Barn och unga som behöver vård utanför det egna hemmet kan placeras på HVB enligt socialtjänstlagen efter beslut av socialnämnden eller enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, efter beslut av Förvaltningsrätten. Ett HVB kan bedrivas av en kommun, ett privat bolag, en förening, stiftelse eller enskild person. De särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse räknas också som HVB. Den vård som ges ska utgå från socialnämndens uppdrag, vårdplan och genomförandeplan. Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att barnet eller den unge får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver under placeringstiden.
Vårdbehoven kan ändras över tid och därför är det viktigt att både socialnämnden och HVB regelbundet följer upp behoven tillsammans med den placerade för att säkerställa att barnet eller den unge får den vård som han eller hon har behov av. Under placeringen behöver personalen även samverka både med barnets vårdnadshavare och med andra viktiga aktörer runt barnet för att han eller hon ska få sina behov tillgodosedda. Personalen i verksamheten ska dokumentera genomförandet och uppföljningen av vården.
Till dig som ansvarar för introduktionen
Komplettera gärna genomgången av kunskapsområdet med
- verksamhetens tillståndsbevis (för privata verksamheter)
- personakt med uppdrag, vårdplan och genomförandeplan
- verksamhetens ledningssystem
- verksamhetens rutiner för samverkan.
Vården utgår från uppdrag, vårdplan och genomförandeplan
Innan placeringen gör socialnämnden en plan för vården, en så kallad vårdplan. Av vårdplanen framgår barnets eller den unges behov, vilka insatser som planeras och målet med vården.
I samband med att uppdraget formuleras till HVB och placeringen påbörjas gör socialnämnden också en plan för vårdens genomförande, en så kallad genomförandeplan, i samråd med barnet eller den unge, vårdnadshavare eller god man och personalen i verksamheten. Genomförandeplanen (som i Barns behov i centrum, BBIC, är sammanslagen med uppdraget) utgår från vårdplanen och beskriver när och hur vården ska genomföras och tydliggör ansvar och roller mellan hemmet, vårdnadshavaren eller den gode mannen, socialtjänsten och eventuellt andra verksamheter. Av genomförandeplanen ska det också framgå hur barnets eller den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas.
Socialnämnden har även ett ansvar för att tillgodose behov av stöd och hjälp som barnet eller den unge har inför att placeringen ska avslutas och efter placeringen. Det kan till exempel gälla behov av personligt stöd eller fortsatt kontakt med hemmet där han eller hon har varit placerad. Om en ung person efter placeringen ska ha ett eget boende, bör nämnden tillgodose hans eller hennes behov av stöd och hjälp med frågor om ekonomi och med att ordna bostad, studier eller arbete. I god tid innan vården upphör bör genomförandeplanen därför revideras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter placeringen.
Utföraren bör även upprätta en egen genomförandeplan utifrån nämndens uppdrag och vårdplan. Syftet är att beskriva hur vården ska gå till, bryta ner målen i vårdplanen till konkreta delmål och få en tydlig struktur för hur insatserna ska genomföras och följas upp. Genomförandeplanen bör användas som utgångspunkt för fortlöpande anteckningar i journalen.
Om barnets eller den unges behov av stöd och hjälp förändras under placeringen kan det bli aktuellt att kontakta socialtjänsten så att de kan göra en bedömning om vårdens innehåll behöver revideras.
Vård och behandling på HVB – Yrkesintroduktion HVB, Kunskapsguiden
Delaktighet och inflytande – Yrkesintroduktion HVB, Kunskapsguiden
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten, kapitel 10 – Socialstyrelsen
Hemmet ska vara lämpligt för de som placeras där
Innan föreståndaren beslutar att skriva in någon i verksamheten ska han eller hon kontrollera att hemmet är lämpligt för den som ska skrivas in. Bedömningen ska bland annat utgå från nämndens bedömning av barnets eller den unges vårdbehov i förhållande till verksamhetens arbetssätt och metoder, och personalens kompetens. Föreståndaren ska också bedöma om vården kan ges under trygga och säkra former, och om placeringen kan innebära negativ påverkan mellan de barn som är placerade på hemmet.
Föreståndaren ska snarast underrätta socialnämnden om f barnet eller den unge omöjliggör eller allvarligt försvårar meningsfulla vård- eller hjälpinsatser för sig själv eller andra som vistas där, eller om barnet eller den unge behöver annan vård än den hemmet kan erbjuda. Om det uppstår problem under placeringen är det är viktigt att HVB för en dialog med socialnämnd, barn och vårdnadshavare. Ett HVB kan inte begära att barn och unga ska skrivas ut eller omplaceras. Sådana beslut kan bara fattas av socialnämnden i samråd med den enskilde.
Läs mer:
Privata HVB har tillståndsplikt
Privata HVB måste ansöka om tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, innan de får starta. IVO ställer krav för att få ett tillstånd. Av tillståndet framgår bland annat vilken målgrupp verksamheten ska ta emot, hur många personer verksamheten är avsedd för och vem som är föreståndare. För kommunala HVB krävs inget tillstånd, däremot ska verksamheten anmälas till IVO.
Allmänt om tillstånd enligt SoL och LSS – IVO
Samverkan
När ett barn placeras på HVB har vårdnadshavare, socialnämnd och HVB ett delat ansvar att tillgodose barnets behov av omsorg, trygghet, fostran tillsyn och uppsikt. Det delade ansvaret förutsätter att de tre parterna samarbetar, eftersträvar samsyn kring barnets behov och gemensamt kommer fram till lösningar kring barnet.
Placerade barn och unga ska få insatser utifrån en helhetssyn på deras situation och behov. Personalen på HVB behöver därför samverka med andra socialtjänsten, vårdgivare, skola och andra viktiga aktörer runt barnet eller den unge. Den enskildes behov av insatser avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt.
I all samverkan är barnet och dess vårdnadshavare eller den unge medaktörer och ska så långt som möjligt göras delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Vid bedömning av vilken information som kan lämnas ut vid samverkan med andra aktörer behöver hänsyn tas till regler om sekretess och tystnadsplikt.
För barn och unga som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvården kan socialtjänsten eller regionen upprätta en samordnad individuell plan, SIP. En SIP blir aktuell när det behövs för att personen ska få sina behov tillgodosedda och när personen själv samtycker till att den upprättas. Andra aktörer som exempelvis ett HVB kan föreslå att en SIP upprättas. Till exempel när ansvarsfördelning behöver tydliggöras eller när personen upplever att hen ”bollas runt”.
SIP för barn – Uppdrag Psykisk Hälsa
God man för ensamkommande barn
En god man för ensamkommande barn träder i både vårdnadshavares och förmyndarens ställe och har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnet. Det gäller både personliga, ekonomiska och rättsliga frågor men hänsyn ska tas till barnets synpunkter och önskemål.
Den gode mannen ska vara det nav kring vilket barnets alla angelägenheter samordnas och behöver hålla sig informerad om barnets situation för att kunna genomföra sitt uppdrag. Han eller hon behöver därför ha regelbunden kontakt inte bara med barnet utan också med barnets HVB och skola.
Samverkan med vårdnadshavare eller god man
Vården på HVB bör utformas så att den främjar barnets eller den unges kontakt med föräldrar, anhöriga och andra närstående. Personalen kan behöva hjälpa barnet eller den unge i kontakten med sina anhöriga genom att se till att det finns möjlighet att hålla kontakt lämpligast sätt. Detta gäller även om den unge har viktiga anhöriga utomlands.
HVB behöver samverka med barnets vårdnadshavare, både vid utformandet av genomförandeplanen och kring beslut som fattas löpande under placeringen. Vid en frivillig placering påverkas inte vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet i formell mening men genom samtycket till placeringen överlåter vårdnadshavaren det dagliga ansvaret för barnet till HVB. För att skapa förutsägbarhet och kontinuitet för barnet är det eftersträvansvärt att HVB-personal och vårdnadshavare delar förhållningssätt och tillämpar liknande omsorgsstrategier i förhållande till barnet. Detta förutsätter en god dialog och nära samarbete mellan HVB och vårdnadshavare. Om det uppstår meningsskiljaktigheter eller svårigheter att bedöma vem som ska fatta ett visst beslut kan HVB behöva rådgöra med socialtjänsten.
Samverkan och samarbete med vårdnadshavare eller god man är också viktig vid placering med stöd av LVU. Vid LVU har socialnämnden dock möjlighet att reglera vårdnadshavarnas rätt att bestämma över barnet vilket kan påverka vilka frågor och beslut rörande barnet som HVB kan samverka med vårdnadshavarna kring. Om det bedöms vara nödvändigt för att kunna genomföra vården kan socialnämnden helt överta vårdnadshavarnas bestämmanderätt och nämnden kan också fatta beslut om att begränsa umgänget mellan barn och föräldrar. Socialtjänsten reglerar i dessa fall om samverkan med vårdnadshavaren är lämpligt och hur det i så fall ska genomföras.
Samverkan med socialnämnden
Socialnämnden har ett övergripande ansvar för att barn och unga som placeras på HVB får god vård. Nämnden har det sammanhållna ansvaret för placeringen och ska följa vården genom besök i verksamheten, enskilda samtal med barnet eller den unge och samtal med vårdnadshavaren eller god man. För varje placerat barn eller ung person ska det finnas en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge och besöker denne regelbundet i den omfattning som är lämpligt utifrån barnets eller den unges önskemål och behov. Barnet eller den unge har rätt att på egen hand ha kontakt med socialtjänsten.
HVB behöver samverka med socialtjänsten för att skapa samsyn kring uppdraget barnets eller den unges vård. Samverkan förutsätter regelbunden kontakt där socialtjänsten informeras om hur vården fortskrider. Om HVB uppfattar att barnet eller den unges vårdbehov har förändrats ska socialtjänsten underrättas för att kunna göra en bedömning om uppdraget och innehållet i vårdplanen behöver revideras. Personalen ska också informera socialtjänsten om de hyser oro för ett inskrivet barn eller ungdom.
Det kan också bli aktuellt för HVB att samverka med andra vårdgivare som på uppdrag av socialtjänsten arbetar med barnet eller hens familj. Det kan till exempel handla om familjebehandlare i hemkommunen eller personal på ett boende som barnet eller den unge ska flytta vidare till.
Samverkan kring barn och unga – Kunskapsguiden
Skolgång och hälsa – Yrkesintroduktion HVB, Kunskapsguiden
Tystnadsplikt
Personal på HVB har tystnadsplikt, vilket innebär att personalen inte får sprida information om de barn och unga som bor i verksamheten. Ett undantag är till exempel uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § tredje stycket i socialtjänstlagen, SoL. Tystnadsplikten gäller både information om den enskilde som verksamheten får innan placeringen, i form av utredning och uppdrag, och information som personalen får under placeringstiden. Den som bryter mot en bestämmelse om tystnadsplikt kan dömas för brott mot tystnadsplikt.
Sekretess- och tystnadspliktsgränser – I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården –Socialstyrelsen
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten, del 6 – Socialstyrelsen