Till dig som ansvarar för introduktionen
Komplettera gärna genomgången av kunskapsområdet med
- verksamhetens rutiner för samverkan
- samordnad individuell plan, SIP.
Barn och unga som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Trots att placerade barn och unga har samma rätt till skola, utbildning, sjukvård och tandvård som övriga barn, får de inte tillgång till dessa instanser i samma utsträckning. Därför har dessa barn och unga sämre hälsa och sämre förutsättningar att komma ut i arbetslivet när de blir vuxna. Att genomföra skolgången upp till och med gymnasium är idag oftast en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden.
Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar
Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att placerade barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. Men verksamheter som skola, hälso- och sjukvård och tandvård och HVB behöver ta sin del av ansvaret och samverka.
HVB-verksamheten ska upprätta rutiner för samverkan med bland annat skolan och hälso- och sjukvården för att säkerställa att den placerade personen får sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård, skolgång, sysselsättning och fritidsaktiviteter tillgodosedda.
Under placeringstiden ska verksamheten säkerställa att de placerade får tillgång till en god vård och utbildning på lika villkor som alla andra. Hur det ska gå till ska framgå av genomförandeplanen.
Personalen står för den dagliga omsorgen för barnet eller den unge med stöd i läxläsning och egenvård och har en central roll i att motivera de placerade att fullfölja sin skolgång och eventuella insatser inom hälso- och sjukvården eller tandvården i enlighet med genomförandeplanen.
Under placeringen har HVB-personalen ofta återkommande kontakt med skolan, följer med till läkarbesök och deltar i andra samverkansmöte runt den placerade. Ofta kan också personalen, genom sin dagliga kontakt med barnet eller den unge, uppmärksamma om han eller hon har behov av ytterligare stöd runt skolgång och hälsa.
Socialnämndens ansvar
Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att placerade barn och unga får god vård och tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och tandvård under placeringen. Hur det ska genomföras i praktiken ska framgå av genomförandeplanen.
En socialsekreterare som är särskilt utsedd av socialnämnden ska följa barnets vård under placeringstiden. Socialsekreteraren ska kontinuerligt inhämta uppgifter om hur barnet mår fysiskt och psykiskt från barnet självt och från personalen vid HVB. Likaså ska socialtjänsten följa upp planerade hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive tandvård genom fortlöpande kontakt med yrkesverksamma inom området.
Skolgång
När barn och unga blir placerade i samhällsvård är det hemkommunens ansvar att säkerställa att de får den utbildning de har rätt till. För att den rätten ska säkras krävs att skola och socialtjänst samverkar.
När en placerad elev börjar i en skola i den mottagande kommunen ska rektorn ta ställning till om eleven har behov av någon form av särskilt stöd. Ibland kan skolan bedöma att det inte är möjligt eller lämpligt för eleven att vistas i en vanlig skolmiljö eller undervisas i alla ämnen. Sådana avvägningar måste man göra ibland – kanske framför allt i inledningen av vården. Men utgångspunkten måste vara att barnets eller den unges rätt till likvärdig utbildning ska tillgodoses så snart som möjligt.
Personalen på HVB har en viktig uppgift i att samverka med skolan för att säkerställa att den unge får tillräckligt stöd och att motivera och stötta barnet eller den unge i skolgång och läxor.
Även ungdomar som inte längre är skolpliktiga bör ges möjlighet till fortsatt utbildning på en gymnasieskola eller erbjudas lämpliga individuella åtgärder som underlättar för henne eller honom att komma in på arbetsmarknaden.
Specialpedagogiska myndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen har tagit fram en modell för att säkerställa obruten skolgång när en placering på exempelvis HVB medför skolbyte. Den så kallade SAMS-modellen ger stöd för samverkan inför, under och inför avslut av en placering
SAMS – Samverkan socialtjänst skola – Obruten skolgång för placerade barn – Socialstyrelsen
Webbinarium – bättre skolgång för placerade barn och unga
Hur kan skolan och socialtjänsten tillsammans verka för att placerade barn och unga ska få en bättre skolgång? I webbinariet som sändes 21 april 2023, delar vi bland annat med oss av forskning på området och presenterar SAMS – samverkansstöd för skola och socialtjänsten. Vi får även ta del av lärande exempel från Gävle kommun som arbetat med modellen SkolFam och Stockholms stad om arbetet med skolsamordnare för placerade barn.
Syntolkad version av webbinariet om bättre skolgång för placerade barn och unga
Hälsa
Regionerna är enligt lag skyldiga att erbjuda en hälsoundersökning av barn och unga som ska placeras på HVB. Det är socialnämnden som ska initiera en sådan undersökning.
Hälsoundersökningen ska avse fysisk, psykisk och oral hälsa. Genom undersökningen ska även tecken på funktionsnedsättningar uppmärksammas. Ett utlåtande från en hälsoundersökning kan utgöra underlag till barnets eller den unges vårdplan och genomförandeplan där det ska anges vilka åtgärder som planeras för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda. Behovet av hälso- och sjukvård ska sedan följas upp under placeringen.
Personalen på HVB har en viktig roll i det praktiska arbetet för att säkerställa att den placerade får sina behov runt hälsa tillgodosedda. HVB-verksamheten ska understödja barnets eller den unges pågående kontakt med hälso- och sjukvården men också uppmärksamma nya behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Verksamheten ska också se till att barn eller unga får kontinuerlig uppföljning av läkare eller sjuksköterska om de behöver.
Uppmärksamma utsatthet – Yrkesintroduktion HVB, Kunskapsguiden
HälsoSAMS – Samverkan socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård
För att placerade barn och unga ska få en god och jämlik hälsa behöver socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården samverka. HälsoSAMS är ett konkret och praktiskt stöd för att underlätta samverkan utifrån gällande lagar och regler. Stödet finns i tre versioner; en för socialtjänsten, en för hälso- och sjukvården och en för tandvården.
Webbinarium - Bättre hälsa för placerade barn och unga
Hur kan vi stärka arbetet inom sociala barn- och ungdomsvården? Barn och unga som befinner sig i social dygnsvård har fler hälsoproblem och större behov av hälso- och sjukvård än andra jämnåriga. I webbinariet som sändes 1 september 2023, får vi ta del av vad forskningen visar om placerade barn och ungas hälsa och munhälsa och vad lagen säger om ansvaret för hälsoundersökning. Vi får även en presentation av samverkansstödet HälsoSAMS och lyssna på lärande exempel från Skurups kommun och VoB Syd.
Egenvård
Ett barn eller en ung person kan ofta delta i vården genom att utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder själv eller med hjälp av någon annan utanför hälso- och sjukvården. Det kan till exempel vara att personen tar ett ordinerat läkemedel själv. Om personen får hjälp av någon utanför hälso- och sjukvården kan det vara av till exempel en närstående eller personal på ett HVB.
I lagen om egenvård definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal, som har legitimation eller särskilt förordnande, har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. Egenvården ska alltså vara bedömd av behandlande hälso- och sjukvårdspersonal, enligt lagens definition.
Ett HVB-hem behöver bra rutiner för hur personalen på ett säkert sätt ska hjälpa barn och unga med egenvård. Det kan till exempel röra sig om att på ett säkert sätt förvara läkemedel eller att bli påmind om att ta läkemedlet. En del barn och unga kan behöva mer omfattande hjälp.
Vilket ansvar förskrivaren har och vilket ansvar som verksamheten på boendet har beskrivs mer i Kunskapsguidens tema Läkemedel till barn och unga på HVB och i LSS-boenden.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa förekommer i större utsträckning bland placerade barn och unga jämfört med övriga jämnåriga Många barn och unga på HVB har vuxit upp under ogynnsamma förhållanden och har upplevt stora känslomässiga påfrestningar, Både tidigare erfarenheter, stress och svårigheter i nuvarande situation kan bidra till att barn och unga känner nedstämdhet och oro vilket kan ta sig uttryck som både utagerande beteenden, självskada, tillbakadragenhet och vad som kan tyckas vara irrationella ageranden.
För att kunna ge adekvat vård och stöd behöver personalen känna till hur olika former av psykisk ohälsa kan ta sig uttryck och vilka tecken som bör leda till kontakt med hälso- och sjukvården.
Personalen måste också kunna ge socialt och känslomässigt stöd till de boende och behöver därför kunskap om bemötande vid olika typer av psykisk ohälsa, särskilt vid krisreaktioner.
Självmordstankar kan vara en del av den utvecklingsprocess som barn och unga går igenom när de bearbetar existentiella frågor om liv och död. Att tänka på självmord kan ses som ett led i en problemlösning och bara hos en mindre del leder tankarna till självmordsförsök och i enstaka fall till fullbordade självmord. Depression, ångest, missbruk och instabil personlighetsstörning är exempel på tillstånd som ökar risken för självmordsförsök och fullbordade självmord.
Självmordsbeteende är komplext och svårt att förutsäga. Riskbedömningar av självmord behöver göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Personal på HVB behöver kunskap om vilka grupper som löper ökad självmordsrisk och se till att enskilda barn och unga får tillgång till adekvat vård och stöd.
Psykisk ohälsa hos barn och unga – Kunskapsguiden
Suicid och suicidprevention – Kunskapsguiden
Webbutbildning om självskadebeteende – Nationella självskadeprojektet
Fakta om självmord – Karolinska Institutet
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och unga
Adhd och autism är vanligare bland placerade barn och unga än bland icke placerade flickor och pojkar i samma ålder. Därför är det viktigt att personal på HVB har kunskaper om bemötande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Barn och unga med NPF är ofta känsliga för stress och det är vanligt att ha en ojämn funktionsnivå. NPF kan bland annat medföra svårigheter att planera och organisera sin tillvaro, hantera omgivningens krav, tolka situationer och bedöma konsekvenser. En ojämn funktionsnivå kan innebära stora svårigheter att fungera i vissa lägen medan man fungerar utan problem i andra situationer. När barn och unga har en funktionsnedsättning finns särskilda krav på att anpassa miljö och kommunikation så att den blir tillgänglig för den enskilde.
Barn och unga med NFP har ofta mindre marginaler för påfrestningar än andra barn och unga. Mycket energi går åt till att göra saker som andra barn och unga inte alls behöver anstränga sig för. En välstrukturerad, lugn och stödjande omgivning kan bidra till att minska symtomen och dess konsekvenser.
Många personer med NPF har också psykisk ohälsa i form av ångest, depression eller självskadebeteende. Personal på HVB behöver därför förstå hur olika svårigheter och behov kan samverka och kunna ge individualiserad omsorg. Om HVB uppfattar att barnet eller den unges är i behov av ytterligare vård än den HVB kan ge ska socialtjänsten underrättas för att kunna göra en bedömning. Personalen ska också informera socialtjänsten om de hyser oro för ett inskrivet barn eller ungdom.