Många ungdomar upplever stress, sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och svårigheter att hantera vardagen. Fler unga får antidepressiva läkemedel utskrivna, i synnerhet unga kvinnor. Allt fler unga får också läkemedel för adhd. Dessutom vårdas allt fler unga inom den psykiatriska slutenvården.
Psykisk ohälsa kan hindra barn och unga från att fungera i sin vardag och utvecklas så bra som möjligt.
Risk- och skyddsfaktorers betydelse
Riskfaktorer är förhållanden som ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem av olika slag. Skyddsfaktorer ökar istället barnets motståndskraft mot belastningar och dämpar effekten av riskfaktorer. Exempel på skyddsfaktorer är att barnet har goda fysiska, kognitiva och sociala förmågor, liksom att ha utvecklat en trygg känslomässig anknytning till sina föräldrar och andra viktiga vuxna.
Barn med sämre socioekonomiska förutsättningar och barn som är placerade utanför det egna hemmet, i till exempel hvb eller familjehem, har en ökad risk för psykisk ohälsa. Det har även till exempel barn och unga som är asylsökande, internationellt adopterade och hbtqi-personer. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har också ökad risk för ytterligare psykisk ohälsa.
Begreppet psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både lindriga psykiska besvär som oro och nedstämdhet, och för psykiatriska tillstånd.
Psykiska besvär
Psykiska besvär handlar ofta om vanliga reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara mildare eller svårare, och pågå under kortare eller längre tid. Det kan vara till exempel oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, eller kroppsliga symtom som huvudvärk eller magont. De psykiska besvären kan också påverka förmågan att fungera i vardagen.
Psykiatriska tillstånd
Psykiatriska tillstånd innebär en svårare psykisk ohälsa, med symtom som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos. Det kan vara till exempel depression, ångest eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autismspektrumtillstånd.
På Kunskapsguiden finns flera teman om psykiatriska tillstånd som bland annat gäller barn och unga:
Posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga
Schizofreni och andra psykossjukdomar
Skadligt bruk och beroende hos barn och unga
Här kan du läsa mer om begreppen psykisk hälsa och ohälsa och hur de hänger ihop:
Förekomst av psykisk ohälsa
En fjärdedel av barn och unga i Sverige anger att de ofta är spända och nervösa, och över 40 procent av femtonåriga flickor har känt sig nere mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna. Flickor anger oftast mer psykisk ohälsa än pojkar, och den psykiska ohälsan verkar ha ökat sedan 1980-talet, framförallt hos flickor.
Skolbarns hälsovanor 2021/2022 – Folkhälsomyndigheten
Förekomst av psykiatriska tillstånd
Ungefär tio procent av svenska barn och unga har ett psykiatriskt tillstånd. De vanligaste är
- adhd
- depression
- ångestsyndrom
- autismspektrumtillstånd.
Flickor och unga kvinnor gör fler självmordsförsök än pojkar och unga män, medan fullbordade självmord är vanligast bland unga män.
Om suicid bland barn i Sverige - Folkhälsomyndigheten
Att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa
Att förstå och hantera sina känslomässiga reaktioner på en påfrestande livssituation är en förmåga som mognar utifrån ålder och individuella förutsättningar. När ett barn till exempel känner nedstämdhet, sorg, rädsla, ilska, skam eller skuld hjälper det när omgivningen känner igen och bekräftar barnets känslor i förhållande till det som händer i barnets liv. Vuxna kan ge det stöd barnet behöver i situationen, och förebygga att barnet utvecklar svårare psykisk ohälsa.
Det finns program för att främja psykisk hälsa eller förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Programmen kan vara inriktade på att användas i till exempel skolor eller med föräldrar. Flera program verkar ha en positiv effekt, men det saknas än så länge mer långsiktiga forskningsstudier.
Att stödja god psykisk hälsa hos barn och ungdomar – SBU
Det är viktigt att upptäcka tidigt om ett barns reaktioner kan vara symtom på svårare psykisk ohälsa. Då finns möjlighet att ge rätt stöd, i dialog med barnet och de närstående. Flera aktörer kan behöva arbeta tillsammans.
Det kan behövas en diagnostisk utredning för att få underlag till rätt behandling eller andra insatser, som kan påverka utvecklingen positivt.
Tidiga och samordnade insatser (TSI)
Vård och behandling
Vård för och behandling av psykiatriska tillstånd har ökat kraftigt bland barn och unga under många år. Ökningen gäller framför allt adhd, autismspektrumtillstånd och depression.
Psykiatrin i siffror – Uppdrag psykisk hälsa – SKR
Här hittar du kunskapsunderlag för vård och behandling av olika psykiatriska tillstånd, inklusive för barn och unga:
Nationella riktlinjer psykisk hälsa – Socialstyrelsen
Nationella vård- och insatsprogram för psykisk ohälsa – Sveriges regioner i samverkan
Sedan 1 juli 2020 gäller nya bestämmelser om tvångsvård och tvångsåtgärder för barn i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV.
Socialstyrelsen har information om vad förändringarna innebär för dig som arbetar i vården. Det finns även en webbutbildning om LPT, och broschyrer som vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som vårdas med stöd av LPT eller LRV.
Dina rättigheter i tvångsvården – om LPT för dig som är under 18 år (pdf)
Dina rättigheter i tvångsvården – om LRV för dig som är under 18 år (pdf)
Hos Socialstyrelsen finns mer information om barn och unga i tvångsvården, och om psykisk hälsa hos barn och unga
Psykisk hälsa hos barn och unga - Socialstyrelsen