggande för barns hälsa och utveckling och bidrar till att barnet utvecklar motståndskraft och förmåga att hantera livets utmaningar. I detta arbete kan familjecentralen spela en viktig roll. Genom att olika professioner samverkar i gemensamma lokaler skapas goda förutsättningar för ett tidigt och tillgängligt stöd till familjer.
Familjecentralen kan ses som en främjande verksamhet genom att erbjuda en välkomnande och trygg miljö där barn får möjlighet att leka och utvecklas tillsammans med andra barn, samtidigt som föräldrar kan knyta sociala kontakter och bygga stödjande relationer med både andra föräldrar och personal. Detta kan bidra till att minska ensamhet, stärka föräldraskapet och skapa nätverk som ger stöd i vardagen.
Ett främjande arbete kan också öka tilliten till olika yrkesgrupper och verksamheter, både inom och utanför familjecentralen. När familjer möter personal i ett tidigt skede och i ett sammanhang som präglas av tillgänglighet och respekt kan tröskeln för att söka stöd minska. Det kan göra att familjer i högre grad själva söker hjälp eller är mer mottagliga för stöd när behov uppstår.
Genom att bygga trygga och tillitsfulla relationer kan det också bli lättare att samtala om svåra frågor, till exempel om våldsutsatthet eller våldsutövande. På så sätt kan det främjande arbetet på familjecentralen även bidra till att förebygga våld mot barn genom att stärka skyddsfaktorer och skapa möjligheter att uppmärksamma och hantera problem i ett tidigt skede.
Liten och trygg – En handledning för förskolan – Brottsoffermyndigheten
Främja trygg anknytning och gott samspel – Rikshandboken i barnhälsovård
Hälsosamtal – Rikshandboken i barnhälsovård
Förebygga våld mot barn
Våld mot barn riskerar att skada barnets hälsa, liv och utveckling. Till våld räknas bland annat fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld och försummelse (omsorgssvikt). Våld mot barn går att förhindra och förebygga och det finns olika sätt att göra det på. Det är möjligt att förebygga våld genom samtal, föräldrastöd och tidig identifiering av oro eller utsatthet. Insatser av detta slag kan bidra till att barn får skydd, stöd och vid behov samordnade och anpassade insatser från berörda aktörer.
Våldsförebyggande insatser i allmänhet kan gynnas av att arbetet sker i nära samarbete med barn och deras familjer. Det finns också i flera fall krav på samverkan mellan olika aktörer. I arbete med våld i nära relationer finns särskilda krav på samverkan som gäller för vårdgivare och socialtjänst.
Upptäcka våld
Barn kan drabbas av olika former av våld under uppväxten. Om de som arbetar på familjecentralen har ett proaktivt förhållningssätt så ökar möjligheten för att uppmärksamma och identifiera tecken på våld. Ett proaktivt arbetssätt kännetecknas bland annat av att ställa frågor och föra samtal om även sådant som kan vara utmanande eller svårt i familjers vardag eller i relation till barnet. Det kan också handla om att sprida information om våldsutsatthet och vilken hjälp som finns att få. Information kan spridas på olika sätt, till exempel genom broschyrer eller att bjuda in till föreläsnings- eller informationsträffar.
Personalen på familjecentralen behöver ha kunskap och färdigheter för att känna igen tecken på våld för att tidigt kunna identifiera behov eller problem i barns uppväxtmiljö, hälsa och utveckling. Sådan kunskap ger också föreutsättningar för att vid behov agera till stöd och skydd för barnet, exempelvis genom att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Exempelvis kan personal inom mödrahälsovården, redan innan barnet är fött, uppfatta tecken på att allt inte står rätt till i den miljö som barnet kommer att möta. Genom att identifiera förekomst eller risk för våld som är riktat mot blivande mödrar kan även övergrepp mot barn upptäckas och förebyggas.
