Du hittar det fullständiga kunskapsstödet här:
Som en del i kunskapsstödet har nya rekommendationer för sex insatser tagits fram.
Rekommendationer för att identifiera tidig risk för obesitas
Till dig som möter barn i barnhälsovården
- Bedöm risken för att utveckla obesitas eller annan ohälsa genom att identifiera BMI-kurvans lägsta punkt (adiposity rebound) hos alla barn före 2 års ålder i samband med hälsobesök.
- Visa barnets BMI-kurva och samtala om den med alla föräldrar vid barnets 10–12-månaders hälsobesök, för att informera dem om barnets naturliga BMI-utveckling.
- Följ barnets BMI-utveckling fortlöpande vid hälsobesöken inom barnhälsovården.
Varför?
Evidensen visar att bedömning av BMI-kurvan bidrar till en tidig identifiering av obesitas. Beprövad erfarenhet visar att samtal om barnets BMI-kurva med föräldrarna bidrar till ökade möjligheter för tidiga åtgärder vid obesitas.
Hur ska insatsen genomföras?
Rikshandboken i barnhälsovård rekommenderar redan att man visar barnets BMI-kurva och samtalar om den med föräldrar från att barnet är 10–12 månader. Detta för att belysa den normala tillväxttrenden. Där finns också beskrivningar av hur man gör dessa bedömningar och genomför samtalen:
Kriterier för vidare hantering
Om avvikande tillväxt identifieras behövs vidare hantering. Verksamheten bör ha rutiner för att bemöta barn med avvikelser och deras föräldrar. Det bör också finnas rutiner för att remittera barn till annan lämplig vårdinrättning vid behov.
Rekommendationer för tillväxtmätning
Till dig som möter barn i barnhälsovården
- Mät barnets vikt och längd regelbundet och gör en medicinsk bedömning av tillväxt inklusive BMI-utveckling.
- Gör mätningarna i samband med hälsobesöken vid följande åldrar:
- 0–6 dagar enligt rutiner för uppföljning efter förlossning
- 1–3 veckor, 4 veckor, 6 veckor, 8 veckor, 3 månader, 4 månader, 5 månader, 6 månader, 8 månader, 10 månader, 12 månader, 18 månader, 2,5 år, 3 år, 4 år och 5 år enligt barnhälsovårdens program.
Varför?
Evidensen visar att bedömning av tillväxtkurvan bidrar till en tidig identifiering av ohälsa. Beprövad erfarenhet visar att regelbunden bedömning av tillväxtkurvan bidrar till ökade möjligheter för tidiga åtgärder vid ohälsa.
Till dig som möter elever inom elevhälsans medicinska insats
Mät vikt och längd hos alla elever regelbundet och gör en medicinsk bedömning av tillväxt inklusive BMI-utveckling.
Gör mätningarna i förskoleklass, årskurs 2, 4, 5, 7 och 8 i grundskola, anpassad grundskola och specialskola samt i årskurs 1 i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola.
Varför?
Evidensen visar att bedömning av tillväxtkurvan bidrar till en tidig identifiering av ohälsa
Hur ska insatsen genomföras?
Mät vikt och längd samt gör en medicinsk bedömning i samband med hälsobesöket. Metoder för vikt- och längdmätning är standardiserade och väl kända inom barnhälsovården och elevhälsans medicinska insats.
Dokumentera resultaten av undersökningarna i barnets journal.
Kriterier för vidare hantering
Om avvikande tillväxt identifieras behövs vidare hantering. Verksamheten bör ha rutiner för att bemöta barn med avvikelser och deras föräldrar. Det bör också finnas rutiner för att remittera barn till annan lämplig vårdinrättning vid behov.
Rekommendationer för pubertetsbedömning
Till dig som möter elever inom elevhälsans medicinska insats
- Erbjud alla elever en helhetsbedömning av pubertetsutvecklingen i förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 4. Bedömningen inkluderar mätning av längd och vikt. Erbjud föräldrar till elever i förskoleklass och årskurs 4 att besvara en standardiserad föräldraenkät för att bedöma pubertetsstatus.
- Erbjud alla elever en bedömning av pubertetsstatus i årskurs 8. Bedömningen inkluderar vikt- och längdutveckling samt självskattning med hjälp av standardiserade metoder som bilder av pubertetsstadier eller Pubertal Developmental Scale (PDS).
Varför?
Evidensen visar att bedömning av pubertet kan genomföras för att upptäcka rubbningar som ger för tidig eller för sen pubertet.
Hur ska insatsen genomföras?
I förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 4, genomförs bedömningen som en helhetsbedömning där elevens längd, vikt och tillväxtkurva vägs samman med övriga relevanta uppgifter. I förskoleklass och årskurs 4 bör bedömningen kompletteras med en standardiserad föräldraenkät. Fokus i de yngre åldrarna är att upptäcka för tidig pubertet, särskilt hos flickor i förskoleklass och hos pojkar i årskurs 2. Bedömningen i årskurs 4 syftar också till att bekräfta för föräldrarna att pubertetsutvecklingen är normal.
