Vård och behandling på HVB

Ett hem för vård eller boende, HVB, är en verksamhet som bedriver vård eller behandling i förening med ett boende. HVB för barn och unga ska tillgodose de placerades behov av en trygg livsmiljö, daglig omsorg och stöd. Ett HVB ska också följa upp och säkerställa att insatsen utförs enligt socialnämndens uppdrag, vårdplan och gällande regelverk.

Ett hem för vård eller boende, HVB, för barn och unga ska tillgodose de placerades behov av en trygg livsmiljö, daglig omsorg och stöd. Barnen och ungdomarna behöver få vara delaktiga i utformningen av innehållet i vården så att den anpassas efter deras behov och upplevs som meningsfull.

Barn och unga på HVB behöver vuxna omsorgspersoner som är lyhörda och närvarande och som tillgodoser deras behov av trygghet, goda relationer och hjälp att hantera svåra känslor. Personalen behöver samtidigt kunna bedöma om enskilda barn behöver ytterligare stöd, till exempel på grund av missbruk, psykisk eller fysisk ohälsa eller funktionsnedsättning.

Socialstyrelsens handbok Placerade barn och unga är ett stöd till socialsekreterare i tillämpningen av lagar och regler på området. Den beskriver också socialnämndens övergripande ansvar, och ledningens uppgifter för att skapa förutsättningar för att verksamheten ska fungera.

Handboken Placerade barn och unga – Socialstyrelsen

Till dig som ansvarar för introduktionen

Komplettera gärna genomgången av kunskapsområdet med eventuella interna dokument om metoder och förhållningssätt i verksamheten.

Syfte med vård på HVB

Ett HVB är en verksamhet som bedriver vård eller behandling i förening med ett boende. HVB kan bedriva behandling för barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behandlingsbehov inom socialtjänstens ansvarsområde, exempelvis vid missbruksproblem eller normbrytande beteende. Andra HVB har inte behandlingsinnehåll utan ger omvårdnad och stöd till de placerade. Till denna kategori hör till exempel majoriteten av de HVB som har ensamkommande barn och unga som målgrupp.

Vården på HVB ska vara anpassad till den enskildes behov och utgå från socialnämndens vårdplan och uppdrag i varje enskilt ärende. Vården ska så långt som möjligt utformas tillsammans med den enskilde och, om denne är omyndig, dennes vårdnadshavare eller god man. Vården ska ges utifrån den placerades perspektiv och förutsättningar, och utformas så att den upplevs som meningsfull.

I utformandet av vården är det även viktigt att säkerställa att barnet eller den unge får en meningsfull fritid och tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter.

Ett HVB ska inte bara genomföra insatsen utan också följa upp den för att säkerställa att insatsen utförs enligt socialnämndens uppdrag, vårdplan och gällande regelverk.

Arbetssätt och metoder i HVB

De arbetssätt och metoder som används i ett HVB ska vara relevanta i förhållande till den målgrupp som hemmet är avsett för. De ska utgå från bästa tillgängliga kunskap, och utformas med respekt för enskildas personliga integritet.

Metodguide för socialt arbete – Socialstyrelsen

Frivillig vård och tvångsvård

Insatser inom socialtjänsten ska i första hand ske på frivillig väg, enligt socialtjänstlagen, SoL. Besluten fattas då i samråd med barnet och dess vårdnadshavare eller den unge. När socialtjänsten inte kan ge insatser på frivillig väg för barn och unga, som har ett vård- eller skyddsbehov, kan lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, bli aktuell. LVU är en skyddslag som ger socialtjänsten möjlighet att med tvång vårda eller skydda ett barn eller en ungdom, när det finns en påtaglig risk för att hans eller hennes hälsa eller utveckling skadas och vården inte kan ges på frivillig väg.

I LVU finns bestämmelser om olika begränsningsåtgärder som rumsvisitationer, avskiljning och liknande. Bestämmelserna om begränsningsåtgärder i LVU gäller enbart SiS-institutioner. Varken offentliga eller enskilda HVB har möjlighet att vidta tvångsåtgärder eller göra inskränkningar i grundlagsskyddade fri- och rättigheter utan stöd av lag.

Det ska framgå av genomförandeplanen om socialnämnden har beslutat om att inte röja barnets vistelseort eller beslutat om umgängesbegränsning med vårdnadshavare eller en förälder som har umgängesrätt reglerad genom avtal eller dom.

Ett gott bemötande är avgörande för vården

Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Bemötande handlar om ett samspel mellan människor och den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck och tonfall.