Tecken på våld mot barn
Att bli utsatt för våld kan medföra fysiska skador och psykiska besvär, både kortvariga och långvariga. Våldsutsatthet ger dock inte alltid upphov till tydliga tecken på just våldsutsatthet. Förutom synliga fysiska skador kan tillväxtavvikelser, kontaktsvårighet och passivitet vara tecken på att barnet far illa. Beteendeförändringar hos barnet, exempelvis genom utagerande beteende eller reaktioner i form av nedstämdhet, sömnsvårigheter och psykosomatiska symtom kan vara tecken på våldsutsatthet. Andra tecken kan vara bristande hygien, försenad språkutveckling, försämrad tillväxt eller försämrad hälsa. Avvikande beteende eller utveckling hos ett barn kan bero på många olika faktorer och behöver inte betyda att barnet far illa. Men det kan också vara ett tecken på att barnet utsätts för våld i någon form.
Riskfaktorer för att utöva våld mot barn
Faktorer som kan påverka risken för att utöva våld mot barn kan finnas i individers tidigare erfarenheter, i nuvarande situation och i omgivningen. Exempelvis är egen våldsutsatthet i barndomen en riskfaktor för våldsutövande i vuxen ålder men alla vuxna som utsatts för våld som barn utövar inte våld senare i livet. Andra hälsomässiga och sociala faktorer som ekonomisk utsatthet, missbruk och psykisk ohälsa kan också utgöra en ökad risk för våldsutövande. Tidig upptäckt av våldsutsatthet eller förhöjda risker för våld ökar förutsättningarna för att ge ett individanpassat stöd. Det kan vara avgörande för att minska risken för framtida ohälsa och ytterst kan det handla om att rädda liv.
Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa – Socialstyrelsen
Samtal och frågor om våld
Att föra samtal om och ställa frågor om våld eller annan utsatthet eller problematik kan bidra till att upptäcka våldsutsatthet eller utövande av våld. Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer innehåller flera krav på att vårdgivare och socialtjänst ska ha rutiner för när och hur personal ska ställa frågor om våld. I Socialstyrelsens kunskapsstöd om våld i nära relationer finns specifika rekommendationer om att ställa frågor om våldsutsatthet.
Samtal om våld mot barn med funktionsnedsättning
Liten och trygg – Avsnitt 1: Brott och signaler – Brottsoffermyndigheten
Stärka barns delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Agera till skydd för barnet
Varje barn har rätt att skyddas mot alla former av våld. Vuxna har ansvar för att denna rättighet förverkligas. Personalen som arbetar på en familjecentral är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att barn far illa.
Att anmäla oro för barnet
Samtliga professioner som arbetar på familjecentralen har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Att anmäla sin oro är ett sätt att ta ansvar för barnet. Du som anmäler behöver inte vara säker på att barnet far illa, det räcker med en misstanke. Det är sedan socialtjänstens uppgift att utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över. För att socialtjänsten ska klara sitt uppdrag behöver den hjälp med att uppmärksammas på barn som andra känner oro för. Därför är anställda i vissa myndigheter och verksamheter som kommer i kontakt med barn skyldiga att genast anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.
På en familjecentral finns goda förutsättningar för personalen att vara ett stöd och finnas kvar för familjer både före, under och efter en anmälan. Att anmäla oro för ett barn behöver inte ses som ett ”sista steg” utan syftet är att uppmärksamma socialtjänsten på barnets situation så att barnet kan få det stöd och den hjälp som behövs, vilket förhoppningsvis kan leda till en positiv förändring för barnet och familjen.
Den som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett personligt ansvar för att anmälan görs.
Anmäla oro för ett barn – Socialstyrelsen
Liten och trygg – Avsnitt 3: Misstanke och anmälan – Jag vill veta – Brottsoffermyndigheten
Bygga relation och tillit
Familjecentralen har god potential att vara en tillitsskapande arena genom att erbjuda en öppen och trygg miljö med förutsättningar för att bygga långsiktiga, respektfulla relationer mellan familjer och professionella. Genom samstämmiga och samverkande arbetssätt kan samverkansmodellen också bidra till att stärka tilliten professioner emellan, vilket i sin tur främjar trygghet och kontinuitet för familjerna.
En samlokaliserad och tvärprofessionell verksamhet skapar goda förutsättningar för gemensamma förhållningssätt, ökad tillit mellan professioner och en tryggare ingång för familjer. Ett sådant sammanhållet och tillitsbaserat arbetssätt ökar möjligheten att tidigt uppmärksamma och förebygga våld.
Lyhördhet och förståelse i mötet med barnfamiljen – Rikshandboken i barnhälsovård