Matvanor och fysisk aktivitet

Goda matvanor och regelbunden fysisk aktivitet har positiv effekt på barns och ungas hälsa, både på kort och lång sikt. Skolan har förutsättningar att skapa miljöer som stödjer både hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet.

Enligt skollagen ska grundskolan och motsvarande skolformer

• erbjuda eleverna näringsriktiga skolmåltider utan kostnad 
• sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet.

Utöver detta kan skolan främja fysisk aktivitet och goda matvanor genom att

• se över skolans utemiljöer för att underlätta för elever att vara fysiskt aktiva
• skapa fler tillfällen för fysisk aktivitet
• erbjuda aktiviteter som stimulerar elevers rörelseförmåga och motorik
• se över näringsinnehållet i skolmaten
• arbeta för att elever ska välja att äta mer hälsosamt 
• stödja lärare och övrig personal i att införa hälsofrämjande strategier 
• ge vårdnadshavare verktyg för att uppmuntra goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.

Det är viktigt att uppmärksamma skydds- och riskfaktorer i förhållande till matvanor och fysisk aktivitet. Barn och unga till föräldrar med lägre inkomst och utbildning har till exempel ett lägre intag av frukt och grönsaker.

Exempel på elevhälsans arbete med matvanor och fysisk aktivitet

Elevhälsan kan bidra till det generella arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet i skolan och till att arbetet med goda levnadsvanor ska bli långsiktigt. 

I samband med hälsobesök och hälsokontroller finns möjlighet att samtala om kost och fysisk aktivitet. Dessa samtalsämnen är också viktiga som grund när skolsköterskan vid behov behöver remittera vidare eleven till hälso- och sjukvården. På sidan om samtal vid hälsobesök finns vägledning för hur man kan samtala med elever om matvanor och fysisk aktivitet vid hälsobesöken.

Elevhälsan kan ge råd och stöd när det gäller elever som äter specialkost eller är allergiska eller överkänsliga mot viss mat. Elevhälsan kan också bistå när det gäller elever med olika typer av ätstörningar, och vid behov hänvisa eller remittera till hälso- och sjukvård. Om det finns forum i form av matråd på skolan kan elevhälsan gärna vara involverad. Elevhälsan är också en viktig samverkanspartner när det gäller att skapa en god fysisk och psykosocial skolmåltidsmiljö, vilket är en viktig del av arbetsmiljön.

Skolans utemiljö är ett annat område som elevhälsan kan engagera sig i, och kanske speciellt när det är aktuellt att förändra skolgården eller liknande. Elevhälsan kan aktivt arbeta för att påverka att utemiljön stimulerar till fysisk aktivitet och påverka beslut i den riktningen.