I årskurs 8, låt i första hand eleverna göra en självskattning med svartvita bilder eller genomför en PDS-intervju. Bedömningen ska även väga in elevens vikt- och längdutveckling. Fokus i årskurs 8 är att upptäcka för sen pubertet hos både flickor och pojkar.
Pubertetsbedömningar kan vara integritetskänsliga för barn och ungdomar. Bedömningen genomförs på ett sätt som värnar barnets eller ungdomens integritet, trygghet och delaktighet. Information om syfte och genomförande behöver ges på ett sätt som är anpassat till ålder och mognad. Bemötandet behöver vara respektfullt och lyhört, och genomförandet anpassas utifrån barnets eller ungdomens individuella förutsättningar.
Pubertal developmental scale (PDS) – Föräldraenkät
Pubertal developmental scale (PDS) – Individenkät
Kriterier för vidare hantering
Om pubertetsavvikelser identifieras behövs vidare hantering. Verksamheten bör ha rutiner för att bemöta barn med avvikelser och deras föräldrar. Det bör också finnas rutiner för att remittera barn till annan lämplig vårdinrättning vid behov.
Rekommendationer för upptäckt av skolios
Till dig som möter elever inom elevhälsans medicinska insats
- Erbjud alla elever ryggundersökning minst i årskurs 4 och i årskurs 7.
Varför?
Syftet med ryggundersökningarna är att identifiera bålasymmetri som kan vara ett tidigt tecken på behandlingskrävande skolios. Beprövad erfarenhet visar att elever med skolios identifieras vid ryggundersökningar inom elevhälsans medicinska insats. Det möjliggör tidiga insatser.
Att alla elever erbjuds undersökningar i samma årskurser bidrar till att främja samordning och jämlik vård över landet. Det innebär också att elever som byter skola inte riskerar att missa någon av undersökningarna.
Hur ska insatsen genomföras?
Det är skolsköterskan eller skolläkaren vid elevhälsans medicinska insats som undersöker elevernas ryggar. Genomför undersökningen så här:
- Be eleven att stå upprätt medan du bedömer ryggens symmetri.
- Gör Adam’s Forward Bend Test (FBT): Be eleven att långsamt böja sig framåt med raka knän och armarna hängande nedåt. I denna position kan du lättare se en eventuell asymmetri.
- Om det finns någon asymmetri, använd en skoliometer för att mäta graden av rotation över ryggen. Undersökningen är enkel och smärtfri och används för att identifiera elever som kan behöva fortsatt medicinsk utredning.
Beakta elevens integritet, trygghet och delaktighet vid ryggundersökningar:
- Genomför undersökningen med respekt för elevens personliga integritet.
- Ge information som är anpassad till elevens ålder och mognad. Förklara bland annat hur undersökningen går till och vad syftet med den är.
- Ge eleven möjlighet att ställa frågor och vara delaktig utifrån sina förutsättningar.
Kriterier för vidare hantering
Ett skoliometervärde ≥5 grader kan föranleda vidare handläggning av skolläkare. Vanligtvis föranleder ett skoliometervärde ≥7 grader uppmätt av skolläkare vidare utredning med röntgen. Det kan finnas lokala rutiner för hur avvikande skoliometervärden under 5 grader hanteras.
Verksamheten bör ha rutiner för att bemöta barn med avvikelser och deras föräldrar. Det bör också finnas rutiner för att remittera barn till annan lämplig vårdinrättning vid behov.
Om eleven ska utredas vidare: informera och ha en dialog med både elev och föräldrar om avvikelsen och planerade åtgärder.
Befintliga insatser för tillväxt, pubertet och skolios
Tillväxt, pubertetsutveckling och ryggstatus följs redan idag inom barnhälsovården och elevhälsans medicinska insats, men arbetssätten och tidpunkterna varierar. De nya rekommendationerna innebär att insatserna tydliggörs och i vissa delar utökas för att skapa mer jämlika och samordnade insatser i hela landet.
Barnhälsovård
- Tillväxtmätning inklusive vikt och längd sker i samband med samtliga hälsobesök.
- BMI-kurvan visas och samtalas om med föräldrar vid hälsobesöket vid 10–12 månaders ålder och vid kommande hälsobesök.
Elevhälsans medicinska insats
- Tillväxt följs genom mätning av längd och vikt i samband med samtliga hälsobesök.
- Ryggundersökningar genomförs i årskurs 4 samt årskurs 6, 7 eller 8.
Befintliga kunskapsstöd inom tillväxt, pubertet och skolios
Följande kunskapsstöd ger vägledning för arbetet med tillväxt, pubertet och skolios hos barn och unga: