Samtal vid hälsobesök

Vid skolans hälsobesök har elever möjlighet att få samtala om sin skolgång och hälsa med en professionell och neutral vuxen.

Det är ofta bra om eleven och elevens vårdnadshavare får möjlighet att förbereda sig inför hälsobesöket och samtalet. De kan till exempel få svara på frågor i en hälsoenkät. Då kan personalen rikta in samtalet på sådant som är viktigt för eleven. Frågorna kan också göra det lättare för eleven att fundera över skolsituationen och vad som påverkar hälsan.

Det är en fördel om samtalen är elevcentrerade. Det innebär att information och råd utgår från elevens önskemål, behov och resurser. Det är också viktigt att skolsköterskan strävar efter att skapa en förtroendefull relation till eleven.

Skolsköterskan kan använda beprövade metoder för samtal om hälsa och levnadsvanor, till exempel motiverande samtal och ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Samtal med barn – Kunskapsguiden

Samtal om elevens levnadsvanor

Hälsobesöket är ett bra tillfälle för att främja goda levnadsvanor.

Det går att uppmärksamma elevens levnadsvanor vid alla ordinarie hälsobesök, exempelvis genom att

• utgå från frågor i en hälsoenkät 
• ställa strukturerade frågor om till exempel 
• matvanor och fysisk aktivitet 
• sömn och återhämtning 
• alkohol, narkotika, dopning och tobak - ANDT
• sexualitet, samtycke och relationer
• erbjuda insatser till elever som har eller riskerar att få svårigheter till följd av levnadsvanor – och vid behov hänvisa eller remittera till hälso- och sjukvården.

Samtal om matvanor, sömn och fysisk aktivitet

Skolsköterskan kan samtala med alla elever om att det är viktigt att äta bra, sova och röra på sig regelbundet.

Samtalen går framför allt ut på att ge eleverna kunskap, verktyg och stöd för att förändra vanor. Det handlar också om att ge elever som redan har goda vanor stöd för att behålla dem.

I samtalet kan det vara bra om skolsköterskan

• utgår från hur eleven själv upplever att hen äter, sover och är fysiskt aktiv
• tar hänsyn till elevens motivation för att förändra sina vanor
• utgår från elevens vikt och längd och svar i en eventuell hälsoenkät för att kunna rikta in samtalet 
• förmedlar kunskap, verktyg och stöd för att förändra vanor.

Samtalet kan till exempel rikta in sig på att det är viktigt att

• äta frukost, lunch och middag samt hälsosamma mellanmål för att må bättre och orka mer i skolan och på fritiden
• äta varierat och i tillräcklig mängd för att få i sig de näringsämnen man behöver
• lägga sig och vakna vid samma tid samt röra på sig och vara ute i dagsljus för att sova bättre.

Elevhälsans personal kan också samverka med övrig personal på skolan för att se till att det finns förutsättningar för eleverna att äta bra och vara fysiskt aktiva i skolmiljön.

Kostråd för barn och ungdomar 2–17 år – Livsmedelsverket

Mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma – Folkhälsomyndigheten

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande – Folkhälsomyndigheten

Uppmärksamma behov av att stödja elever

Hälsobesöket är ett av flera tillfällen för elevhälsans personal att uppmärksamma behov av att stödja elever. Det kan handla om elever som har svårt att nå de mål som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Elevhälsans personal kan samverka med övrig skolpersonal om de uppmärksammar att elever har behov av stödinsatser i undervisningen, om det inte finns bestämmelser kring sekretess eller tystnadsplikt som hindrar sådan samverkan.

Elevhälsan kan till exempel uppmärksamma elever som har inlärningssvårigheter, svårt att koncentrera sig eller svårt med socialt samspel och kamrater. 

Uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa

I samtal med eleven och vid en medicinsk bedömning av barnets BMI, fysiska aktivitet, sömn- och matvanor kan elevhälsan också uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa, till exempel

• ätstörningar 
• störd kroppsuppfattning 
• låg självkänsla.

Elever med övervikt eller fetma har ökad risk att vara utsatta för trakasserier och kränkande behandling och att vara socialt isolerade. De kan också̊ ha låg självkänsla, depressiva symtom samt skuld- och skamkänslor.

Elever som har ett starkt fokus på vikt har ofta ett stört ätbeteende och bland dem som uppfattar sig vara väldigt överviktiga finns ofta en självmordsrisk.

Hänvisning och remittering till hälso- och sjukvård

När elevhälsans medicinska insats identifierar att elever har behov av hälso- och sjukvård, är det viktigt att eleven får hjälp med hänvisning eller remittering till lämplig vårdgivare. Beroende på elevens ålder och mognad kan detta behöva ske i samråd med vårdnadshavare.

Elevhälsans medicinska insats har inte bara ansvar för att remittera till den specialiserade vården utan vid behov också till primärvården.

Elever som riskerar att utvecklas ogynnsamt kan behöva tidiga och samordnade insatser. Då arbetar personal från skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillsammans för att stötta eleven.

Tidiga och samordnade insatser, TSI – Kunskapsguiden

All personal i skolan som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldig att genast anmäla oro för barn till socialnämnden.

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare – Socialstyrelsen