Föräldraskapsstöd

Du hittar det fullständiga kunskapsstödet här

• Kunskapsstöd föräldraskapsstöd

Fyra rekommenderade insatser har tagits fram inom mödrahälsovård, barnhälsovård och socialtjänst eller annan kommunal verksamhet.

Hur ska insatsen genomföras?

Samtalet bör i första hand genomföras fysiskt, men kan kompletteras med digitala möten eller hybridlösningar. Samtalet bör utgå från ett strukturerat metodstöd. I gemensamma föräldrasamtal behöver mödrahälsovården:

• verka för ett tydligt barnperspektiv med fokus på barnets bästa
• ge konkret stöd i kommunikation, problemlösning och konflikthantering
• initiera och leda reflektion kring roller, förväntningar och ansvarsfördelning i hemmet, omsorgen av barnet och föräldraledigheten
• bekräfta båda föräldrarna som lika viktiga omsorgspersoner genom ett inkluderande förhållningssätt
• normalisera stress, osäkerhet och känslomässiga reaktioner i övergången till föräldraskap
• planera fortsatt stöd och informera om andra föräldraskapsstödjande insatser.

Samtalet introduceras vid ett besök och följs upp vid nästa, med stöd av hemuppgifter och reflektionsfrågor. Ett eller två ordinarie besök kan behöva förlängas för att samtalet ska kunna genomföras.

Gemensamt föräldrasamtal ska ses som ett komplement och inte ersätta föräldraskapsstöd i mindre grupper som redan innehåller samtal om omställning, omhändertagande av barnet, förändringar i parrelationen och samarbetsstrategier.
Bjud inte in till gemensamt föräldrasamtal om du misstänker eller vet att det finns hot eller våld i relationen. Genomför i stället enskilda samtal med vardera föräldern och säkerställ att både den våldsutsatta och utövaren erbjuds adekvat stöd enligt vårdgivarens rutiner.

Kriterier för vidare hantering

Gemensamt föräldrasamtal kan synliggöra behov av ytterligare bedömning eller riktade insatser. Särskild uppmärksamhet bör ges när följande förekommer:

• hög konfliktnivå eller bristande samarbetsförmåga mellan blivande föräldrar
• psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning hos minst en förälder
• social eller ekonomisk utsatthet
• språkliga eller kulturella hinder som påverkar kommunikation eller delaktighet
• misstanke om eller kännedom om våld i nära relationer
• behov av omfattande stöd från flera vård- eller samhällsaktörer.

Konsultera eller remittera vid behov till mödrabarnhälsovårdspsykolog, psykiatri, socialtjänst eller familjerådgivning, särskilt vid psykisk ohälsa, relations¬svårigheter eller förekomst av eller oro för våld i nära relationer.

Hur ska insatserna genomföras?

Samtalet ska genomföras fysiskt i enrum och bör utgå från ett strukturerat metodstöd.
Födande föräldrar bör erbjudas enskilt föräldrasamtal i anslutning till EPDS-screening när barnet är 6–8 veckor.

Icke-födande föräldrar bör erbjudas ett enskilt föräldrasamtal när barnet är 3–5 månader.
Enskilt föräldrasamtal till vardera föräldern bör omfatta följande områden:

• barnet
• att vara förälder
• familjen – föräldrars samarbete
• egen situation – psykisk hälsa, stress eller oro
• övriga individuella funderingar
  samt
• våld i nära relationer
• hälsosamma levnadsvanor och riskbruk eller skadligt bruk och beroende.

Kriterier för vidare hantering

I det enskilda föräldrasamtalet kan det uppkomma behov av ytterligare stöd. Särskild uppmärksamhet bör ges till föräldrar med:

• psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller andra svårigheter hos förälder eller barn
• social eller ekonomisk utsatthet
• språkliga eller kulturella behov
• närstående som i hög utsträckning är involverade i barnets omvårdnad.

Hur ska insatserna genomföras?

