Stöd till placerade unga i övergången till självständigt boende

Med "unga" menas i denna text personer som är 17–21 år gamla.

Socialtjänsten har ett lagstadgat ansvar för att bedöma och tillgodose den unges behov av stöd och hjälp i samband med att placeringen avslutas. Det kan röra stöd och hjälp med frågor om ekonomi och med att ordna bostad, studier eller arbete. 

Ungas upplevelser tiden efter utflytt från familjehem eller HVB

När unga berättar om hur de ser på tiden efter att de flyttat ut från familjehem eller HVB, oroar de sig framför allt för

• hur de ska klara sin ekonomi
• hur de ska bo
• vad de ska göra – arbete eller utbildning
• vem som ska kunna hjälpa dem med praktiska saker
• hos vem de ska kunna få personligt stöd
• att de ska bli isolerade.

Forskning om 17–20-åringars erfarenheter av övergången från samhällsvård till vuxenliv, visar att den blir mer gynnsam om den sker över längre tid. Ungdomar som är delaktiga i planeringen av sin egen utflytt stärks både i att skapa nya och att bevara stödjande relationer i deras formella och informella nätverk. En viktig förutsättning för att klara svårigheter under övergången från samhällsvården, är att det finns bra vuxna som ungdomarna kan knyta an till. Vuxna som lyssnar på dem och får dem att känna sig delaktiga.

Stöd är viktigt både innan och efter att placeringen upphör

För de flesta unga som ska flytta hemifrån spelar föräldrarna en viktig roll i samband med vuxenblivandet. Det är föräldrarna som berättar om hur samhället fungerar och ger både praktiskt, ekonomiskt och emotionellt stöd. Forskning visar att många unga har en övergångsfas där de under en period testar att stå på egna ben och återvänder hem i omgångar.

Unga som är placerade har samma behov som andra unga av att få möjlighet att förbereda sig för vuxenlivet under en längre tid. Men för unga som varit långvarigt placerade har ofta kontakter med familj och nätverk försvagats. Detta gör att de inte har samma ekonomiska, emotionella och praktiska stöd hemifrån som jämnåriga och att det ofta saknas möjlighet att återvända till föräldrahemmet efter placering.

De flesta långvariga placeringar av barn och unga avslutas antingen i samband med 18-årsdagen eller i samband med att den unge går ut gymnasiet. Övergången från ung till vuxen inträffar därmed tidigare jämfört med jämnåriga, som i genomsnitt flyttar hemifrån i 20-årsåldern. En ung person som lämnar ett familjehem eller HVB för att flytta till eget boende har oftast inte heller möjlighet att återvända om det egna boendet inte fungerar. Utifrån det bristande nätverket löper den unge en risk att bli ensam och isolerad.

Insatser före och efter

För att socialtjänsten ska kunna tillgodose behovet av stöd behövs ofta både förberedande stödinsatser under placeringstiden och stödinsatser efter att placeringen upphört.

• Exempel på förberedande insatser: möjlighet att träna på olika praktiska färdigheter, få information om samhället och få hjälp med frågor om ekonomi, bostad, studier och arbete.
• Exempel på stödinsatser efter att placeringen upphört: ekonomiskt bistånd, boende, boendestöd och kontaktperson.

En viktig faktor enligt forskningen är att stödet finns kvar över tid så att de unga hinner lära in de färdigheter som behövs för vuxenlivet. Tiden bör motsvara den utdragna period som unga som inte varit placerade ges möjlighet till i sitt vuxenblivande.

Det händer att unga som fyllt 18 år vill klara sig på egen hand när placeringen har avslutats, utan att de är mogna för det. Socialnämnden har en viktig uppgift att motivera den unge att ta emot stöd. Om hen trots allt inte vill ha fortsatta insatser kan socialtjänsten komma överens med den unge om en uppföljande kontakt en tid efter att vården har upphört. Behov och önskemål om stöd kan variera över tid och en uppföljande kontakt kan motivera den unge att ta emot stöd.

