Du hittar det fullständiga kunskapsstödet här:
Kunskapsstödet innehåller inga nya rekommendationer. Det beskriver istället möjliga insatser för att främja barns och ungas psykiska hälsa samt förslag för det fortsatta arbetet inom området.
Möjliga insatser för psykisk hälsa
Det finns ett flertal möjliga insatser för att främja barns och ungas psykiska hälsa som skulle kunna användas inom de verksamheter som berörs av hälsoprogrammet. De olika insatserna behöver dock anpassas till verksamheters förutsättningar och strukturerade arbetssätt för att integreras i den ordinarie verksamheten. Insatserna, som beskrivs nedan, är grupperade utifrån områden som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa.
Föräldraskap och förälderbarnrelationer
Det finns vetenskapligt stöd för att universellt föräldraskapsstöd till gravida och föräldrar till barn upp till tre år kan stärka barns socioemotionella kompetens och psykiska välbefinnande. Föräldraskapsstöd kan också minska barns utsatthet för våld och försummelse. Stödet kan handla om att stärka samspel och anknytning, ge stöd i positivt föräldraskap och ge föräldrar verktyg för att möta barnets behov. Rekommendationer om stöd för att främja gott föräldraskap och förälder–barnrelationer finns i Kunskapsstöd föräldraskapsstöd.
Socioemotionella färdigheter
Det finns vetenskapligt stöd för att skolbaserade program för socioemotionellt lärande (SEL-program) kan stärka barns och ungas psykiska välbefinnande, psykologiska motståndskraft och socioemotionella kompetens. Programmen syftar ofta till att barn och unga ska utveckla förmåga att förstå och hantera känslor, ta andras perspektiv, lösa problem och skapa goda relationer. Insatserna kan vara relevanta från förskoleålder till gymnasieålder, men behöver anpassas efter kontexten och barns och ungas olika behov och förutsättningar.
Trygghet
Skolbaserade antimobbningsprogram kan minska förekomsten av mobbning, både när det gäller att utsätta andra och att själv bli utsatt. Hela-skolan-ansatser och relations- och samlevnadsundervisning, kan också bidra till att minska våld och mobbning. Inom barnhälsovården kan strukturerade arbetssätt vara viktiga för att identifiera och bemöta psykosociala riskfaktorer i små barns hemmiljö, till exempel ekonomisk oro, stress, psykisk ohälsa, risk- och missbruk samt våld i nära relationer.
Kamratrelationer
Goda kamratrelationer är en viktig skyddsfaktor för barns och ungas psykiska hälsa. Samtidigt går det inte i nuläget att bedöma effekten av enskilda insatser som enbart syftar till att främja positiva kamratrelationer. Insatser som främjar kamratrelationer kan delvis överlappa med arbetet med socioemotionellt lärande, trygghet och antimobbning.
Kunskap om psykisk hälsa
Skolbaserade insatser kan öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigma. Sådana insatser kan bidra till ökad psykisk hälsolitteracitet, det vill säga bättre kunskap om psykisk hälsa, psykisk ohälsa samt när och hur man kan söka stöd.
Sömnvanor
Rekommendationer om samtal om sömn finns i Kunskapsstöd levnadsvanor.
Fysisk aktivitet
Skolrelaterade insatser för fysisk aktivitet kan ha gynnsam effekt på ångest, motståndskraft och psykiskt välbefinnande. Det kan till exempel handla om insatser inom undervisning, skolmiljö eller organiserade aktiviteter. Rekommendationer om samtal om fysisk aktivitet och stillasittande finns i Kunskapsstöd levnadsvanor.
Säker och balanserad skärmanvändning
Skol-, föräldra-, lokalsamhälles- och vårdbaserade beteendeinsatser kan bidra till minskad skärmtid hos barn. Skolbaserade insatser kan också minska skärmtid hos äldre barn, och gruppbaserade psykosociala insatser kan minska problematisk användning av sociala medier hos ungdomar. Rekommendationer för samtal om säker och balanserad skärmanvändning, finns i Kunskapsstöd levnadsvanor.
Förebygga självskador och suicid
Det finns studier som visar att skolbaserade program som syftar till att stärka självreglering, samarbete och en god klassrumsmiljö kan minska risk för suicidförsök. Även program som syftar till att öka kunskap om psykisk hälsa, stärka färdigheter att hantera svåra situationer och öka hjälpsökande bland ungdomar kan minska risk för suicidförsök enligt dessa studier.
Befintliga insatser för att främja psykisk hälsa
Psykisk hälsa främjas redan idag inom flera verksamheter som möter barn, unga och föräldrar. Kunskapsstödet är ett underlag för att utveckla och stärka detta arbete.
Mödrahälsovård
- Uppmärksammande av psykisk hälsa, psykosociala riskfaktorer och behov av stöd under graviditeten.
- Föräldraskapsstöd inför barnets födelse.
Barnhälsovård
- Samtal om barnets psykosociala utveckling under samtliga hälsobesök.
- Föräldraskapsstöd under barnets första år och fortsatta uppväxt.
Förskola, skola och elevhälsan
- Samtal om elevens mående, trivsel, relationer, skolgång, levnadsvanor och stödbehov under samtliga hälsobesök.
- Förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete på gruppnivå, exempelvis genom klassrumsundervisning om ämnen relaterade till psykisk hälsa.
- Arbete med hälsofrämjande lärmiljöer, trygghet, relationer, utveckling och lärande.
- Arbete för att förebygga och motverka mobbning.
- Stödinsatser och anpassningar utifrån barns och elevers behov.
Ungdomsmottagningar
- Psykosociala insatser genom samtal om sexualitet, identitet och relationer.
Socialtjänsten
- Stöd till familjer i utsatta situationer och samverkan med hälso- och sjukvård, skola och andra aktörer vid behov.
Befintliga kunskapsstöd inom psykisk hälsa
Följande kunskapsstöd ger vägledning för arbetet för att främja barns och ungas psykiska hälsa: