Arbetsgivare för personal inom socialtjänsten är alltid skyldiga att se till att arbetet kan utföras på ett tryggt och säkert sätt utan risk för ohälsa eller olycksfall. Personalen ska både veta vilka risker som kan finnas och hur riskerna kan undvikas. Detta är delar som är viktiga i yrkesintroduktionen. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter som reglerar arbetsmiljöansvaret.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, hos Arbetsmiljöverket
Bemanning och rätt kompetens
Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet behöver personalens arbetssituation regelbundet uppmärksammas utifrån förändringar i behoven hos dem som beviljats insatserna. Arbetsgivaren bör se till att det finns rutiner för att återkommande kunna bedöma och säkra att det finns tillräckligt med personal och att personalen har den kompetens som behövs för uppgifterna. Arbetsgivaren behöver ställa sig frågan om vilka behov det är som personalen ska tillgodose genom stöd, service och omsorg.
Några grundläggande frågor som arbetsgivaren bör ta ställning till:
- Har var och en av arbetstagarna den grundläggande kompetens som behövs för alla de uppgifter som hon eller han har att utföra?
- Är behovet av fördjupade kunskaper och erfarenheter tillgodosedda inom arbetslaget som helhet?
- Har personalen tillgång till det dagliga stöd som de behöver?
- Har personalen tillgång till stöd för att kunna hantera svåra och komplexa situationer?
- Har personalen tid och utrymme för reflektion, handledning och kompetensutveckling?
- Hur ser personalomsättningen ut? Är den rimlig? Finns det anledning att närmare undersöka orsakerna, klarlägga brister och rätta till dem?
Krav på god kvalitet
Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska de insatser som bedrivs inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Det innebär till exempel att insatserna ges på ett sådant sätt att den enskilde får det stöd och den hjälp han eller hon behöver och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås. En förutsättning är också att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Den som ansvarar för verksamheten ska ta fram ett heltäckande ledningssystem för sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta är att fortlöpande utveckla och förbättra kvaliteten.
Personalens erfarenheter är också viktiga och kan ge värdefull information för utvecklingsarbetet. Medarbetarna ska därför delta i kvalitetsarbetet och kunna lämna synpunkter på verksamheten i syfte att förbättra kvaliteten.
Ett arbetssätt där arbetsgrupper diskuterar, reflekterar och lämnar synpunkter bidrar till en lärande organisation som säkrar och vidareutvecklar verksamhetens kvalitet.
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten hos Socialstyrelsen
Lex Sarah och rapporteringsskyldighet
Medarbetare inom socialtjänsten ska medverka till en god kvalitet i verksamheten. Bestämmelser om lex Sarah handlar om att anställda är skyldiga att rapportera missförhållande och risker för missförhållanden i verksamheten. Arbetsgivaren ska informera om rapporteringsskyldigheten till den som påbörjar en anställning eller praktikperiod. Information om rapporteringsskyldigheten ska därefter ges återkommande, förslagsvis både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Syftet med detta är främst att förebygga, så att liknande fel eller risker inte uppstår igen. Ett missförhållande kan till exempel vara att en person riskerar att skadas fysiskt.
När ett missförhållande – eller risk för missförhållande – har rapporterats ska ledningen utreda vad som rapporterats men också avhjälpa eller undanröja missförhållandet, eller risken för ett missförhållande. Om en lex Sarah-situation eller risk för sådan bedöms som allvarlig ska den som bedriver verksamheten lämna en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning.
Läs mer om IVO och se kort informationsfilm hos IVO
Tvång och begränsningar
Ibland förekommer tvång och begränsningar mot den enskilde. Dessa åtgärder stämmer inte överens med lagstiftningen som betonar vikten av den enskilda individens rätt till självbestämmande. Tvångs- och begränsningsåtgärder upplevs ofta som kränkande och inverkar också negativt på den enskilda personens värdighet och självkänsla. Med rätt arbetssätt och bemötande kan sådana åtgärder ofta förebyggas och undvikas.
Bemötande och delaktighet, inom det här temat
Diskussionsmaterial om tvångs- och begränsningsåtgärder, Socialstyrelsen (pdf)
Lex Maria och rapporteringsskyldighet
Det finns bestämmelser i patientsäkerhetslagen som anger att risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska rapporteras till den ansvariga chefen i hälso- och sjukvården. Denna skyldighet att rapportera kallas lex Maria och gäller hälso- och sjukvårdspersonal och personal som utför hälso- och sjukvård på delegation.
