Det är skolans huvudman och rektor som ansvarar för att det finns rutiner för hur personalen ska arbeta med att uppmärksamma behov av stöd i skolan. Rutinerna behöver förtydliga vem som ansvar för vad när det kommer till skolans kunskaps-, värdegrunds- och elevhälsouppdrag.
Skolan har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, till exempel med stödinsatser, närvaro och frånvaro, diskriminering och kränkande behandling. Detta är en del av rektorns och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.
Rektorn har en viktig roll när det gäller att se till att all samlad kompetens på skolan tas tillvara i arbetet med att identifiera en elevs behov. Rektorn har också en viktig roll när det kommer till att utveckla tillgängliga lärmiljöer. En utvecklande lärmiljö innebär bland annat att elever ska få rätt stöd i rätt tid.
Uppmärksamma behov av stödinsatser i skolan
Elever har olika förutsättningar, psykosociala erfarenheter och personligheter. De har därmed olika skydds- och riskfaktorer och är därför olika sårbara för de krav eller påfrestningar det kan innebära att gå i skolan. Kraven kan vara att ingå i en grupp med jämnåriga, arbeta uthålligt med kognitivt krävande uppgifter eller att sitta stilla under lektioner.
Lärare och övrig skolpersonal behöver tidigt uppmärksamma signaler om att en elev kan vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd för att nå utbildningens mål. Elevens behov kan till exempel bli synliga inom ramen för undervisningen, genom uppgifter från lärare, från skolans hälsobesök, från övrig skolpersonal, eleven själv och elevens vårdnadshavare eller genom resultatet på ett nationellt prov.
Elevhälsans personal kan tillsammans med lärare och annan personal arbeta med att stödja elevers utveckling mot målen på olika sätt. Konkret kan elevhälsans kompetens tas tillvara dels för att identifiera elevers behov, dels för att utarbeta stödinsatser som möter dessa behov. Elevhälsan kan också vara ett stöd i kontakten med vårdnadshavare, ge handledning till lärarna samt skapa förståelse för elever med funktionsnedsättningar och på så sätt underlätta skolans arbete med att anpassa undervisning och stöd.
Elever som inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller och som minst ska uppfyllas, därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning, ska erbjudas anpassad grund- och gymnasieskola.
När en elev har hög frånvaro från skolan är det en varningssignal om att eleven riskerar att inte nå målen med utbildningen. För att eleven ska få det stöd som behövs för att nå målen ansvarar rektor för att utreda varför eleven är frånvarande.
När någon uppmärksammar att en elev känner sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är rektor ansvarig att agera snabbt. Både att utreda vad som har hänt och att vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det kan finnas anledning att vidta förebyggande åtgärder både på individ- grupp- och organisationsnivå.
Behov av stödinsatser utanför skolan
Den pedagogiska personalen som dagligen möter elever har stora möjligheter att se hur en elev mår och klarar sitt skolarbete. Personalen kan uppmärksamma förändringar hos eleven, exempelvis när det gäller frånvaro eller sänkta skolprestationer. Men det kan vara svårt för den enskilde läraren att tolka elevens beteende, förstå orsaken till det eller veta hur hen ska handla. I en sådan situation kan elevhälsan bidra med sin kunskap genom att ge lärare råd om förhållningssätt och stöd.
Lärarens uppgift är i första hand att stötta elevens lärande. Elevhälsan kan bidra med annan information och kunskap om elevens situation. Därför behövs ett nära samarbete och naturliga kontaktpunkter mellan den pedagogiska personalen och elevhälsan.
För elever med fysisk eller psykisk ohälsa kan det finnas anledning för funktioner inom elevhälsans medicinska insats att, efter en första bedömning och åtgärd, hänvisa eller skriva remisser till rätt instans inom hälso- och sjukvården. För att få en fungerande skolgång för elever med behov av egenvård, exempelvis medicinhantering under skoldagen, kan skolan behöva samarbeta med hälso- och sjukvård.
Om det finns misstanke om att en elev far illa har all personal inom skolan en skyldighet att anmäla oro för barn till socialtjänsten.