Personalens kontakter och samtal med de inskrivna ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet. Varje person är unik och det är viktigt att närma sig barnet eller den unge med respektfullt intresse utan att dra snabba slutsatser utifrån förutfattade föreställningar. Den placerade personen och personalen kan ha olika kulturbakgrund, olika referensramar och också olika sätt att uttrycka sig på. I samtalet behövs ödmjukhet, lyssnande, professionell nyfikenhet och strävan efter ömsesidig förståelse. Att ställa frågor ger kompetens om den man samtalar med.

En plats för att bygga relationer

Under placeringen blir hemmet en viktig plats för att bygga nya relationer till både vuxna och jämnåriga. Goda relationer ger socialt stöd och samhörighet. Även om relationerna inte blir långvariga behöver personalen arbeta för att hjälpa de placerade att bygga upp nya trygga relationer som kan skapa anknytning och stärka känslan av sammanhang och tillhörighet.

Yrkesrollen som personal på HVB

Yrkesrollen som personal på HVB är komplex, mångsidig och bred. Personalen ska vara trygga vuxna personer som i vissa delar ersätter föräldrarnas roll i vardagen, men de behöver även vara professionella i sin yrkesroll.

Placerade barn och unga ska ges möjlighet att bygga trygga och tillitsfulla relationer med de omsorgspersoner de möter i sin vardag, men relationerna mellan personalen och de inskrivna ska inte övergå till kompisrelationer. Att dra en gräns mellan att vara privat och att vara professionell kan vara en svår balansgång för ny personal i verksamheten och innebär att man behöver reflektera över sitt förhållningssätt för att behålla fokus på den placerades behov och verksamhetens uppdrag.

En inkluderande och tillgänglig verksamhet

Alla insatser på ett HVB ska präglas av respekt för barnets eller den unges självbestämmande och integritet. Personalen behöver säkerställa att verksamheten är inkluderande och tillgänglig för alla som vårdas på hemmet, både i utformningen av verksamhetens innehåll och i planeringen av den individuella vården och stödet till barnen eller de unga.

Daglig omsorg

Förutom stöd i vardagen på boendet är det viktigt att personalen på HVB även stödjer och motiverar barnet eller den unge till viktiga kontakter och aktiviteter utanför boendet, som skolgång, hälso- och sjukvård och tandvård samt följer upp dessa. Det är även viktigt att barnet eller den unge ges möjlighet att genomföra meningsfulla fritidsaktiviteter.

Personalen på HVB har stor betydelse för vårdens utformning och hur den uppfattas av de placerade. De behöver ha tillräckliga kunskaper för att bemöta barnen eller de unga utifrån deras behov och kunna hantera de situationer som uppstår i vardagen. Personalen behöver även vara uppmärksam på barnens eller de ungas individuella behov och hur mycket ansvar och krav varje enskild klarar av. Behoven kan variera över tid bland annat beroende på hur barnen eller de unga mår och om de känner oro för framtiden eller familjen.

Samverkan med andra verksamheter

Det är viktigt att placerade barn och unga får rätt insatser utifrån en helhetssyn på barnets situation och behov. Personalen på HVB behöver därför samverka med socialtjänst, skola, hälso- och sjukvården och andra viktiga aktörer runt de som är inskrivna i verksamheten. Barnets eller den unges behov av insatser avgör vilka verksamheter som behöver ingå i samverkan och på vilket sätt.

I all samverkan är barnet och dess vårdnadshavare eller den unge medaktörer och ska så långt som möjligt göras delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Vid bedömning av vilken information som kan lämnas ut vid samverkan med andra aktörer behöver hänsyn tas till regler om sekretess och tystnadsplikt.

Stöd till ensamkommande

Ensamkommande barn och ungas tankar om vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, hälsa och funktionsförmåga beskrivs i en litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Behov av vuxenstöd, delaktighet i vardagen och mötesplatser är några av de saker som finns med. SBU har däremot inte hittat studier som jämför effekten av olika stödinsatser.

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser – SBU

Filmad föreläsning Stöd till ensamkommande – vad har effekt? – UR Samtiden

En viktig bok om omsorg

En viktig bok om omsorg riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Den baseras på aktuell forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas behov. Läs mer hos Kunskapscentrum migration och hälsa, Region Skåne.

Förebyggande insatser mot missbruk

Projektet Preventiva insatser mot droger, PID, har drivits i Malmö stad utifrån ett behov av ökad kompetens kring att förebygga, upptäcka och hantera missbruk på ett sätt som är hjälpsamt för ensamkommande barn.

""

Podd om medicinering på HVB

Andelen placerade barn som behandlas med olika mediciner är hög och fortsätter att öka. Hur kan medicineringen skötas på ett säkert sätt och vad är det som gäller juridiskt och praktiskt kring egenvård på HVB? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter