Uppmärksamma utsatthet

En del barn och unga löper större risk än andra att bli utsatta i boendet, såsom barn och unga med psykisk ohälsa, barn och unga med funktionsnedsättning, barn och unga som är ensamma i boendet om att tillhöra en viss kulturell, språklig eller territoriell gemenskap och hbtq-personer. Flickor kan känna sig utsatta när de placeras i ett hem med övervägande pojkar och yngre barn kan bli utsatta i ett boende med äldre barn eller unga.

Personalen behöver säkerställa att verksamheten är inkluderande, trygg och tillgänglig för alla som vårdas på hemmet, både i utformningen av verksamhetens innehåll och i planeringen av den individuella vården och stödet till barnen eller de unga. Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska förebygga, uppmärksamma och agera vid kränkningar, övergrepp, hot, våld och självskadebeteenden.

All personal på HVB är enligt socialtjänstlagen, SoL, skyldig att genast anmäla till socialnämnden om man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälan ska göras direkt till socialtjänsten

Uppmärksamma risken för utsatthet och utnyttjande

Placerade barn och unga kan bli utsatta och utnyttjade på olika sätt både inom boendet och utanför boendet. De kan riskera att utsättas för psykiskt eller fysiskt våld, bevittna och uppleva våld, hedersrelaterat våld och förtyck, sexuella övergrepp, människohandel eller sexuell exploatering. Varje HVB ska ha rutiner för hur personalen ska förebygga, uppmärksamma och agera vid kränkningar, övergrepp, hot, våld och självskadebeteenden.

Säkerhet på HVB – Yrkesintroduktion HVB, Kunskapsguiden

Ensamkommande barn och unga har uppmärksammats som en riskgrupp när det gäller sex mot ersättning. Personer som möter ensamkommande barn och unga behöver därför vara uppmärksamma på tecken på utnyttjande och ha beredskap att ställa frågor och erbjuda stöd kring sex mot ersättning, oavsett den unges kön.

Människohandel med barn – Kunskapsguiden

Sex mot ersättning och sexuell exploatering – barn och unga – Kunskapsguiden

Att inte känna tillhörighet i gruppen

En del barn och unga kan känna sig ensamma på grund av att de inte identifierar sig med övriga i den placerade gruppen. Exempelvis kan barn och unga som är ensamma i boendet om att tillhöra en viss kulturell, språklig eller territoriell gemenskap och hbtq-personer känna sig ensamma. Det kan också handla om skillnader i ålder och könstillhörighet. Då kan deltagande i grupper utanför boendet ge möjlighet till en gemenskap som kan ge stöd och trygghet. Frivilligorganisationer kan ofta ge ett bra stöd.

Om det inte finns grupper i närområdet kan internet vara en kanal för de placerade att få kontakt med andra personer som de kan känna gemenskap med.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa förekommer i större utsträckning bland placerade barn och unga jämfört med övriga jämnåriga Därför behöver personal på HVB ha kunskaper om hur psykisk ohälsa tar sig uttryck och vilka tecken som bör leda till kontakt med hälso- och sjukvården. De behöver även kunskap om bemötande, särskilt vid krisreaktioner, självskadebeteende och självmordstankar.

En stor del av de placerade ungdomarna på HVB är ensamkommande barn. Under det senaste året har psykisk ohälsa bland dessa ökat. Många har varit med om svåra upplevelser i hemlandet och på resan. Dessutom tyder mycket på att de nya asylreglerna som innebär tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad möjlighet till familjeåterförening påverkar barnen negativt, med oro och psykisk ohälsa som följd.

Den som bedriver HVB ska informera socialtjänsten om den placerades behov förändras och barnet eller den unge är i behov av annan vård eller stödinsatser.

Psykisk ohälsa hos barn och unga – Kunskapsguiden

Traumamedvetet bemötande

Många av de placerade barnen bär på tunga erfarenheter och minnen av svåra upplevelser och förluster. De flesta barn som varit med om svåra livshändelser är inte i behov av psykiatrisk vård, utan kan återhämta sig om de vistas i en god miljö. De vuxna som möter dessa barn behöver kunna behålla lugnet i pressade situationer och ge ett så kallat traumamedvetet bemötande.

Traumamedvetet bemötande av placerade barn och unga – Kunskapsguiden

Självmord och självmordsförsök

Barn och unga med psykisk ohälsa löper ökad risk för att ta sitt liv. Personalen på HVB behöver kunskaper om hur de kan uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och varningssignaler, så att de kan hjälpa barnet eller den unge att få tillgång till lämpligt stöd och insatser och att de vid behov får tillgång till behandling.

Den som tar sitt liv upplever tillvaron och framtiden som hopplös. Därför är det viktigt att barn och unga har en känsla av samhörighet och en framtidstro. Skyddande faktorer är goda relationer till vuxna och jämnåriga, fungerande skolgång och meningsfulla fritidsaktiviteter. Barn och unga behöver även motiveras till en bra livsstil när det gäller kost, motion, alkohol och rökning.

Ett sätt att förebygga självmord är att träna barn och unga i förmågan att känna igen och hantera svåra känslor. Ett barn som är passivt kan behöva hjälp att aktivera sig, och ett barn som är utagerande eller upprört kan behöva hjälp att lugna sig. Att sätta ord på barnets känslor genom att till exempel säga: ”jag ser att du är arg” kan ha en lugnande effekt. Att aktivt lyssna och hjälpa barnet att själv reflektera över situationen kan också lugna barnet.

Ett annat verktyg för att hantera känslor är andningstekniker eller tekniker för att distrahera eller avleda tankarna. Vissa barn och unga blir lugna av att lyssna på musik, spela spel, kontakta anhöriga, ta en springtur eller något helt annat. Personalen kan då underlätta detta genom att se till att han eller hon får ägna sig åt lugnande aktiviteter.

Utöver personalens samtal med barnet eller ungdomen kan han eller hon vara hjälpt av samtalsstöd på distans via telefon och internet. Stöd via en kristelefon, chatt eller via en modererad internetgrupp kan minska risken för att en person låter tankarna på självmord övergå i handling.

Suicid och suicidprevention – Kunskapsguiden

Forskning i korthet: Problemet självmord – Forte

Det vet vi om självmord bland unga – Karolinska Institutet

Webbutbildning om självskadebeteende – Nationella självskadeprojektet

Adhd hos barn och unga

Placerade barn och unga har diagnosen adhd i betydligt högre utsträckning än icke placerade flickor och pojkar i samma ålder. Därför är det viktigt att personal på HVB har kunskaper om bemötande av personer med adhd.

Barn och unga med adhd kan ha stora svårigheter i många olika situationer och svårigheterna är varaktiga över tid. Hur barn och unga reagerar i olika situationer kan bero på deras motivation eller vilken typ av uppgift det gäller, liksom hur tillfreds de är med situationen.

Barn och unga med adhd har mindre marginaler för påfrestningar och blir fortare trötta än andra barn och unga. Mycket energi går åt till att göra saker som andra barn och unga inte alls behöver anstränga sig för. En lugn och stödjande omgivning kan bidra till att minska symtomen och dess konsekvenser.

Adhd – Kunskapsguiden

Stöd till ensamkommande – vad har effekt?

Ensamkommande barn och ungas tankar om vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, hälsa och funktionsförmåga beskrivs i en litteraturöversikt från SBU. Behov av vuxenstöd, delaktighet i vardagen och mötesplatser är några av de saker som finns med. SBU har däremot inte hittat studier som jämför effekten av olika stödinsatser.

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser – SBU

Föreläsningen Stöd till ensamkommande – vad har effekt? – UR Samtiden

Rapport om suicid bland ensamkommande

2018-02-19. Enligt en rapport från Karolinska Institutet var suicidtalen bland ensamkommande asylsökande barn och unga i Sverige under 2017 mycket höga både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

Suicidprevention genom utbildning och medvetandegörning – Folkhälsomyndigheten

Vård för papperslösa – Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd – Socialstyrelsen

Podd om gränssättning och våldsförebyggande arbete på HVB

Unga som placeras på HVB har i regel en beteendeproblematik som medför att de utsätter sig själva och andra för risker. Vad får och kan personalen göra för att skydda barn från att komma till skada? Hur kan konflikter och våld förebyggas? Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.