Munhälsa

Det nationella hälsoprogrammet för barn och unga baseras på både nya kunskapsstöd och kunskapsstöd som redan används. De kunskapsstöd som har tagits fram inom ramen för hälsoprogrammet är därmed ett komplement till de rekommendationer och riktlinjer som redan finns. Inom ramen för hälsoprogrammet har ett kunskapsstöd tagits fram inom området munhälsa. Kunskapsstödet sammanfattas nedan.

Du hittar det fullständiga kunskapsstödet här:

Som en del i kunskapsstödet har en rekommendation för en ny insats tagits fram.

Rekommendation för munhälsa

Till dig som möter barn upp till 24 månaders ålder i tandvården eller barnhälsovården

  • Bedöm risk för ohälsa i munnen hos alla barn senast vid 24 månaders ålder.

Varför?

Det är viktigt att tandvården eller barnhälsovården bedömer risk för ohälsa i munnen hos barn i tidig ålder. Genom tidig upptäckt av ohälsa eller risk för ohälsa i munnen, kan extra insatser sättas in och familjen kan få råd om goda levnadsvanor och förebyggande åtgärder mot karies och andra besvär.

Detta ger både barnet och familjen stöd för att skapa en trygg och hälsosam start för barnets munhälsa. Det minskar även risken för framtida sjukdom och dess konsekvenser.

Hur ska insatsen genomföras?

Insatsen kan organiseras olika beroende på regionala förutsättningar:

  • Tandvården genomför besöket.
  • Barnhälsovården genomför bedömningen med stöd från tandvården.

Bedömningen ska genomföras vid ett hälsobesök och innefatta tre delar:

1. Lyfta på läppen

  • Bedöm tänder, tandkött och slemhinna.

2. Bedöma munhälsa

  • Inhämta en social och allmän anamnes, till exempel syskon och förälders munhälsa.
  • Gör en samlad bedömning som omfattar både aktuell status i munhålan och risk-, frisk- och skyddsfaktorer som påverkar munhälsan.
  • Bedöm föräldraförmåga.
  • Dokumentera bedömning, eventuellt fynd och planering för uppföljning i journalen.

3. Samtala om hälsa

Samtala med förälder om:

  • Munhygienvanor, bland annat daglig tandborstning med fluoridtandkräm.
  • Kostvanor, med särskilt fokus på att främja goda vanor som till exempel vatten vid törst, regelbundna måltider och att undvika nattmål.

Kriterier för vidare hantering

Om du upptäcker tecken på risk för ohälsa, sjukdom eller om barnet har behov som kräver särskild kompetens, är det viktigt att remittera vidare till annan verksamhet för utredning eller behandling.

  • För tandvården kan det exempelvis handla om ohälsa i munnen som kan ge anledning till en kontakt med barnhälsovården, till exempel ett flertal kariesskador i ett barns mun.
  • För barnhälsovården kan det till exempel gälla misstänkt munsjukdom, omfattande karies eller när andra särskilda insatser från tandvården behövs.

Vid misstanke om att ett barn far illa ska orosanmälan göras enligt gällande lagstiftning.

Förutsättningar för genomförande

Införandet av den föreslagna insatsen kan innebära behov av:

  • utvecklade arbetssätt för bedömning av munhälsa inom barnhälsovården
  • utbildningsinsatser för personal
  • tydliga rutiner för remittering och samverkan mellan verksamheter
  • strukturerad dokumentation.

Insatsen kan genomföras som ett separat besök i tandvården eller integreras i befintliga besök inom barnhälsovården.

Oavsett vilken verksamhet som genomför bedömningen, behöver det finnas tydliga rutiner för samverkan och ansvarsfördelning. Tandvården har ett övergripande ansvar för vidare åtgärder och uppföljning vid identifierad tandvårdsrelaterad ohälsa.

Befintliga insatser och kunskapsstöd för munhälsa hos barn och unga

God munhälsa är en viktig del av barns och ungas välbefinnande. Den rekommenderade nya insatsen är ett tillägg till de befintliga insatser som i dagsläget utförs av tandvården respektive barnhälsovården.

Tandvård

  • Från 3 år: basundersökning erbjuds en gång per 18 månaders–24 månader för barn med låg risk för oral ohälsa och med normal bettutveckling. För barn med hög risk för oral ohälsa eller med avvikande bettutveckling erbjuds basundersökning med högst 12–15 månaders intervall, utöver preventiva och orsaksinriktade åtgärder med tätare intervall. Vid basundersökning genomförs systematisk riskbedömning med efterföljande orsaksutredning, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling samt uppmuntran till tandborstning två gånger dagligen med fluoridtandkräm.
  • Barn och unga som besöker tandvården för undersökning: genomför systematisk registrering av förekomst och grad av erosioner via index.
  • För 9–13 år: systematiskt arbetssätt för att diagnostisera eruptionsstörningar av hörntänder.
  • För barn >12 år som besöker tandvården för undersökning: systematisk identifiering av smärta och funktionsstörningar i käksystemet.
  • För 0–6 år: samverkan med barnhälsovården om levnadsvanor.
  • För 6–15 år: samverkan med skolan om att utbilda barnen i munhälsa.

Barnhälsovård

  • För förskoleålder: samtal om munhälsa, såsom mat, dryck, tandborstning och fluoridtandkräm, bör tas upp återkommande i hälsosamtal.

Befintliga kunskapsstöd inom munhälsa

Följande kunskapsstöd ger vägledning för arbetet med munhälsa hos barn och unga:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!