Gemensamt föräldrasamtal bör erbjudas alla föräldrar som inte deltagit i föräldraskapsstöd i mindre grupp eller som behöver utökat stöd. Samtalet ska erbjudas även om en av föräldrarna deltagit i föräldraskapsstöd i mindre grupp.

Ge i första hand gemensamt föräldrasamtal som ett utvidgat 8–10-månaders hembesök.

I gemensamma föräldrasamtal behöver barnhälsovården:

• ha ett tydligt barnperspektiv med fokus på barnets bästa
• fokusera på föräldra–barnrelation och positivt samspel
• bekräfta båda föräldrarna som lika viktiga omsorgspersoner genom ett inkluderande förhållningssätt
• ge konkret stöd för samarbete, kommunikation, gemensam problemlösning och konflikthantering
• uppmärksamma roller, förväntningar, ansvarsfördelning och möjlighet till återhämtning
• planera fortsatt stöd och informera om andra föräldraskapsstödjande insatser.

Introducera samtalet vid ett besök och följ upp vid nästa besök med stöd av hemuppgifter och reflektionsfrågor. Vid behov kan fortsatt riktat föräldraskapsstöd erbjudas.

Kriterier för vidare hantering

Det gemensamma föräldrasamtalet kan identifiera behov av fortsatt uppföljning, utökat stöd eller riktade insatser. Bedömningen bör utgå från barnets behov samt föräldrarnas omsorgsförmåga, samspel och samarbetsförmåga. Utökat stöd kan exempelvis innebära tätare uppföljning, förstärkta stödsamtal eller samordning med andra aktörer inom vård och omsorg.
 
Särskild uppmärksamhet bör ges när följande förekommer:

• hög konfliktnivå mellan föräldrar
• psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller andra svårigheter hos förälder eller barn
• begränsat socialt nätverk eller ekonomisk utsatthet
• språkliga hinder eller kulturella hinder.

För både enskilda och gemensamma föräldrasamtal kan det bli aktuellt att vid behov konsultera eller remittera till mödrabarnhälsovårdspsykolog, psykiatri, socialtjänst eller familjerådgivning, särskilt vid psykisk ohälsa, relationssvårigheter eller förekomst av eller oro för våld i nära relationer. Om personal inom barnhälsovården får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska en anmälan genast göras till socialnämnden.

Hur ska insatsen genomföras?

Kommunen har huvudansvar för att manualbaserat föräldraskapsstöd i mindre grupp erbjuds under barnets hela uppväxt, främst genom den förebyggande socialtjänsten. Stödet kan också ges av exempelvis familjecentral, förskola och skola, enskilt eller i samverkan. Civilsamhällets aktörer kan vara viktiga samverkansparter.
Insatsen bör genomföras i enlighet med programmets manual. I första hand rekommenderas att kommunen väljer ett manualbaserat föräldraskapsstödsprogram som är utvärderat i minst en randomiserad kontrollerad studie i nordisk kontext.

Exempel på föräldraskapsstödsprogram som möter dessa kriterier är:

• ICDP 0–18 år till alla föräldrar
• ABC 3–12 år till alla föräldrar
• Ladnaan+ Connect 11–16 år till enbart somaliska föräldrar.

Några centrala faktorer som bidrar till mer effektiv implementering är:

1. Föräldraskapsstödsprogrammet är lättillgängligt för alla föräldrar, till exempel på olika tider och olika språk eller lätt svenska.
2. Personer som är utbildade i programmen har goda förutsättningar för att vara aktiva som gruppledare.
3. Föräldraskapsstödet följs upp med fokus på hur många föräldrar som deltar i programmet och om det finns målgrupper som inte nås.
4. Föräldrarnas upplevelse av programmet, dess kvalitet och upplevda effekter i föräldra–barnrelationen följs upp systematiskt, exempelvis genom målgruppsdialoger eller med enkäter.
5. Gruppledarnas utbildning och handledning omfattar kriterier och tillvägagångssätt för att fånga upp familjer som behöver mer stöd. Rutiner för att slussa föräldrar vidare är upparbetade i verksamheten.

Kriterier för vidare hantering

Föräldrar som deltar i föräldraskapsstöd i mindre grupp kan vara i behov av ytterligare stöd.
Det kan exempelvis handla om att det förekommer:

• psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller andra svårigheter hos förälder eller barn
• mycket bråk och konflikter mellan föräldrar eller förälder och barn
• indikationer på våld eller skadligt bruk och beroende inom familjen.

Verksamheten ska ha rutiner för hänvisning till relevant stöd när behov av ytterligare insatser identifieras. Vid misstanke om att ett barn far illa, exempelvis till följd av beroendeproblematik eller våld i nära relationer, ska gruppledaren göra en orosanmälan till socialnämnden.

Förutsättningar för genomförande

Ett långsiktigt och jämlikt kunskapsbaserat föräldraskapsstöd förutsätter tydliga organisatoriska strukturer, aktivt ledarskap och ett systematiskt kvalitetsarbete. Hur insatser införs, förankras och vidmakthålls över tid är avgörande för att uppnå positiva effekter.

Införandet av de rekommenderade insatserna kan innebära behov av:

• utvecklade arbetssätt för föräldraskapsstöd inom mödrahälsovården, barnhälsovården och socialtjänsten
• förlängda eller utökade besök inom mödrahälsovården och barnhälsovården
• utbildning för personal i föräldraskapsstödjande förhållningssätt, samtalsmetodik, att leda grupp och arbete med komplexa familjer och livssituationer
• kontinuerlig handledning, kollegialt lärande och tid för reflektion
• tydlig ansvarsfördelning och rutiner för dokumentation, uppföljning, vidare hänvisning, samverkan och vidmakthållande
• flexibla och tillgängliga stödformer, inklusive digitala insatser och anpassad information
• strategiskt arbete för jämlik och jämställd tillgång till föräldraskapsstöd för alla föräldrar, oavsett familjekonstellation eller livssituation
• strukturer för att följa upp deltagande, kvalitet och effekter samt säkerställa kontinuitet i stödet.

Befintliga insatser för föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstöd erbjuds redan i dag av flera aktörer och verksamheter. Det finns dock en variation mellan hur olika kommuner och regioner erbjuder föräldraskapsstöd. De nya rekommenderade insatserna är ett tillägg till och en förstärkning av befintligt stöd.

Mödrahälsovård

• Föräldraskapsstöd i samband med ordinarie besök under graviditeten.
• Föräldraskapsstöd i mindre grupp tillsammans med andra blivande föräldrar.

Barnhälsovård

• Föräldraskapsstöd vid hälsobesök under barnets första fem år.
• EPDS-screening till födande förälder när barnet är 6–8 veckor.
• Enskilt föräldrasamtal med icke-födande förälder när barnet är 3–5 månader.
• Föräldraskapsstöd i mindre grupp tillsammans med andra nyblivna föräldrar.

Förskola, skola och elevhälsan

• Utvecklingssamtal, föräldramöten och samverkan kring barnets lärande, hälsa och utveckling.
• Uppmärksammande av behov av stöd till familjen i samband med elevers hälsobesök.

Socialtjänst

• Föräldraskapsstöd i olika former som varierar mellan kommuner, till exempel genom förebyggande socialtjänst och familjecentraler.
• Manualbaserade föräldraskapsstödsprogram i grupp i vissa kommuner.
• Individuellt stöd till föräldrar.

Befintliga kunskapsstöd inom föräldraskapsstöd

Följande kunskapsstöd ger vägledning för arbetet med föräldraskapsstöd:

• Nationella riktlinjer: Graviditet, förlossning och tiden efter
• Graviditet, förlossning och tiden efter – Förslag till nationell plan 2026–2035 
• Samarbete med vårdnadshavare
• Föräldraskapsstöd genom hela uppväxten. En kartläggning av föräldrars behov av föräldraskapsstöd
• Aktuellt vetenskapligt stöd för föräldraskapsstödjande program och insatser på universell- och selektiv nivå, se bilaga i Kunskapsstöd föräldraskapsstöd