Allt som påverkar hur ett barn mår och utvecklas kan vara skydds- eller riskfaktorer. Detta kallas också för hälsans bestämningsfaktorer.
Faktorerna kan finnas
- hos individen själv
- i familjen och uppväxtmiljön
- i skolan och i samhället.
Skyddsfaktorer för hälsa kallas ibland även friskfaktorer eller hälsofrämjande faktorer.
Hälsan utvecklas i samspel mellan människan och omgivningen. Vissa saker kan vi påverka själva, andra är svårare eller omöjliga att ändra. Saker som påverkar oss är:
- Sådant vi fått med oss från födseln, till exempel arv, ålder och kön.
- Våra relationer till föräldrar, vänner, andra sociala kontakter och socialt stöd.
- Livsstilsfaktorer eller levnadsvanor, som sömn, matvanor och fysisk aktivitet. Här finns också sådant som alkohol, tobak och narkotika.
- Det omgivande samhället med boende, trafik, utbildning, hälso- och sjukvård.
- De ännu större sammanhangen, som miljö och samhällsekonomi.
Hur man mår och utvecklas är ett samspel mellan många faktorer
En riskfaktor är något som ökar risken för att barnet eller den unga ska utveckla problem och må dåligt. En skyddsfaktor är något som hjälper barnet att stå emot risker och stärker barnets egen motståndskraft.
Det är sällan en enda riskfaktor som gör att man får problem eller utvecklar olika former av ohälsa, utan det är ett samspel mellan olika faktorer. En riskfaktor behöver inte vara orsaken till ett specifikt problem utan är något som i forskning har visat sig öka risken för en negativ utveckling. Finns det skyddsfaktorer kan man må bra och utvecklas positivt trots att det finns svårigheter.
Förmågan att stå emot risker handlar också om att kunna återhämta sig från påfrestningar. Det är en förmåga som utvecklas i samspel med en stödjande omgivning, och en skyddsfaktor i sig själv. Ibland kallas det för resiliens. Det handlar om att bygga upp social kompetens, förmåga att reglera känslor, problemlösningsförmåga och en känsla av att vara kompetent och självständig.
Exempel på skyddsfaktorer
Vissa skyddsfaktorer är medfödda, andra beror på uppväxtmiljön, hur samhället fungerar, hur man har det i familjen, i skolan och med kompisar.
Att känna att man är en del av ett sammanhang har stor betydelse för att både barn och vuxna ska må bra. När barn och unga upplever sammanhang mår de bättre och det går bättre för dem i skolan. Det här kännetecknar KASAM, som ”känslan av sammanhang” ibland förkortas:
- Livet känns begripligt och meningsfullt.
- Det som händer i livet går att förklara och förstå.
- Det finns förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet.
- Man klarar av att hantera olika situationer.
- Man har möjlighet att påverka det som händer.
Viktiga skyddsfaktorer för barn och unga är också att
- växa upp under trygga förhållanden
- ha goda vuxenkontakter, sociala nätverk och socialt stöd.
För elever som växer upp i belastade sociala miljöer är det en skyddsfaktor om andra vuxna finns tillgängliga när föräldrarnas förmåga brister.
Barn och unga har olika individuell motståndskraft mot belastningar. Några exempel på individuella skyddsfaktorer hos barnet är att
- ha lätt att förstå och lära sig saker
- ha lätt att fungera socialt ihop med andra
- vara kreativ
- kunna kontrollera sina impulser
- kunna koncentrera sig.
Exempel på riskfaktorer
På samma sätt som skyddsfaktorer finns riskfaktorer på alla nivåer, hos individen, i gruppen och i samhället.
Några exempel:
- Att växa upp under svåra förhållanden.
- Att ha en funktionsnedsättning eller en långvarig sjukdom.
- Att inte känna att man ingår i ett sammanhang utan tvärtom står utanför.
- Att inte ha ett socialt skyddsnät.
- Att livet känns obegripligt och omöjligt att påverka.
Det finns många faktorer som kan göra att barn och unga riskerar att fara illa eller utvecklar psykisk ohälsa.
Skolan som skydds- och riskfaktor
Barn och unga befinner sig i skolan en stor del av sin tid och under många år. Beroende på hur skolan fungerar för en elev kan själva skolan vara en stark skyddsfaktor – eller en riskfaktor.
Därför har lärmiljön stor betydelse för hur en elev upplever sin situation och psykiska hälsa. Om stämningen i skolan präglas av trygghet och värme samt acceptans för varandras olikheter har eleven mycket lättare för att uppleva sin omvärld som begriplig än om han eller hon ständigt är osäker på om något hotfullt ska hända. På samma sätt känns världen mer begriplig och förutsägbar om undervisningssituationen är strukturerad, överblickbar och anpassad till elevens förutsättningar samt möjlig att påverka.
Att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa i skolan innebär bland annat att utveckla en lärmiljö där eleverna mår bra och kan nå utbildningens mål. Det handlar om att tidigt uppmärksamma behov av stöd i undervisningen, stärka de skyddsfaktorer som finns och främja psykisk hälsa.