Stöd på individnivå

Personcentrerat och systematiskt kvalitetsarbete kan utveckla vården, stödet och omsorgen för den enskilda individen. Det innebär att man både kan förebygga och undvika tvångs- och begränsningsåtgärder på individnivå.

Många situationer som uppstår och riskerar att leda fram till att tvångs- och begränsningsåtgärder används går att förebygga och undvika. Tvångs- och begränsningsåtgärder kan ofta ha sitt ursprung i situationer som personal upplever som svåra att förhålla sig till. Till exempel:

  • Inom funktionshinderområdet brukar man tala om utmanande beteenden. Dit hör utåtagerande beteende, självskadebeteende och socialt problematiskt beteende.
  • Inom demensvården burkar man tala om beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD. Det kan handla om skrik, vandring, vanföreställningar eller ångest.

Dessa beteenden och symtom är ofta uttryck för att något är fel. Att hantera den situation som uppstår på grund av beteendet eller symtomet löser möjligen situationerna men inte självklart det som är fel och som är orsaken till att situationerna uppkommer. Det är därför alltid viktigt att ställa sig frågan varför dessa beteenden eller symtom uppstår.

Systematiskt förebyggande arbete

På samma sätt som kvaliteten ska utvecklas på verksamhetsnivå, kan den också utvecklas på individnivå. Grundläggande är att arbeta personcentrerat och systematiskt för att kontinuerligt utveckla vården, stödet och omsorgen för den enskilda individen. Det handlar om att i stödet, vården och omsorg om den enskilda:

  • planera bemötande, arbetsätt och insatser i samspel med den enskilda utifrån de individuella behov som finns
  • vara uppmärksam på situationer som kan leda fram till att tvångs- och begränsningsåtgärder används
  • analysera varför dessa situationer uppkommer i arbetet med den enskilda, överväga om de är ett problem och söka efter möjliga förebyggand åtgärder
  • prova åtgärder i syfte att förebygga situationer och beteenden som kan riskera att leda till tvångs- och begränsningsåtgärder
  • följa upp om de åtgärder som vidtagits leder fram till en förbättring.

Att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder är en process som kan ta lång tid. Om en åtgärd inte fungerar är det viktigt att inte ge upp, utan att söka efter nya lösningar, prova dessa och följa upp.

Planera och stödja kommunikationen på individnivå

Många personer med funktionsnedsättning likaväl som äldre med exempelvis nedsatt tal- och hörselförmåga eller en begynnande demenssjukdom har kommunikationssvårigheter. Men det fråntar dem inte rätten att kommunicera. En god vård, omsorg och stöd bygger på den enskildas delaktighet och självbestämmande. Att inte kunna förmedla sin vilja, berätta att något är fel eller att bli missförstådd kan skapa stor frustration. Därför är det viktigt att planera och stödja kommunikationen utifrån varje enskild individs förutsättningar.

Mot mindre tvång och begränsningar - lärande exempel

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning

Det här lärande exemplet beskriver hur personalen på en gruppbostad kommer till insikt om att personens utmanande beteende beror på smärta. Här delar de med sig hur man har lärt sig att tolka och kartlägga smärta hos olika personer för att förebygga och minska utmanande beteende. Viktiga verktyg i detta arbete är kommunikationsstöd och checklista.

Hur ett buntband kan förebygga tvång och begränsningar

I vården och omsorgen finns många hjälpmedel som kan vara begränsande och därmed är otillåtna om de används felaktigt. I det här lärande exemplet beskrivs hur en undersköterska fick en ide om hur man skulle kunna öka medvetenheten om sänggrindar som en potentiell begränsande åtgärd. Hennes ide innebar samtidigt att personalen började använda alternativa lösningar för att skydda boende som riskerade att falla ur sina sängar.

Att vända intresset bort från dörrarna

Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. År 2013 genomfördes ett förändringsarbete med målet att minska på tvångs- och begränsningsåtgärder med hjälp av miljöanpassningar. Några bland personalen har intervjuats och beskriver förändringsarbetet och berättar om de erfarenheter som de har gjort

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Det här lärande exemplet beskriver ett gruppboende där det bor fem unga personer med omfattande stödbehov. Efter ett flertal lex Sarah anmälningar som gällde tvångs- och begränsningsåtgärder påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete.

Att arbeta förebyggande med struktur, förutsägbarhet och delaktighet som verktyg

Det här lärande exemplet beskriver ett boende för personer med Prader-Willis syndrom (PSW). Personerna har en lätt kognitiv utvecklingsstörning, som bland innebär att de har ett tvångsmässigt förhållande till mat. Här delar personalen med sig av sina erfarenheter från många års arbete med att förebygga situationer som kan riskera att resultera i tvångs- och begränsningsåtgärder.

Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar

En handbok från Svenskt Demenscentrum. Den vänder sig till yrkesverksamma inom vård och omsorg och är tänkt att både inspirera och ge verktyg för att utveckla det personcentrerade arbetssättet.

Webbutbildningen ​Nollvision

En webbubildning från Svenskt Demenscentrum. Syftet med webbutbildningen är att inspirera och visa hur man kan arbeta för en nollvision – en demensvård utan tvingande åtgärder.

Stödja äldre personers vilja

Äldre personers vilja ska vara vägledande för de insatser äldreomsorgen ger. Många äldre personer med behov av omsorg har nedsatt beslutsförmåga och behöver stöd för att uttrycka sin vilja. Därför behöver äldreomsorgen ge detta stöd. Temat Stödja äldre personers vilja är ett metodstöd som ger råd om hur du kan stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.

Stödja äldre personers vilja, tema på Kunskapsguiden

Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet

Ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal. Kunskapsstödet ger rekommendationer om arbets- och förhållningssätt som kan förebygga och minska utmanande beteende hos vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Utmanande beteende kan till exempel vara utåtagerande eller självskadande.

Svenska BPSD-registret

Svenska BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom och att uppnå ett likvärdigt omhändertagande av denna patientkategori över hela landet.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Svenskt Demenscentrum.
Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet. Ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal. Socialstyrelsen.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter