Elevhälsans uppdrag och skolans elevhälsoarbete handlar till stor del om att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. På den här webbsidan beskrivs några centrala perspektiv och utgångspunkter i det arbetet.
Utbildningens syfte
Utbildningen inom skolväsendet syftar enligt skollagen till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Skolans värdegrund
Skolans värdegrund ska genomsyra hela skolväsendet och därmed också elevhälsans arbete. I skollagens första kapitel definieras syftet med utbildningen och i läroplanerna tydliggörs skolans värdegrund. Där står följande:
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet – Skolverket
Dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande
Elevhälsoarbetet präglas av utgångspunkten att det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Detta samband är väldokumenterat i forskning.
Sambandet innebär att elevers fysiska, psykiska och sociala hälsa är viktiga faktorer för deras förutsättningar att lära. Med andra ord: Om man mår bra så är det lättare att lära sig. Men dubbel¬riktningen innebär också att om man lär sig och det går bra i skolan så kan det bidra till hälsa och välbefinnande.
Forskning visar att barn som har svårt att hänga med i skolarbetet löper högre risk att få ett lågt självförtroende och drabbas av psykisk ohälsa än andra barn.
Hälsa för lärande – lärande för hälsa – Skolverket
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
- Vetenskaplig grund innebär att det ska finnas stöd i forskning för de metoder som skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut.
- För att erfarenhet ska kunna kallas beprövad ska undervisningen eller verksamheten problematiseras och prövas på ett strukturerat sätt och dokumenteras i någon form.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – Skolverket
Evidensbaserad praktik inom elevhälsans medicinska insats
Elevhälsans medicinska insats ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvården ska ges sakkunnigt och omsorgsfullt.
Att tillämpa en evidensbaserad praktik innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen medvetet och systematiskt använder bästa tillgängliga kunskap. Personalen väger då samman bästa tillgängliga kunskap med sin professionella expertis, elevens situation, erfarenheter och önskemål.
Hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter.
Att arbeta evidensbaserat – Socialstyrelsen
Barnkonventionen, skollagen och barnperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är numera en del av svensk lagstiftning. Barnkonventionen handlar om barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. Det innebär bland annat rätten till hälso- och sjukvård och utbildning. I barnkonventionen står att alla verksamheter som riktar sig till barn och unga ska ha ett barnperspektiv. Därmed gäller detta också skolan.
I skollagen står att barns inställning så långt det är möjligt ska klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Skolans personal är viktiga för att uppmärksamma elevers behov av stöd och för att göra eleverna delaktiga. Det kan bland annat ske genom att lyfta elevernas egna tankar om den egna hälsan och skolans lärmiljö och arbetsmiljö.
Att ha ett barnperspektiv innebär att se till barnets rättigheter och barns bästa utifrån tre olika aspekter:
Barnkonventionen i skolan – Skolverket
Skollagen och förordningar – Skolverket
Etiskt perspektiv i hälso- och sjukvård
Det är centralt att elevhälsans medicinska insats gör värderingar och prioriteringar utifrån etiska perspektiv när personalen väljer metoder och inriktning för verksamheten.
Det finns tre principer som bör ligga till grund för prioriteringar inom vården:
Principen om kostnadseffektivitet är underordnad människovärdes- samt behovs- och solidaritetsprincipen.
Normmedvetet förhållningssätt
Skollagen och diskrimineringslagen förtydligar att alla ska behandlas lika, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I hälso- och sjukvårdslagen står att all vård ska ges med respekt för alla människors lika värde.
Ett normmedvetet förhållningssätt innebär att man försöker synliggöra normer i specifika situationer. Det handlar om att fokusera på normerna snarare än att tala om det som man uppfattar avviker. Normer kan vara både nödvändiga och bra eftersom de syftar till att hålla ihop en grupp och få den att fungera. Men ibland kan normer också vara begränsande och diskriminerande.
Skolan och elevhälsan kan på flera sätt arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt, till exempel i arbetet med att förebygga diskriminering och kränkande behandling eller med att utveckla skolans lärmiljö och arbetsmiljö.
Kränkande behandling, mobbing och diskriminering – Skolverket
Normer, normmedvetenhet och normkritik – Skolverket (pdf)
Genusperspektiv
Jämställdhet är en del av skolväsendets värdegrund och ett genusperspektiv kan vara en del av ett normmedvetet förhållningssätt. Elever ska inte hindras av könsspecifika krav och förväntningar. Detta synsätt ska prägla skolans och elevhälsans arbete.
I grundskolans läroplan står följande:
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”
Rektorn ansvarar för att kunskapsområden om sexualitet, samtycke och relationer och att kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck är återkommande ämnen under utbildningen.
Aktivt jämställdhetsarbete i skolan – Skolverket
Hedersrelaterat våld och förtryck – Kunskapsguiden
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet – Skolverket
Funktionshinderperspektiv
Skolan ska anpassa utbildningen så att den är tillgänglig och likvärdig för elever med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning kan få konsekvenser för individens lärande, utveckling och hälsa. Därför är det särskilt viktigt att välja lämpliga pedagogiska strategier, läromedel och andra lärverktyg samt att utforma och anpassa den fysiska miljön.