Levnadsvanor

Rekommendationer för fysisk aktivitet

Till dig som möter barn och föräldrar i barnhälsovården

• Samtala med föräldrar om fysisk aktivitet och stillasittande utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 0–5 år under hälsobesöken vid 4–6 månader, 8 månader, 10 eller 12 månader, och 18 månader.

Varför?

Fysisk aktivitet är viktig för barns fysiska och psykiska hälsa samt psykomotoriska utveckling. Trots det är barn numera stilla under större delen av sin vakna tid. Genom att rutinmässigt samtala med alla föräldrar som besöker barnhälsovården om fysisk aktivitet och stillasittande kan de tidigt bli medvetna om betydelsen för hälsan. Det kan ge föräldrar bättre förutsättningar för att skapa och upprätthålla goda vanor för fysisk aktivitet och stillasittande under barnets uppväxt.

Rekommendationer för skärmvanor

Till dig som möter barn och föräldrar i barnhälsovården

• Samtala med barn och föräldrar som besöker barnhälsovården om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer för 0–2 år och 2–5 år
  • Samtala med föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 0–2 år under hälsobesöken vid 4–6 månader, 8 månader, 10 eller 12 månader, och 18 månader.
  • Samtala med barn och föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 2–5 år under hälsobesöken vid 2,5 år, 3 år, 4 år och 5 år.

Till dig som möter elev och föräldrar i elevhälsans medicinska insats

• Samtala vid hälsobesök med elever och föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 6–12 år och 13–18 år
  • Samtala med elever och föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 6–12 år under hälsobesöken i förskoleklass och i årskurs 2 och 4.
  • Samtala med elever och föräldrar om skärmvanor utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer 13–18 år under hälsobesöken i årskurs 7 eller 8, och år 1 i gymnasiet.

Varför?

Det är vanligt att barn exponeras för skärmar redan före 1 års ålder. Statistiken visar att barns skärmtid ökar kraftigt med åldern redan under de första levnadsåren. Skärmanvändning verkar inte ha några positiva effekter på så små barns hälsa och kan leda till sämre sömn. Genom att samtala med alla föräldrar som besöker barnhälsovården om både föräldrarnas egna och barnens skärmvanor kan de tidigt bli medvetna om skärmvanor och skärmvanornas påverkan på barnen.

Det är viktigt att fortsätta att stödja en balanserad och säker skärmanvändning under hela uppväxten. Regelbundna samtal med elever och föräldrar om skärmvanor kan bidra till att skapa en medvetenhet om skärvanor och skärmvanornas påverkan på barnen, samt öka förutsättningarna för föräldrar och barn att skapa en hälsosam miljö och goda skärmvanor.

Rekommendationer för sömnvanor

Till dig som möter barn och föräldrar i barnhälsovården

• Samtala med barn och föräldrar om sömnvanor utifrån Folkhälsomyndighetens vägledningar och rekommendationer under hälsobesöken vid 1 vecka, 4–6 månader, 8 månader, 10 eller 12 månader, 18 månader, 3 år och 5 år.

Till dig som möter elev och föräldrar i elevhälsans medicinska insats

• Samtala med elever och föräldrar om sömnvanor utifrån Folkhälsomyndighetens vägledningar och rekommendationer under hälsobesöken i förskoleklass, i årskurs 4, 7 eller 8, och år 1 i gymnasiet.

Varför?

Goda sömnvanor är viktigt för både den psykiska och den fysiska hälsan. Under sömnen återhämtar kroppen sig och bygger upp viktiga funktioner som belastats under dagen. Genom att samtala med alla föräldrar till mindre barn om barnens sömnvanor kan en medvetenhet om goda sömnvanor och sömnens betydelse för hälsan etableras tidigt. Det kan ge föräldrar bättre förutsättningar att skapa och upprätthålla goda sömnvanor under barnens uppväxt.

Det är viktigt att fortsätta att stödja goda sömnvanor under hela uppväxten. Faktorer som stör sömnen kan ändras och olika rutiner kan vara hjälpsamma i olika åldrar. Genom regelbundna samtal med elever och föräldrar om sömnvanor utifrån generella och åldersspecifika rekommendationer kan en medvetenhet om sömnvanor och sömnens betydelse skapas. Det kan ge barn och föräldrar bättre förutsättningar för att tillsammans skapa och upprätthålla goda sömnvanor.

Rekommendationer för tobaks- och nikotinbruk

Till dig som möter barn och unga i tandvården

• Fråga barn och unga om tobaks- och nikotinanvändning vid basundersökningen från 12 års ålder.

Varför?

Trots att det är 18-årsgräns för köp av tobaks- och nikotinprodukter är det vanligt att barn och unga någon gång har snusat eller rökt. Det är viktigt att skydda barn och unga från att börja använda tobaks- och nikotinprodukter eftersom det är i ung ålder de flesta börjar använda produkterna och blir beroende.

Tandvården träffar regelbundet merparten av alla barn och unga och kan då rutinmässigt fråga om tobaks- och nikotinprodukter och erbjuda både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt öka medvetenheten kring riskerna med dessa produkter. Det ger barn och unga bättre förutsättningar att avstå från tobaks- och nikotinprodukter, och genom tidig upptäckt kan stöd erbjudas i ett tidigt skede.

Rekommendationer för spel om pengar

Till dig som möter elev och föräldrar i elevhälsans medicinska insats

• Samtala med elever och föräldrar om spel om pengar under hälsobesöken i årskurs 7 eller 8, och år 1 på gymnasiet.

Varför?

Trots att det är 18-årsgräns för spel om pengar är det vanligt förekommande att barn och unga spelar om pengar. Att spela om pengar som ung ökar risken för att få spelproblem senare i livet. Samtal om spel om pengar kan göra barn och unga medvetna om spel om pengar och de risker som finns med att spela om pengar. Det kan ge bättre förutsättningar för att stärka barns och ungas motståndskraft mot spel om pengar och för att kunna upptäcka spelproblem tidigt.