2019 gjordes en större omorganisation på socialförvaltningen i Botkyrka. Enheten för ensamkommande barn och unga lades ner och målgruppen införlivades i den befintliga verksamheten. Samtidigt skapades en tjänst som integrationshandläggare för ensamkommande unga i åldrarna 18 till 21 år. På tjänsten finns Mattias Kubyar som jobbar med de unga som varit familjehemsplacerade men som bedöms ha fortsatt behov av stöd även efter de blivit myndiga.
-Familjeenhetens arbete fokuserar på grundläggande behov, hos mig handlar det mer om självförstärkande insatser där ungdomarna förbereds för ett självständigt vuxenliv, säger han.
De unga som varit familjehemsplacerade erbjuds oftast placering i stödboende, en egen lägenhet där ungdomen bor ensam men har tillgång till personal och kontaktperson dygnet runt. Det görs också regelbundna uppföljningar som lämnas över till socialnämnden.
- Planeringen kring ungdomen utgår ifrån socialtjänstens vårdplan och de individuella behoven med olika mål inom varje livsområde. Det kan handla om grundläggande saker som att få hjälp att ställa sig i bostadskö, söka boende eller arbete, rådgivning kring ekonomi eller stöd att klara av studier genom att socialtjänsten har kontakt med skolpersonal. Vissa har inga sociala nätverk och känner sig ensamma och behöver erbjudas möjlighet att delta i olika sociala sammanhang. Andra mår dåligt och har behov av stöd kring sin fysiska eller psykiska hälsa. Vi försöker kartlägga vad den enskilde behöver hjälp med och lotsa hen framåt. Fokus ligger på självständighet, säger Mattias Kubyar.
Han menar att syftet är att skapa kontinuitet, stabilitet, långsiktighet och trygghet så att ungdomarna kan fokusera på sin skolgång och ta studenten i lugn och ro istället för att tänka på vad som ska hända i framtiden. Ofta genomgår ungdomarna också andra processer parallellt som tar mycket tid och energi, exempelvis asylprocess.
För de som redan tagit studenten men inte fyllt 21 finns möjlighet att få en lägenhet som socialtjänsten disponerar via det kommunala bostadsbolaget. Här erbjuds möjligheten att bo fram till 21-årsdagen.
-Det är ingen placering på samma sätt som ett stödboende. Men det är en beviljad insats baserad på ett beslut och det finns en ansvarig handläggare. Det innebär att den unga har fortsatt möjlighet att få stöd i exempelvis en asylprocess eller bostadssökande, säger Mattias Kubyar.
Fokus på att klara skolan
Enligt Mattias Kubyar är den största utmaningen i arbetet med målgruppen att motivera skoltrötta ungdomar att tänka långsiktigt och bibehålla dem hela vägen.
-Ibland har de varit aktiva hos socialtjänsten i många år, de börjar bli vuxna och vill hoppa av skolan och börja jobba istället. Det kan handla om att de är skoltrötta eller behöver pengar för att försörja familj i utlandet, men det kan också handla om att de behöver kunna uppvisa en stadigvarande inkomst för att få permanent uppehållstillstånd. Det ingår i vårt arbete att motivera dem, men det är en frivillig insats och vi kan inte tvinga dem. Vill de inte samarbeta så har vi möjlighet att avsluta insatsen, men först försöker vi med alla tillgängliga medel, säger han.
Just fullständig gymnasieutbildning är ett av de viktigaste målen för arbetet, eftersom utbildning är en av de främsta faktorerna för att minska risken för arbetslöshet och kriminalitet.
-Här i Botkyrka finns ett genomgående liknande synsätt, från ledning till fält, om att vi måste ansvara för ekonomi och logi och vara ett stöd för att de unga ska klara sin skolgång. Det är en grundbult i deras liv. Vårt jobb är att ge barn och unga som vi tagit ansvar för en bättre framtid, säger Mattias Kubyar.
Öppenhet för samarbeten
I Botkyrka finns också en öppenhet för samarbeten med externa aktörer, framför allt i den ideella sektorn, som påverkar arbetet med målgruppen i positiv riktning. Ett exempel är SOS Barnbyars ungdomsprogram som ger möjlighet till stöd efter att socialtjänstens insatser avslutats.
-Externa aktörers arbete kompletterar vårt och upplevs ofta mindre kravfyllt av de unga. Så ska jag ge ett tips till andra kommuner är det att se över vilka möjligheter som finns och inte vara rädd för att hitta samarbeten, säger Mattias Kubyar.
Från kommunens sida ser man att satsningen på ungdomar som lämnar familjehemsplacering har förbättrat skolresultaten, majoriteten får sin gymnasieexamen vilket har gett dem möjligheter att integreras på arbetsmarknaden. Förbättrad hälsa och minskad risk att hamna i kriminalitet är också några av effekterna.
-De blir självständiga individer som känner sig trygga att lämna vården. Med hjälp av våra insatser har många av de som tidigare varit placerade ordnat egna boende, har körkort och arbete eller studerar vidare. De blir en del av samhället.