Enligt Gabriella Du Rietz, avdelningschef för barn- och familjeenheten, är det ett sätt att fånga upp oro och rusta ungdomarna för ett självständigt liv. Samtidigt görs en överlämning till andra enheter inom socialtjänsten för att förbereda dem på att exempelvis behov av försörjningsstöd kan komma att uppstå.
Hösttermin och skolstart innebär för Sölvesborgs kommun att barn- och familjeenheten ser över vilka ungdomar som har en placering och som kommer att ta studenten följande vår. Kommunen har sett att en tidig kontakt är ett sätt att mildra den oro som många unga känner inför framtiden.
-Många är inte rustade för vuxenlivet. Att ta studenten och gå vidare ut i livet kan kännas stort och skrämmande även för unga som har en familj att falla tillbaka på. Vår uppgift är att lotsa de här ungdomarna till ett självständigt liv genom att stötta dem i frågor som föräldrar brukar hjälpa sina barn med, säger Gabriella Du Rietz.
Kontakten sköts av kommunens barnsekreterare och utgår från stödmaterialet På väg. Dialogen fokuserar huvudsakligen på ungdomarnas egna tankar om framtiden.
-Det är viktigt att de själva är med och beslutar och får ansvar. De som inte vill ha stöd och hjälp försöker vi jobba motiverande med, vi ställer de svåra frågorna kring hur de tänker kring sin livssituation med försörjning, jobb, utbildning, bostad och hur de ska lösa sina liv utan insatser, säger Gabriella Du Rietz.
Stärker ungas kunskap
En viktig del i arbetet är att se till att ungdomarna ställer sig i bostadskö om de inte redan gjort det. Barnsekreterarna stöttar också kring ansökan till CSN för de unga som vill studera och ger de som varit i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin stöd att komma in i vuxenpsykiatrin.
-Vi hjälper de unga med vilka vägar de ska gå, de har själva oftast ingen vuxen som stöttar i myndighetskontakter.
Enligt Gabriella Du Rietz handlar mycket om att informera ungdomarna om vilka instanser som jobbar med vilka frågor och vart de kan vända sig för att exempelvis söka försörjningsstöd.
-Vi hade någon flicka som inte ville gå på studentbalen för att hon kände att hon behövde spara till dammsugare och strykjärn, det är beklämmande att de känner att de måste göra sådana prioriteringar. Vi märker att det behövs kunskap kring exempelvis ekonomiskt bistånd, säger hon.
I arbetet ingår kontakt med familjehemmen. Ibland kan det finnas särskilda skäl för att den unge ska bo kvar efter studenten, men enligt Gabriella Du Rietz är det vanligast att ungdomarna vill flytta.
- Familjehemmen gör en fantastisk insats och många familjehem behåller kontakten med den ung, men ofta är de ändå ensamma och har inga “normala” nätverk, säger hon och tillägger att kommunen just nu är i implementeringsfasen av Signs of safety där man bland annat jobbar med nätverkskartor för att stärka fungerande relationer hos de barn och unga som placeras.
-Kanske finns det några relationer vi kan förstärka och som de unga kan ha nytta av genom hela livet. Utreder vi inte nätverket så får vi inte reda på det. Det är viktigt att vi pratar med barnen och ungdomarna själva också eftersom de ibland har en helt annan bild än vårdnadshavarna kring vilka personer som är betydelsefulla för dem.
Förbereder genom överlämning
Barn- och familjeenheten gör också en överlämning till vuxenenheterna inom socialförvaltningen för att dessa ska kunna vara förberedda om behov uppstår.
-Vi har en dialog med andra enheter eftersom det kan komma att finnas behov av exempelvis boendestöd eller ekonomiskt bistånd. Det är inte säkert att det blir så, men vi måste vara förberedda, det får inte komma som en överraskning i maj månad, säger Gabriella Du Rietz.
Bakgrunden till det arbete som Sölvesborgs kommun bedriver idag kring placerade unga som närmar sig myndighetsålder och student är kommunens erfarenheter av ensamkommande unga i hem för vård och boende, HVB, och Statens institutionsstyrelses ungdomshem.
-Vi såg att det fanns ett behov att rusta dem för att bli vuxna ansvarstagande medborgare. Med personal dygnet runt och allt serverat är det svårt att lära sig även det mest grundläggande som att laga mat och passa tider. Föräldrar släpper ofta sina barn att ta ansvar efter ålder för att så småningom kunna fatta adekvata beslut som vuxna, det behöver även våra placerade barn och unga, säger Du Rietz.
För att nå dit bytte kommunen inriktning på verksamheten och inledde ett tätt samarbete mellan enheterna för integration, öppenvård och ekonomiskt bistånd med egen bostad som mål för de som närmade sig 18 år. Eftersom Sölvesborgs kommun inte har några egna stödboende för ensamkommande ungdomar hade dessa ärenden tidigare lösts med externa placeringar efter individuella behov.
-Nu jobbade vi bort alla placeringar så ungdomarna fick egna lägenheter och stöd av boendestödjare och socialsekreterare. De fick också hjälp att söka CSN. Hela tiden med individprövningar kring vad de behövde. Vi följde med på vägen och lotsade dem till ett självständigt liv så att de kunde integreras i samhället, säger Gabriella Du Rietz och tillägger att det vid behov finns möjlighet att erbjuda unga över 18 en placering med socialt kontrakt och stöd alternativt en familjehemsplacering.
Sölvesborg är en liten kommun och avstånden mellan enheterna är korta, men Du Rietz tror att nyckeln till framgång handlar mer om att ha en tydlig organisation för hur frågan ska hanteras.
- Vi sitter på samma enhet så det kanske är enklare för oss, men jag tror det mest gäller att ha en struktur för det. Det kan säkert kosta resurser första tiden, men alternativet kan ge oanade konsekvenser i framtiden med exempelvis psykisk ohälsa och kriminalitet. Vi har alla ett ansvar över unga som varit i vård, inte bara barn- och familjeenheterna utan alla enheter, säger hon.