Vårdgivaren är efter en sådan rapport skyldig att genomföra en utredning för att klarlägga händelsekedjan och vilka faktorer som har medverkat. Det kan i sin tur bidra till att förebygga och hindra att liknande händelser inträffar igen.
Läkemedelshantering
Ett vanligt behov av stöd och omvårdnad kan vara att få hjälp med att ta sin medicin. Regler och rutiner om läkemedelshantering finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården.
Delegering av arbetsuppgifter
Personal som arbetar i socialtjänstens verksamheter kan utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation. Då har någon som har formell kompetens för en medicinsk arbetsuppgift överlåtit uppgiften till en person som inte har formell kompetens. Förutsättningarna för detta finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
Varje verksamhet ska ta fram lokala rutiner genom sitt ledningssystem som styr verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet gör det möjligt att ha ordning och reda i verksamheten så det går att förebygga händelser som kan leda till vårdskador eller andra missförhållanden.
Hälso- och sjukvårdande uppgifter
I ansvaret för omvårdnaden ligger också att hjälpa den enskilde att få den hälso- och sjukvård, tandvård samt de hjälpmedel hen behöver. Det gäller till exempel i ett HVB (hem för vård och boende). I särskilt boende ska kommunen erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser till sjuksköterskenivå.
Egenvård
Egenvård är när den enskilde får utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet, antingen själv eller med hjälp av personal eller en närstående. Det kan exempelvis handla om medicinering eller omläggning av ett sår.
Egenvården bidrar till att den enskilde får möjlighet att leva sitt liv utan täta kontakter med hälso- och sjukvården. Egenvården måste dock utföras på ett sätt som är säkert för den enskilde.
Läs mer om egenvård:
Socialstyrelsens webbplats Samlat stöd för patientsäkerhet
Hygienrutiner för att minska smittspridning
Basala hygienrutiner är viktigt för att minska smittspridningen i vård och omsorg. Basal hygien omfattar bland annat rutiner för handhygien och att personalen använder arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder i vissa situationer. Samma hygienregler gäller inom hälso- och sjukvården som vid arbete inom hemtjänst, särskilda boenden och vissa LSS-boenden. Reglerna gäller vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med personer.
Om basala hygienrutiner - Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10 (pdf)
Webbutbildning basala hygienrutiner, på Socialstyrelsens utbildningsportal
Risker i arbetsmiljön
En av de huvudsakliga riskerna för personer som arbetar inom omsorgen är överbelastning. Stress kan även förvärra riskerna att råka ut för belastningsskador. Andra risker i arbetsmiljön kan vara hot och våld liksom risk för smittspridning.
All personal på en arbetsplats måste veta vem som ansvarar för arbetsmiljöfrågor och vem de ska vända sig till. Huvudansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren, men för att uppnå det bästa resultatet behöver personal och skyddsombud arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.
Ansvar för arbetsmiljön inom omsorg och sociala tjänster, hos Arbetsmiljöverket
Exempel på riskfyllda situationer som kan uppstå i arbetet
Insatser som ges enligt SoL och LSS är komplexa och dagligen ställs personalen inför svåra frågor eller utmaningar. Det kan handla om situationer och problem som kräver både inlevelseförmåga och kunskaper för att hanteras och lösas. Här är några exempel på anledningar till att riskfyllda situationer kan uppstå i arbetet:
- okunskap om konsekvenser av psykiska funktionsnedsättningar
- brister i bemötande och delaktighet
- svårigheter vid kommunikation
- den enskilde har ett utmanande beteende
- brister i hänsyn till den enskildes integritet
- otillräckligt med personal för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt
- felaktig hantering av läkemedel
- felaktig lyftteknik.
Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, Socialstyrelsen (pdf)
Risker inom omsorg och sociala tjänster, hos Arbetsmiljöverket
Risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen
Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen, kan förekomma inom de flesta branscher eller yrken och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet, är en psykisk belastning som också påverkar arbetsmiljön negativt. Detta ska arbetsgivaren också känna till och förebygga så mycket det går.
Arbetsplatser ska utformas och utrustas för att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. För att bidra till att minska riskerna att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen har Arbetsmiljöverket har tagit fram ett antal informationsbroschyrer och checklistor för det förebyggande arbetet.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2, hos Arbetsmiljöverket (Gäller på alla arbetsplatser.)
Ladda ner Våld och hot inom omsorg och skola, hos Arbetsmiljöverket
Förebyggande arbetssätt för att minska olika risker i arbetet
Att ha ett förebyggande arbetssätt är viktigt i arbetet med personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Personalen behöver anpassa sitt bemötande och arbetssätt till den enskildes stödbehov. Arbetssättet kan bidra till att minska risker för utmanande beteenden eller hotfulla situationer i verksamheten. Det kan vara sådant som att den enskilde kan bli aggressiv eller skada sig själv. Riskfyllda situationer som uppstår behöver kartläggas och analyseras noga så att verksamheten kan undvika att situationen upprepas. Alla händelser som innebär hot eller våld ska dokumenteras och utredas av arbetsgivaren.
Förebyggande insatser inom omsorg och sociala tjänster, hos Arbetsmiljöverket
Läs mer om arbetssätt för att minska utmanade beteende i verksamheter under Bemötande och delaktighet, inom det här temat.
Risk för våld och utsatthet på grund av funktionsnedsättning
Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), och Europarådet har uppmärksammat att människor utsätts för upprepad diskriminering, våld och övergrepp på grund av funktionsnedsättning eller kön.
Att leva med en eller flera funktionsnedsättningar innebär för många ett särskilt beroende av andra människor och sårbarhet i många situationer. Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för våld i högre utsträckning än andra konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå.
Kunskapsläget när det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning är lite osäkert i fråga om omfattning, karaktär och utveckling. De studier som har genomförts är små och olika definitioner används såväl när det gäller våld som funktionsnedsättning. Det finns skillnader i levnadsförhållanden mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt. Det handlar bland annat om en sämre hälsa vilket förklaras med brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet till samhällslivets olika delar.
Beroende och sårbarhet
Att leva med en eller flera funktionsnedsättningar innebär för många ett särskilt beroende av andra människor liksom sårbarhet i många situationer. I vissa fall är beroendet mycket stort. Det särskilda beroendet av andra kan ses som en förklaring till en högre risk för kvinnor med funktionsnedsättning att utsättas för upprepat våld än för kvinnor generellt. Det förekommer att personer i omgivningen medvetet utnyttjar sårbarheten och beroendet hos personer med funktionsnedsättning för att begå kränkningar och övergrepp.
En del av de personer som har utsatts för våld kan ha svårigheter med tal och kommunikation samt andra hinder för att berätta om en händelse eller situation. Det händer att de inte tas på allvar då de berättar. Den enskildes kontaktnät består ofta av ett fåtal personer vilket i sig kan leda till att deras utsatthet inte heller blir känd.
Våld mot män med funktionsnedsättning
Nästan alla studier om våld i nära relationer handlar om kvinnor. Mer forskning behövs men den kunskap som finns visar att män med funktionsnedsättning också är mer utsatta än andra män. När det handlar om män med omfattande rörelsehinder eller psykisk funktionsnedsättning tyder forskningsgenomgången på att deras utsatthet i större utsträckning än bland totalbefolkningen sker inomhus, i hemmet, i särskilda boendeformer eller på institutioner och utövas av personer de är bekanta med.
Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld i minst lika hög utsträckning som kvinnor generellt, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Kvinnor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar brukar nämnas som särskilt sårbara. Det finns ett antal faktorer som gör att kvinnor med funktionsnedsättning kan vara särskilt utsatta. Det handlar om beroende, osynlighet och sårbarhet.
Rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning
När det kommer till att skydda personer med funktionsnedsättning från våld och övergrepp finns det stora utmaningar kring rättssäkerheten. Det handlar bland annat om brister i kunskap om funktionsnedsättning liksom bemötande och tillgänglighet hos polis och rättsväsende. Att personer med funktionsnedsättning är utsatta för brott kan döljas genom att vissa händelser exempelvis betraktas som missförhållanden eller brister i vården. Du som personal är extra viktig och kan behöva ge stöd till den enskilda personen för att kunna ta tillvara sina rättigheter.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.
Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen.
Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah
Handboken syftar till att ge nämnder, enskilda verksamheter och SiS stöd i tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah. Innehållet bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall och JO-uttalanden.
Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, Socialstyrelsen (pdf)