Diskriminering och kränkande behandling

Diskriminering, kränkande behandling och mobbning innebär ofta stort lidande för den som drabbas. Skolan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot kränkningar och en skyldighet att agera snabbt när en elev blir utsatt.

I skolan ska varje elev möta respekt för sin person och sitt arbete. Verksamheten i skolan ska präglas av omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever får vara i en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Skolans arbete med att förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling i verksamheten ska ske löpande och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Elever som upplever otrygghet i eller utanför skolan ska få kännedom om hur de kan få hjälp.

Diskriminering

Diskriminering är när en person missgynnas på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

Bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och att ge någon instruktioner att diskriminera någon annan är också former av diskriminering.

Kränkande behandling

Kränkande behandling kallar man ett beteende som kränker en elevs värdighet. Det är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Begreppet mobbning används ofta för att beskriva kränkande behandling där någon eller några, medvetet och med avsikt, vid upprepade tillfällen försöker skada eller tillfoga en person obehag.

Skolans personal är skyldig att agera snabbt om de får reda på att en elev har blivit utsatt. All personal ska så fort som möjligt informera rektorn som måste göra en anmälan till huvudmannen.

Huvudmannen är ansvarig för

  • att utreda vad som har hänt
  • vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

Huvudmannen behöver se till att kränkande behandling utreds och åtgärdas även om det rör händelser som sker utanför skolans område, i sociala medier eller utanför skoltid, om dessa har ett samband med verksamheten i skolan.

Om trakasserier och kränkningar på elevernas fritid även fortsätter i skolan ska de utredas på samma sätt som om de bara förekom i skolans verksamhet.

Gör en plan mot kränkande behandling

Huvudmannen ska se till att det en gång per år tas fram en plan mot kränkande behandling för varje verksamhet.

Elevernas vårdnadshavare behöver bli involverade i arbetet så att skolans normer och regler blir kända. Dessa kan då ligga till grund för samarbetet mellan skolan och vårdnadshavarna.

Plan mot kränkande behandling

Planen mot kränkande behandling ska innehålla

  • en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever
  • en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
  • en redogörelse för hur åtgärderna i föregående årsplan har genomförts.

Planen bör också innehålla

  • vilka rutiner verksamheten har för akuta situationer
  • en redogörelse för hur elever kan medverka i arbetet
  • hur händelser och åtgärder ska dokumenteras.

Ange i planen vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Trakasserier

Om någon kränker en person och det har samband med diskrimineringsgrunderna  kallas det trakasserier.

Skolans huvudman ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra olika former av trakasserier. Riktlinjerna och rutinerna ska följas upp och utvärderas. De ska också innehålla en redogörelse för hur skolan har samarbetat med eleverna och deras vårdnadshavare.

Huvudmannen ska

  • utreda trakasserier
  • sätta in sådana åtgärder som det är skäligt att kräva för att förhindra trakasserier i framtiden.

Om en elev anser sig ha blivit utsatt för någon form av trakasserier enligt diskrimineringslagen gäller samma regler för skolpersonalens respektive rektorns anmälningsskyldighet som när det gäller upplevd kränkande behandling. Rektor ska i dessa situationer även informera huvudmannen.

Främja, förebygga och åtgärda

Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling kan delas in i främjande, förebyggande och åtgärdande insatser.

Skolans dokumentation kan vara underlag för att identifiera eventuella mönster. Den blir användbar när skolan ska planera för att förbättra sitt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete.

Främja demokratisk kompetens

Främjande arbete innebär att stärka elevernas demokratiska kompetens. Det kan bland annat ske genom att göra eleverna delaktiga i verksamheten i skolan.

I undervisningen ska eleverna få lära sig om egna och andras rättigheter och skyldigheter. De ska också få möjlighet att kritiskt granska maktstrukturer som är kopplade till kön, hedersrelaterat våld och förtryck. Undervisningen ska också förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke.

Målet är att eleverna ska bli samhällsmedborgare som kan verka aktivt i demokratin och ta avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling.

Arbetet med det demokratiska uppdraget är ett ansvar för hela skolans personal. Det ska ske både i undervisningen och andra sammanhang i skolan. Arbetet är en uppgift som ska bedrivas kontinuerligt och bör därför inte bestå av enbart ett enskilt projekt eller enstaka tillfälliga insatser.

Förebygga risker i verksamheten

Förebyggande arbete innebär att undersöka och följa upp risker för diskriminering och kränkande behandling i verksamheten ur olika aspekter.

Det förebyggande arbetet kan innebära att

  • kartlägga risker för diskriminering och kränkningar
  • analysera orsaker till riskerna
  • sätta upp mål och åtgärder i riktlinjer för trakasserier och sexuella trakasserier och ha en plan mot kränkande behandling
  • följa upp och utvärdera insatser.

Åtgärda och sätta in insatser

Åtgärdande arbete handlar om rutiner för att uppmärksamma, utreda och rapportera kränkningar av olika slag samt att sätta in insatser. Skolans huvudman ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för diskriminering och kränkande behandling.

Åtgärder mot kränkande behandling – Skolverket

Exempel på elevhälsans arbete mot kränkande behandling

Det är ofta normer och föreställningar om vad som är ”normalt” som ligger bakom kränkningar och diskriminering av elever i skolan. Elevhälsan kan bidra till att förebygga kränkningar och trakasserier, exempelvis genom att ordna diskussioner som medvetandegör dessa föreställningar.

Elevhälsan kan också bidra i arbetet med att ta fram planer mot diskriminering och kränkande behandling.

I det förebyggande arbetet kan elevhälsan hjälpa till att kartlägga om många elever är utsatta.

Reglerna om diskriminering och kränkande behandling kan sägas handla om arbetsmiljön och lärmiljön i skolan. Här har elevhälsan en viktig arbetsuppgift i att bidra med sin kompetens.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen och Skolverket Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.