I uppföljningen har Socialstyrelsen räknat samman uppgifter om bland annat psykiatriska diagnoser som ställs inom hälso- och sjukvården och uttag av receptbelagda läkemedel för olika psykiatriska sjukdomstillstånd eller symtom. Socialstyrelsen har redan tidigare konstaterat att andelen barn och unga med psykiatriska tillstånd har ökat kraftigt, och den nya uppföljningen visar att trenden har fortsatt.
– Vi ser att det under 2018 var drygt 203 000 barn och unga vuxna i åldern 10–24 år som vårdades eller behandlades för något psykiatriskt tillstånd. Det innebär ungefär en fördubbling sedan 2006, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
Bland unga kvinnor 18–24 år var andelen som fick vård eller behandling för något psykiatriskt tillstånd år 2018 drygt 16 procent. När det gäller flickor 10–17 år var andelen omkring 9 procent. Bland unga män och pojkar var motsvarande siffra cirka 11 procent. De diagnoser som driver utvecklingen är främst olika former av depressioner och ångestsyndrom. Här sticker 10–17-åriga flickor ut, med en tydlig ökning av nya fall.
Långvarig sjukdom ger ökning även uppåt i åldrarna
För många av de som diagnostiseras i tidig ålder är tillstånden utdragna med upprepade vårdtillfällen och långvarig läkemedelsbehandling. En effekt av det är att även andelen vuxna mellan 25 och 39 år med ångestsyndrom har ökat de senaste åren. Detta utan en samtidig ökning av andelen nya fall i den åldersgruppen.
– Det tyder på att unga med depressioner och ångestsyndrom förflyttas uppåt i åldrarna i takt med att de med långvarig sjukdom blir äldre. Det kommer att innebära en ökad andel personer med psykiatriska tillstånd inom den arbetsföra befolkningen, säger Peter Salmi.
Angeläget med mer kunskap om orsakerna bakom
Det är inte klarlagt varför allt fler barn och unga vuxna diagnostiseras med depressioner och ångestsyndrom. Ökningen kan delvis bero på ett tidigare mörkertal som nu synliggörs genom exempelvis ökad medvetenhet bland unga och inom vården, nya behandlingar samt bättre tillgänglighet till vård – men också på att fler unga mår psykiskt dåligt.
– Det är angeläget att ta reda på mer om vad ökningen beror på för att bättre förstå vilka åtgärder som krävs. Vi fortsätter att följa utvecklingen noga, för att få mer kunskap om vad som ligger bakom det vi ser i våra nationella register, säger Peter Salmi.