Du hittar det fullständiga kunskapsstödet här:
Målet är att syn- och hörselnedsättningar hos barn och unga 0–20 år ska upptäckas tidigt och att barnet eller den unge kan få adekvata insatser. Det inkluderar att remitteras till en mer specialiserad verksamhet för vidare utredning och vid behov få hjälpmedel. På detta sätt får man möjlighet att optimera syn och hörsel, och kan minska risken för ytterligare försämring och andra problem.
Kunskapsstödet innehåller tio rekommendationer för kontroll av röd reflex samt syn- och hörselundersökningar. Det syftar även till att bidra till förbättrad samverkan och samordning mellan verksamheter runt barn och unga.
Rekommendationer för undersökning av röd reflex
Till dig som möter nyfödda inom första levnadsveckan på BB eller neonatalavdelning
- Undersök röd reflex på alla nyfödda inom första levnadsveckan (korrigerad ålder).
- Metod: röd reflex-test.
Kriterier för vidare hantering
Vid avvikande röd reflex-test: kontakta en ögonklinik samma dag för remittering till ögonläkare.
Varför?
Tidig diagnos under barnets första levnadsår är viktigt för att tidigt identifiera avvikelser som kan innebära livshotande eller synhotande sjukdomar såsom kongenital katarakt (medfödd grå starr) och retinoblastom (tumör), samt för att kunna ta ställning till synprognos och behandling inom kritisk period. Röd reflex-test utförs för att upptäcka synhindrande tillstånd som kongenital katarakt. Behandling av kongenital katarakt kan förebygga synnedsättning och blindhet.
Hur ska insatserna genomföras?
Kontroll av röd reflex utförs på alla nyfödda barn inom första levnadsveckan i samband med nyföddhetsundersökning på BB eller neonatalavdelning. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden röd reflex-test.
Kontrollera röd reflex så snart som möjligt efter att eventuell svullnad på ögonen har lagt sig. Använd oftalmoskop vid undersökning av den röda reflexen i pupillen. Använd ingen skärpa eller linsstyrka på oftalmoskopet. Genomför undersökningen med dämpad belysning i rummet och med genomfallande ljus på cirka 40–50 cm avstånd. Lys med oftalmoskopet på varje öga. Röd reflex ska noteras likvärdigt på båda ögonen för att kontrollen ska vara godkänd. Asymmetri är alltid ett observandum. Ett normalt fynd visar en symmetrisk, jämn och röd eller orange reflex i båda ögonen utan skuggor, mörka fläckar eller färgskillnader. En normal röd reflex utesluter inte ögonsjukdom.
Ögon som är mer pigmenterade i iris och näthinna kan vara svårare att identifiera röd reflex på. I svårbedömda fall kan barnet behöva undersökas av ögonläkare.
Informera föräldrarna om varför kontroll av röd reflex görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning.
Läs mer här:
Till dig som möter barn inom barnhälsovården
- Undersök röd reflex på alla barn vid 4 veckors ålder.
- Undersök röd reflex på alla barn vid 6 månaders ålder.
- Undersök röd reflex på alla barn vid 10–12 månaders ålder.
- Metod: röd reflex-test.
Kriterier för vidare hantering
Vid avvikande röd reflex-test: kontakta en ögonklinik samma dag för remittering till ögonläkare.
Varför?
Tidig diagnos under barnets första levnadsår är viktigt för att tidigt identifiera avvikelser som kan innebära livshotande eller synhotande sjukdomar såsom kongenital katarakt (medfödd grå starr) och retinoblastom (tumör), samt för att kunna ta ställning till synprognos och behandling inom kritisk period. En mindre kongenital katarakt kan försämras och upptäckas under första levnadsåret. Det finns fortfarande möjlighet att behandla och undvika sämre tillstånd. Behandling av kongenital katarakt kan förebygga synnedsättning och blindhet.
Hur ska insatserna genomföras?
Kontroll av röd reflex utförs på alla barn i samband med teambesök av läkare och barnhälsovårdssjuksköterska. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden röd reflex-test.
Använd oftalmoskop vid undersökning av den röda reflexen i pupillen. Använd ingen skärpa eller linsstyrka på oftalmoskopet. Genomför undersökningen med dämpad belysning i rummet och med genomfallande ljus på cirka 40–50 cm avstånd. Lys med oftalmoskopet på varje öga. Röd reflex ska noteras likvärdigt på båda ögonen för att kontrollen ska vara godkänd. Asymmetri är alltid ett observandum. Ett normalt fynd visar en symmetrisk, jämn och röd eller orange reflex i båda ögonen utan skuggor, mörka fläckar eller färgskillnader. En normal röd reflex utesluter inte ögonsjukdom.
Ögon som är mer pigmenterade i iris och näthinna kan vara svårare att identifiera röd reflex på. I svårbedömda fall kan barnet behöva undersökas av ögonläkare.
Informera föräldrarna om varför kontroll av röd reflex görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning.
Läs mer här:
Rekommendationer för synundersökningar
Till dig som möter barn inom barnhälsovården
- Undersök synen på alla barn vid 4 års ålder.
- Metod: HVOT-tavla alternativt Lea-tavla.
Kriterier för vidare hantering
| Synskärpa HVOT-/Lea-tavla | Åtgärd |
|---|---|
| 0,8 eller bättre på båda ögonen |
Godkänt test. |
| 0,65 på båda ögonen eller 0,65 på ena och 0,8 på det andra ögat |
Omtest vid 5 års ålder inom barnhälsovården. Vid ej godkänt omtest vid 5 års ålder med synskärpa sämre än 0,8 på något öga skicka remiss till ögonläkare eller ortoptist. |
| 0,65 på ena ögat och 1,0 på andra ögat |
Omtest inom 1 månad. Vid ej godkänt omtest skicka remiss till ögonläkare eller ortoptist. |
| Sämre än 0,65 på ena ögat eller båda ögonen |
Omtest inom 1 månad. |
Varför?
Att tidigt upptäcka synnedsättning kan vara avgörande för att förebygga eller behandla amblyopi. Tidig diagnos är viktigt för att kunna ta ställning till synprognos samt behandling inom kritisk period.
Hur ska insatsen genomföras?
Utför synundersökning på alla barn i samband med 4-års hälsobesök inom barnhälsovården. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden HVOT-tavla eller Lea-tavla.
Berätta för barnet varför synundersökningen görs och hur den går till. Sträva alltid efter att barnet ska känna sig delaktig i undersökningen. Undvik lampor som bländar barnet. Använd ocklusionsklisterlapp för att täcka vänster respektive höger öga i samband med synundersökning på ett öga i taget. Om barnet har glasögon, genomför undersökningen med glasögonen på.
Informera föräldrarna om varför synundersökningen görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning.
Beskrivning av metoder finns i Kunskapsstöd syn- och hörselundersökningar
Läs mer här:
Till dig som möter barn inom elevhälsans medicinska insats
- Undersök synen på alla barn i förskoleklass (6 års ålder).
- Metod: KM-tavla.
Kriterier för vidare hantering
| Synskärpa KM-tavla | Åtgärd |
|---|---|
| 0,8 eller bättre på båda ögonen | Godkänt. Ingen ytterligare åtgärd. |
| Sämre än 0,8 på ena eller båda ögonen | Omtest inom 1 månad. Vid ej godkänt omtest skicka remiss till ögonläkare eller ortoptist. |
Varför?
Synundersökning i förskoleklass är viktig eftersom den gör det möjligt att upptäcka synproblem som barnet själv kanske inte märker. Obehandlade synfel kan påverka inlärning och koncentration som är viktiga förutsättningar för att klara skolgången. Tidig diagnos är viktigt för att kunna ta ställning till synprognos samt behandling inom kritisk period.
Hur ska insatsen genomföras?
Utför synundersökning på alla barn i förskoleklass (6 års ålder) i samband med hälsobesök inom elevhälsans medicinska insats. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden KM-tavla.
Berätta för barnet varför synundersökningen görs och hur den går till. Sträva alltid efter att barnet ska känna sig delaktig i undersökningen. Undvik lampor som bländar barnet. Använd ocklusionsklisterlapp för att täcka vänster respektive höger öga i samband med synundersökning på ett öga i taget. Om barnet har glasögon, genomför undersökningen med glasögonen på.
Informera barnet och föräldrarna om varför synundersökningen görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning.
Beskrivning av metod KM-tavla finns i Kunskapsstöd syn- och hörselundersökningar
Till dig som möter barn inom elevhälsans medicinska insats
- Undersök synen på alla barn i årskurs 4 (10 års ålder).
- Metod: KM-tavla.
Kriterier för vidare hantering
| Synskärpa KM-tavla | Åtgärd |
|---|---|
| 0,8 eller bättre på båda ögonen | Godkänt. Ingen ytterligare åtgärd. |
| Sämre än 0,8 på ena eller båda ögonen | Informera förälder om att kontakta legitimerad optiker för undersökning. |
Varför?
Synundersökningen syftar till att hitta oupptäckta synfel och identifiera barn som har behov av glasögon. I åldern 8–12 år är det vanligt att närsynthet (myopi) börjar utvecklas, och det är viktigt att erbjuda synundersökning för att säkerställa god syn. Synproblem kan förvärras om de inte korrigeras och kan även leda till koncentrationssvårigheter, problem med inlärning och huvudvärk. Tidig diagnos är viktigt för att kunna ta ställning till synprognos samt behandling i god tid.
Hur ska insatsen genomföras?
Utför synundersökning på alla barn i årskurs 4 (10 års ålder) inom elevhälsans medicinska insats. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden KM-tavla.
Berätta för barnet varför synundersökningen görs och hur den går till. Sträva alltid efter att barnet ska känna sig delaktig i undersökningen. Undvik lampor som bländar barnet. Använd ocklusionsklisterlapp för att täcka vänster respektive höger öga i samband med synundersökning på ett öga i taget. Om barnet har glasögon, genomför undersökningen med glasögonen på.
Informera barnet och föräldrarna om varför synundersökningen görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning. Vid avvikande synundersökning, informera föräldrarna skriftligt om deras ansvar att själva kontakta en legitimerad optiker för undersökning av barnets syn och eventuell åtgärd.
Beskrivning av metod KM-tavla finns i Kunskapsstöd syn- och hörselundersökningar
Rekommendationer för hörselundersökningar
Till dig som möter nyfödda inom BB eller neonatalavdelning
- Undersök hörseln på alla nyfödda tidigast efter 48 timmar (korrigerad ålder).
- Metod: TEOAE
Kriterier för vidare hantering
| Hörselundersökning TEOAE | Åtgärd |
|---|---|
| TEOAE–svar erhållits på båda öronen | Godkänd. Ingen ytterligare åtgärd. |
| TEOAE–svar ej erhållits på båda öronen |
Omtest tidigast nästa dag. Vid ej godkänt omtest skicka remiss för hörseldiagnostik. |
Slutför undersökning med TEOAE inklusive omtest före 2 veckors ålder (korrigerad ålder).
Varför?
Att undersöka hörseln på alla nyfödda innebär möjlighet till tidig upptäckt av hörselnedsättning och insats med målet att komma i gång med habilitering och utprovning av hörhjälpmedel vid 3–6 månaders ålder. Vid hörselundersökning tidigare än 48 timmar efter förlossningen är risken för uteblivna svar till följd av kvarvarande fostervatten stor. Barn med hörselnedsättning eller dövhet som eller dövhet som inte har fått hörseln kontrollerad som nyfödd upptäcks ofta först vid närmare 2 års ålder.
Hur ska insatserna genomföras?
Utför hörselundersökning på alla nyfödda barn (korrigerad ålder) tidigast efter 48 timmar efter födelsen i samband med nyföddhetsundersökning på BB eller neonatalavdelning. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden TEOAE.
Undersök hörseln med kalibrerad TEOAE-apparat. Gör undersökningen vid goda mätförhållanden, när barnet är lugnt eller sover. Kvarvarande fostervatten eller fosterfett i hörselgången kan bidra till felaktigt resultat.
Informera föräldrarna om varför hörselundersökningen görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning.
Beskrivning av metod TEOAE finns i Kunskapsstöd syn- och hörselundersökningar
Till dig som möter barn inom barnhälsovården
- Undersök hörseln på alla barn vid 4 års ålder.
- Metod: lekaudiometri, frekvenserna 500, 1 000, 2 000, 4 000 och 6 000 Hz, screeningnivå 25 dB HL (eng. decibel hearing level).
Kriterier för vidare hantering
| Hörselundersökning lekaudiometri | Åtgärd |
|---|---|
| Ej godkänd hörselundersökning vid 4 års ålder är 30 dB HL eller mer på två frekvenser 500–4 000 Hz på samma öra, alternativt 40 dB HL eller mer på en frekvens 1 000–6 000 Hz på något av öronen | Omtest inom en månad. Vid ej godkänt omtest skicka remiss för diagnostisk hörselundersökning. |
Varför?
Nytillkomna temporära och permanenta hörselnedsättningar kan debutera när som helst under barnets uppväxt. Hörselundersökningar som utförs på nyfödda identifierar inte mindre hörselnedsättningar och dessa kan försämras över tid. Bland yngre barn är det vanligt med hörselnedsättning till följd av undertryck i mellanörat. Tidig upptäck av hörselnedsättning och insatser i form av habilitering eller rör i öronen, minskar risken för att hörselnedsättningen inverkar negativt på barnets språkliga och psykosociala utveckling.
Hur ska insatserna genomföras?
Utför hörselundersökning på alla barn i samband med 4 års hälsobesök på barnhälsovården. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden lekaudiometri.
Berätta för barnet varför hörselundersökningen görs och hur den går till. Sträva alltid efter att göra barnet delaktig i undersökningen. Utför hörselundersökningen med kalibrerad audiometer och med ljudisolerade hörlurar. Genomför undersökningen i ett tyst eller ljudisolerat rum för att minska yttre ljuds påverkan på resultatet. Testa ett öra i taget. Barn som har diagnostiserad hörselnedsättning och har planerad uppföljning på sin hörselmottagning, behöver inte göra hörselundersökning inom barnhälsovården.
Informera föräldrarna om varför hörselundersökningen görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning.
Beskrivning av metod lekaudiometri finns i Kunskapsstöd syn- och hörselundersökningar
Läs mer här:
Till dig som möter barn inom elevhälsans medicinska insats
- Undersök hörseln på alla barn i förskoleklass (6 års ålder).
- Metod: tonaudiometri, frekvenserna 500, 1 000, 2 000, 4 000 och 6 000 Hz, screeningnivå 20 dB HL.
Kriterier för vidare hantering
| Hörselundersökning tonaudiometri | Åtgärd |
|---|---|
| Ej godkänd hörselundersökning vid 6 års ålder är 25 dB HL eller mer på två intilliggande frekvenser 500–6 000 Hz, alternativt 35dB HL eller mer på en frekvens 1 000–6 000 Hz | Omtest inom en månad. Vid ej godkänt omtest skicka remiss för diagnostisk hörselundersökning. |
Varför?
För barn i förskoleklass är det viktigt att identifiera tilltagande permanenta försämringar och senare förvärvade eller nytillkomna hörselnedsättningar. Det är vanligt i denna ålder att barn har temporära men långvariga hörselnedsättningar. Det är viktigt att undersöka hörseln för att minska risk för att hörselnedsättning ska påverka barnets språkutveckling, lärande och kommunikationsförmåga.
Hur ska insatsen genomföras?
Utför hörselundersökning på alla barn i förskoleklass (6 års ålder) i samband med hälsobesök inom elevhälsans medicinska insats. Det är viktigt att utföraren har utbildning i metoden tonaudiometri.
Berätta för barnet varför hörselundersökningen görs och hur den går till. Sträva alltid efter att göra barnet delaktig i undersökningen. Använd kalibrerad audiometer och ljudisolerade hörlurar. Genomför undersökningen i ett tyst eller ljudisolerat rum för att minska yttre ljuds påverkan på resultatet. Låt barnet sitta med ryggen mot den som mäter för att säkerställa tillförlitligheten i undersökningen. Testa ett öra i taget. Barn som har diagnostiserad hörselnedsättning och har planerad uppföljning på sin hörselmottagning, behöver inte göra hörselundersökning inom elevhälsans medicinska insats.
Informera barnet och föräldrarna om varför hörselundersökningen görs, om resultatet och vikten av eventuell uppföljning.
Beskrivning av metod tonaudiometri finns i Kunskapsstöd syn- och hörselundersökningar
Befintliga syn- och hörselundersökningar för barn och unga
Tidigare har det saknats nationella rekommendationer för hur en strukturerad bedömning och uppföljning för alla barn bör göras samt för remisskriterier för syn- och hörselundersökningar. Rekommendationerna för kontroll av röd reflex och syn- och hörselundersökningar innebär inte några förändringar utifrån aktuella undersökningar som idag genomförs på BB, neonatalavdelning, barnhälsovården och inom elevhälsans medicinska insats.
Ny universell insats
Synundersökning för barn i årskurs 4 (10 års ålder) inkluderas som en universell synundersökning inom elevhälsans medicinska insats.
Befintliga kunskapsstöd inom syn- och hörselundersökningar
Detta kunskapsstöd kompletterar befintliga vägledningar för att tydliggöra vilka syn- och hörselundersökningar och kontroll av röd reflex som bör erbjudas på en universell nivå till alla barn. För barn som har ökad risk för syn- och hörselnedsättning eller olika funktionsnedsättningar kan det behövas ytterligare bedömningar, enligt andra riktlinjer eller klinisk beprövad erfarenhet inom respektive område.
Följande kunskapsstöd ger vägledning för arbetet med syn- och hörselundersökningar för barn och unga: