Elevhälsan ska enligt skollagen främst vara förebyggande och hälsofrämjande. När elevhälsan har fokus på det som får elever att må bra kan behovet av åtgärdande insatser minska.
Skolan och elevhälsan har historiskt främst fokuserat på individen när en elev haft svårigheter i skolan. Med det hälsofrämjande och förebyggande uppdrag som skolan har idag är strävan att förstå en elevs svårigheter utifrån elevens hela sammanhang. Det handlar om att se att elever har olika förutsättningar som är kopplade till den miljö och den situation som de befinner sig i, till exempel skolan.
Det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget innebär på så sätt ett skifte – från ett ensidigt fokus på ohälsa, riskfaktorer och svårigheter på individnivå till att också identifiera och stödja skyddsfaktorer.
Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser bedrivs på tre olika nivåer. Det har fokus på
- organisation – hur skolans verksamhet och lärmiljöer fungerar
- grupp – hur skolsituationen fungerar för grupper av elever
- individ – enskilda elever och deras behov av stöd.
Hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete handlar om att stärka och bibehålla det som är friskt hos människor. Det hälsofrämjande arbetet utgår från och fokuserar på hur människor själva bedömer att de mår, fysiskt, psykiskt och socialt.
I det hälsofrämjande arbetet utgår man från vad som brukar kallas för ett salutogent perspektiv. Det innebär att man fokuserar på att stärka sådana faktorer som leder till hälsa.
Exempel på elevhälsans hälsofrämjande arbete
Elevhälsans kompetens är värdefull i arbetet med att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.
Elevhälsan kan till exempel delta i skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling och för att stärka elevers delaktighet i olika sammanhang.
Elevhälsan har också möjlighet att bidra i lärarnas undervisning, till exempel om goda levnadsvanor och sexualitet, samtycke och relationer.
Samtalen i samband med skolans hälsobesök är ett annat exempel på elevhälsans hälsofrämjande arbete.
Elevhälsan kan också informera, lyfta och diskutera frågor som prestationskrav och stress med eleverna för att på så sätt främja psykisk hälsa. Vidare har elevhälsan möjlighet att delta på möten med vårdnadshavare för att informera i frågor som är aktuella i gruppen eller på skolan.
Förebyggande arbete
Förebyggande arbete handlar om att minska risken för ohälsa. Målet med det förebyggande arbetet är att minska betydelsen av riskfaktorer. I stället vill man stärka skyddsfaktorer på individ-, grupp- och organisationsnivå.
När man planerar förebyggande insatser utgår man från kunskap om vad som orsakar ohälsa och vad som påverkar elevers förutsättningar att lyckas i skolan.
Exempel på elevhälsans förebyggande arbete
I det förebyggande arbetet kan elevhälsan hjälpa till att kartlägga verksamheten för att identifiera riskområden. Skolsköterskan och skolläkaren kan till exempel bidra med information genom att sammanställa avidentifierade uppgifter från de individuella hälsosamtalen på aggregerad nivå.
Uppgifter om levnadsvanor, till exempel sömn och matvanor, kan sammanställas och användas som underlag för förebyggande arbete på generell nivå. Detsamma gäller information som visar att många elever är stressade eller upplever att de är utsatta för diskriminering eller kränkande behandling.
Elevhälsans medicinska insats kan också med sin kunskap och kompetens om levnadsvanor och hälsa vara ett stöd i undervisningen inom dessa områden.
På individnivå kan elevhälsan ta till vara information från elevernas hälsobesök och andra elevkontakter, i syfte att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa eller inlärningssvårigheter som kan innebära att enskilda elever har behov av stödinsatser. Elevhälsan kan också hjälpa till att analysera orsaker till frånvaro.
På individnivå kan man även arbeta förebyggande genom att uppmärksamma grupper av eller enskilda barn och unga som riskerar att fara illa till följd av förutsättningar eller erfarenheter som gör dem särskilt sårbara för olika typer av belastningar. Det kan till exempel vara elever med långvarig sjukdom, kroniska sjukdomar eller elever med funktionsnedsättningar.
Andra sårbara grupper är elever som upplevt trauma eller upprepade separationer, till exempel asylsökande och placerade barn och unga. Vidare är det viktigt att vara uppmärksam på elever som saknar kamrater, som inte deltar i fritidsaktiviteter eller som ger signaler om att de blir utstötta eller mobbade.
Ett exempel på hur elevhälsan kan arbeta för att få kunskap om sårbara grupper och individer är att möta eleverna i vardagliga situationer.
Elevhälsan kan ha en roll i att handleda och utbilda arbetslag för att öka deras förmåga att reflektera och agera kring elevgrupper, enskilda elever, gemensamma normer och lärprocesser.
Elevhälsans arbete för att utveckla goda relationer mellan hem och skola kan också vara en del i det förebyggande arbetet. Det kan innebära att delta på möten med vårdnadshavare och informera om tecken på till exempel psykisk ohälsa.
Elevhälsan kan vidare medverka vid policyarbete på både huvudmanna- och skolenhetsnivå.
Åtgärdande arbete
Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ.
Exempel på elevhälsans arbete med åtgärder
Elevhälsan har ett särskilt ansvar när det gäller att utreda och kartlägga elevers behov av stödinsatser i undervisningen.
Elevhälsans kompetens kan även behövas vid akut kris- och konflikthantering. Då behöver personalen ofta samverka med andra professioner.
Skolsköterskan, kuratorn och psykologen kan ha olika typer av stödjande samtal med enskilda elever under en begränsad period. Det kan vara motivations- och krissamtal eller utredande, rådgivande och bearbetande samtal.