Läs mer om socialtjänstens ansvar och om vikten av att i god tid planera inför att vården ska upphöra:

Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten, hos Socialstyrelsen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende, hos Socialstyrelsen

Samverkan mellan socialtjänstens enheter är viktigt

Det finns studier som visar att socialtjänsten inte alltid känner till sitt ansvar att ge stöd och hjälp i samband med att placeringen avslutas och att det finns en låg medvetenhet inom socialtjänsten om att dessa ungdomars situation och behov är annorlunda jämfört med andra ungdomars. Framför allt gäller detta på socialtjänstens vuxenenheter.

Många kommuner har delat in sin handläggning inom socialtjänsten i en barn- och ungdomsenhet och en vuxenenhet. När den unge flyttar till eget boende i samband med att placeringen avslutas brukar även handläggningen av ärendet på barn- och ungdomsenheten avslutas. Den unge får själv ansöka om fortsatt bistånd på socialtjänstens vuxenenhet.

Denna övergång kan bli problematisk för den unge, om vuxenenheten inte känner till socialnämndens ansvar att ge stöd och hjälp efter placering, eller inte kan ge det stöd som den unge har behov av. Därför är det viktigt att socialtjänstens barn- och ungdomsenhet samverkar med vuxenenheten i denna övergång, så att de stödbehov som uppmärksammats blir tillgodosedda. I vissa kommuner har man ordnat detta genom samhandläggning av ärendet mot slutet av placeringen. I andra kommuner har man skapat särskilda enheter för unga vuxna.

Många barn och unga är placerade i boenden som ligger utanför deras hemkommun. Det kan innebära att placeringskommunen ansvarar för stödet under placeringen, medan kommunen där boendet ligger kan komma att ta över ansvaret för att ge den unge stöd efter att placeringen upphört. Här är det viktigt att placeringskommunen och den nya kommunen samverkar för att tillgodose den unges behov av stöd.

Reflektionsmaterial för arbetsgrupper

Materialet kan användas för fördjupning och diskussion i arbetsgrupper inom socialtjänsten. Det är tänkt att användas under två möten, där det första syftar till att ta fram en gemensam problembild och det andra till att ta fram en handlingsplan.

Reflektionsmaterial – Gemensam problembild (powerpoint)

Reflektionsmaterial – Gemensam handlingsplan (powerpoint)

Instruktioner till mötesledaren – ifyllbar (pdf)

Reportage från två kommuner

Sölvesborgs kommun arbetar med att ha en dialog med alla placerade unga kring framtiden och vad som händer efter studenten.

Läs reportaget om arbetet i Sölvesborgs kommun

Botkyrka kommun har skapat en välfungerande organisation för att förbereda unga på ett självständigt liv utan insatser.

Läs reportaget om arbetet i Botkyrka kommun

Stödboende för barn och unga 16–20 år

Stödboende är en relativt ny placeringsform som tillkom 2016. Den är avsedd för barn och unga i åldern 16–20 år som behöver stöd för att förberedas för ett självständigt boende och vuxenliv. De barn och unga som tas emot ska i stor utsträckning kunna klara sin vardag utan hjälp. 

I många kommuner har en stor andel av de som placerats på stödboende varit ensamkommande. Men placeringsformen stödboende är inte särskilt avsedd för just denna målgrupp. Stödboende kan användas för alla unga i åldern 16–20 år som är i behov av ett eget boende i kombination med individuellt anpassat stöd. Antingen som ett fristående placeringsalternativ eller som utslussning från till exempel ett HVB.

2019 genomförde Socialstyrelsen en utvärdering av stödboende som bland annat visar på hur placeringsformen stödboende har använts. Utvärderingen beskriver många positiva erfarenheter som kommuner och placerade barn och unga i stödboende har.

Läs mer:

Uppföljning och utvärdering av stödboende för barn och unga 16-20 år, hos Socialstyrelsen

Meddelandeblad: Ny placeringsform, stödboende för barn och unga 16–20 år, hos Socialstyrelsen

Stödboende och andra placeringsformer, hos Kunskapsguiden