Antalet skyddade boenden ökar – och fler som bor på skyddade boenden

Antalet personer som bott minst en natt på skyddade boenden för våldsutsatta ökade mellan 2012 och 2019, både när det gäller vuxna och barn. Samtidigt finns det vissa grupper som har sämre möjlighet att få skydd och stöd på skyddade boenden, exempelvis kvinnor med missbruk. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.

Kartläggningen som bland annat baseras på en enkätundersökning 2019 visar att antalet skyddade boenden, liksom antalet platser, blivit fler i Sverige jämfört med den kartläggning som gjordes 2012. Socialstyrelsen identifierade då 206 skyddade boenden, medan antalet låg på 282 år 2019.

Även antalet personer som bott minst en natt på skyddat boende har ökat jämfört med den förra kartläggningen. Under perioden 31 juli 2018 till och med 1 augusti 2019 bodde cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn en eller flera nätter på de skyddade boendena. Det är en ökning med 38 procent för vuxna och för barn nästan en fördubbling.

– Det kan finnas flera faktorer som bidrar till ökningen. Antalet boenden och platser har blivit fler och socialsekreterare uppger i intervjuer vi gjort att det har blivit lättare att hitta platser. Samtidigt är det en hög andel boenden, 78 procent, som uppger att de fått avvisa personer på grund av platsbrist eller andra skäl. Så tillgången på platser kan se olika ut i olika delar av landet, säger Kristina Lindholm, utredare på Socialstyrelsen. 

Färre har åldersgräns för tonårspojkar

När Socialstyrelsen följde upp kvaliteten 2016 framkom att nära hälften av boendena hade en åldersgräns för medföljande pojkar. Nu svarar cirka en fjärdedel att de har åldersgräns för pojkar, och snittet ligger på 16 år.

– Det är en utveckling åt rätt håll att fler boenden nu låter tonåriga söner följa med så att de har möjlighet att få samma tillgång till skydd och stöd som de andra familjemedlemmarna, säger Kristina Lindholm.

Frågan om att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende med vårdnadshavare har diskuterats under senare år.

– Barns rätt till skydd och stöd i skyddat boende är inte reglerat. Barnen ses som medföljare till en vårdnadshavare och får inte något eget beslut om insatsen. På grund av detta finns risk att barnen inte alltid får de stödinsatser de behöver när de bor i skyddat boendet eller ska flytta ut, säger Kristina Lindholm.

Vissa grupper riskerar att bli utan skydd och stöd

Kartläggningen visar att vissa grupper har svårare att få plats på skyddat boenden, exempelvis personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.

Och få skyddade boenden, 22 procent, anger att de tar emot personer med missbruks- eller beroendeproblematik.

– Andelen skyddade boenden som säger att de kan ta emot våldsutsatta personer med missbruksproblematik har ökat jämfört med 2016, men det är ändå från låga nivåer. Vår bedömning är att stöd och insatser för våldsutsatta kvinnor med missbruk behöver utvecklas. Det behövs fler boendelösningar för gruppen och tillgång till boenden med dubbelkompetens om missbruk och våld, säger Kristina Lindholm.

I samband med coronapandemin har risken för en ökning av våld i nära relationer lyfts. Socialstyrelsen planerar att följa utvecklingen och göra analyser av hur krisen påverkat våldsutsattas möjlighet att få skydd, stöd och hjälp.

Fakta

  • Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga skyddade boenden för våldsutsatta personer och följa upp kvaliteten på boendena. Kartläggningen bygger bland annat på en enkät som hösten 2019 skickades till 282 skyddade boenden i Sverige. 76 procent besvarade enkäten.
  • Det har skett en ökning av antalet skyddade boenden med cirka 37 procent jämfört med Socialstyrelsens kartläggning 2012.
  • Av de skyddade boendena drivs 54 procent ideellt, 37 procent i privat regi och 9 procent av kommunerna.
  • Enkätsvaren pekar på ett bättre utfall på flera av de undersökta områdena i uppföljningen av kvalitet. Det är exempelvis en högre andel skyddade boenden 2019 jämfört med 2016 som gör en säkerhetsplanering med både vuxna och barn i samband med inflyttning och utflyttning.
  • Kartläggningen visar att det behövs mer stöd efter utflytt både för vuxna och för barn, stödet kan exempelvis vara långvariga boendelösningar.

Kartläggning av skyddade boenden i Sverige

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter